www.archive-se.com » SE » S » SLV.SE

Total: 1398

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Matfett - Livsmedelsverket
    att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas På den här sidan Påverkan på klimatet Användning av växtskyddsmedel Påverkan på odlingslandskapet och på växt och djurlivet Påverkan på klimatet Matfetternas utsläpp av växthusgaser kommer främst från förändrad markanvändning användningen av gödsel i odlingen och den energi som används i produktion och transporter Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit skog När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps och olivolja Det finns i dag en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt men de är fortfarande få Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps och olivolja Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser Hur stora de blir beror på hur långt hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats Tåg och båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil Miljömål Begränsad klimatpåverkan Användning av växtskyddsmedel Användningen av växtskyddsmedel och hur miljön påverkas av detta beror på mängd hantering och typ av medel Detta beror i sin tur på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer I rapsodling används generellt mindre växtskyddsmedel än i oliv och oljepalmsodling och de medel som används är också ofta mindre giftiga I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel vilket bidrar till en giftfri miljö Det kan dock leda till att avkastningen blir lägre Miljömål Giftfri miljö Påverkan på odlingslandskapet och på växt och djurlivet Rapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål som ger variation i odlingen och på
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Matfett/ (2012-05-10)


  • Vatten - Livsmedelsverket
    förpackat vatten Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel Främst är det klimatet som påverkas Samtidigt har de allra flesta svenskar tillgång till kranvatten av utmärkt kvalitet och förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning Visste du att vi svenskar dricker ungefär 22 liter förpackat vatten per person och år Det är nära 40 procent mer än för tio år sedan Men vi dricker ännu mer läsk cirka 76 liter per person och år Jämfört med läsk är förpackat vatten betydligt bättre för hälsan men även för miljön Statistik från Sveriges Bryggerier 2010 Påverkan på klimatet Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen tillverkning av förpackningar återanvändning återvinning och avfallshantering Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET flaskor och aluminiumburkar som återvinns Men även förpackningens storlek påverkar utsläppen en 1 5 liters PET flaska som återvinns orsakar mindre klimatpåverkande utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns eftersom det går åt mindre material per liter dryck Men det förutsätter att man dricker upp allt innehåll i flaskan och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion Även transporten av vattnet orsakar klimatpåverkande utsläpp Hur
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Vatten/ (2012-05-10)

  • Planera och ta hand om rester - Livsmedelsverket
    för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före dag Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda Om du köper storförpackningar dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal om den inte kan ätas upp direkt Många livsmedel till exempel mjölk grädde ost smörgåsskinka och matrester går bra att frysa Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den När du lagar mat tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det Eller gör storkok och frys in gärna i portionsförpackningar Ta hand om rester Mycket av den mat som slängs är just rester Se resterna som en bonus Överbliven mat kan bli en perfekt matlåda eller en helt ny maträtt Här är några råd om hur du tar hand om dina rester Lägg inte upp för mycket mat på tallriken ta hellre om Då kan du spara och äta resterna man sparar inte gärna mat som blivit över på tallriken Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt Om maten står framme i rumtemperatur mer än ett par timmar kan bakterier hinna växa till Små mängder varm eller ljummen mat kan ställas in i kylen direkt Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare eller kylas i vattenbad eller utomhus om det är kallt Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna Det finns ingen magisk gräns för hur länge
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Ta-hand-om-maten--minska-svinnet/Planera-och-ta-hand-om-rester/ (2012-05-10)

  • Förvara maten rätt - Livsmedelsverket
    tomat och gurka som snabbare blir gamla Det kan verka onödigt att frukter och grönsaker ibland packas in i plast men det förlänger hållbarheten betydligt För att skydda dem från att skrumpna är det därför bra att låta dem ligga kvar i förpackningen eller påsen Förpackningen skyddar också frukt och grönt från eten Eten är en gas som utsöndras från till exempel äpple banan och tomat och som bland annat påskyndar mognaden För frukter och grönsaker som förvaras i kylen är det dock bra att låta förpackningen vara lite öppen så att det inte bildas så mycket kondens Man kan också göra små hål i plasten De flesta grönsaker och en del frukter mår bäst i kyla Om man ska förvara dem en längre tid är det därför bra att ha dem i kylen gärna i grönsakslådan om det finns en sådan Frukt som ska ätas relativt snart kan förstås läggas upp på fruktfat som står framme men då gäller det att ha koll och äta upp den i tid Men det måste man ju även om de ligger i kylen Vissa frukter och grönsaker ska inte förvaras i kylskåp eftersom de kan få köldskador men gärna svalt om möjligt det vill säga i 12 15 C Det gäller bland annat banan ananas gurka aubergine Tomat och avokado blir bäst om de får mogna i rumstemperatur men när de väl har mognat håller de bättre i kylskåp Läs mer om vilken temperatur som är optimal för olika grönsaker och frukter på länken till höger Frukt och grönsaker som blivit lite skrumpna kan ätas ändå de blir inte farliga Ledsna frukter kan ofta fungera i en fruktsallad eller smoothie och skrumpna grönsaker kan blandas i en gryta eller omelett Sallad morötter och andra rotfrukter som tappat spänsten blir pigga och krispiga om de får ligga i en skål med vatten i kylskåpet några timmar Läs mer om vad man gör med mögliga livsmedel på länken till höger Frysa in frukt och grönt Frukt och bär kan frysas in men frukt måste först delas i mindre bitar Grönsaker går också bra att frysa om man först förväller dem det vill säga kokar upp vatten låter grönsakerna koka med en kort stund och sedan spolar dem i kallt vatten innan de fryses in I frysen håller bär frukter och grönsaker ett år eller mer Eftersom bakterier inte kan växa i frysen blir gammal mat inte farlig däremot kan den torka ut och så småningom tappa i smak och konsistens Potatis Potatis kan verka robust men är i själva verket en ömtålig vara Eftersom det giftiga ämnet solanin kan bildas om potatisen utsätts för ljus eller skadas bör den förvaras mörkt hanteras varsamt och skyddas mot stötar Det bästa är om den också kan förvaras svalt det gör att potatisen inte mjuknar och gror så snabbt Har man inte tillgång till en sval går rumstemperatur bra Bröd Bröd mår bäst av att förvaras i rumstemperatur inte i kylskåp I kylen blir mjukt bröd snabbt
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Ta-hand-om-maten--minska-svinnet/Forvara-maten-ratt/ (2012-05-10)

  • Vad betyder datummärkningen? - Livsmedelsverket
    fullt ätbar Bäst före datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring Om till exempel temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen exempelvis kylvara förvaras vid högst 8 C Ju kallare ett livsmedel förvaras desto längre håller det Om man förvarar maten vid 4 5 C håller den därför betydligt längre än om den förvaras vid 8 C På rubriken till vänster finns råd om hur olika livsmedel bäst förvaras Bäst före dag gäller obruten förpackning men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före datum Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före datum För personer som är känsliga för bakterien listeria det vill säga äldre personer med nedsatt immunförsvar och gravida finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel Läs mer om det på länken till höger Sista förbrukningsdag Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Ta-hand-om-maten--minska-svinnet/Vad-betyder-datummarkningen/ (2012-05-10)

  • Fluorid - Livsmedelsverket
    höga fluoridhalter påträffas ofta inom områden där berggrunden är rik på flusspat kalciumfluorid Andra källor till intag av fluorid är mat och dryck t ex grönsaker fisk te samt tandkräm fluorsköljning Födan är vanligen det viktigaste intaget Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001 30 om dricksvatten bedöms vattnet som otjänligt vid fluoridhalt 1 5 mg l Enligt Socialstyrelsens försiktighetsmått SOSFS 2003 17 för dricksvatten bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning vid
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Dricksvatten/Dricksvattenkvalitet/Fluorid/ (2012-05-10)

  • Bekämpningsmedel - Livsmedelsverket
    Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel i dricksvatten Lyssna En anledning till att man idag oftare återfinner låga halter av bekämpningsmedel är att analysmetoderna är känsligare i dag än de var för till exempel tio år sedan Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter 2001 30 om dricksvatten bedöms ett dricksvatten som otjänligt om det innehåller 0 1 mikrogram av ett bekämpningsmedel per liter eller totalhalten 0 5 mikrogram liter det vill säga summan av halterna av alla
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Dricksvatten/Dricksvattenkvalitet/Bekampningsmedel/ (2012-05-10)

  • Asbest - Livsmedelsverket
    finns ett samband med asbest i dricksvatten och insjuknande i cancer I djurförsök har man inte funnit någon ökad tumöruppkomst Så sent som 2004 publicerade WHO World Health Organization FN s världshälsoorganisation en bedömning där man säger att såväl djurstudier som epidemiologiska studier inte visar att asbest i dricksvatten är någon hälsorisk och att det därför inte är nödvändigt att ta fram ett riktvärde Samma bedömning har till exempel även kanadensiska myndigheter gjort Två epidemiologiska studier har nyligen publicerats Från Norge rapporteras en marginellt ökad risk för magsäckscancer hos fyrvaktare som druckit vatten med extremt höga halter asbest Det är dock en begränsad studie och författarna gör själva den bedömningen att det inte innebär några risker vid de halter man normalt kan uppmäta i dricksvatten Från delstaten New York i USA har man följt cirka 3000 personer upp till 30 år efter att exponeringen för asbest i dricksvattnet startade och man har inte funnit någon ökad risk för insjuknande i cancer I USA har man ett gränsvärde för asbestfibrer längre än 10 mikrogram i dricksvatten men det är en fibertyp som inte brukar återfinnas i dricksvatten Behöver man vara orolig för att det kan finnas asbestfibrer i dricksvattnet De studier av canceruppkomst hos människor som exponerats för asbest via dricksvattnet tyder inte på att det finns några hälsorisker Det stöds också av djurstudier Det finns givetvis osäkerheter i underlaget men skulle det ändå vara en reell risk så är den troligen mycket liten Vad står det i lagstiftningen Den svenska lagstiftningen innebär att den som ansvarar för ledningsnätet ska minimera påverkan på dricksvatten från ämnen i ledningsnätet Det står också att ledningsnätet ska utformas underhållas och skötas så att dricksvattnet uppfyller alla kvalitetskrav när det når konsumenten En viktig uppgift är att se till att dricksvattnet inte är korrosivt Korrosivt
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Dricksvatten/Dricksvattenkvalitet/Asbest/ (2012-05-10)