archive-se.com » SE » R » RIDAKADEMI.SE

Total: 249

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Tre oberoende hjälpsystem
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Tre+oberoende+hj%C3%A4lpsystem/4392 (2016-04-30)
    Open archived version from archive


  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Kroppsspråket
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Kroppsspr%C3%A5ket/1678 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Gå undan för tryck
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/G%C3%A5+undan+f%C3%B6r+tryck/1680 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - De fem grundkommandona
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/De+fem+grundkommandona/1676 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Reglera tempot
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Reglera+tempot/1681 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Reglera takten
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Reglera+takten/1682 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Flytta framdelen
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Flytta+framdelen/1683 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok Del 4 - Om ryttarens och hästens språk - Flytta bakdelen
    min tid med nya elever går åt till att få dem att sluta göra okontrollerade rörelser En del av dessa okontrollerade rörelser är ett inövat rörelsemönster som ryttaren är omedveten om att hon gör Det kan t ex handla om att dra bak skänkeln innan den används tygelrörelser för att få hästen att ge efter och liknande saker Övar man bort dessa märker man att ens häst faktiskt är rätt lydig Kommentera Upp Tre oberoende hjälpsystem Vi kan dela in våra hjälper i tre olika system som alla arbetar var för sig Dessa tre system fungerar lika bra från marken som från hästryggen Vi har vårt kropps språk som vid ridning kallas för viktshjälper Vi har vår röst som även inkluderar smackning Och vi har våra händer och fötter och vad som finns däri De hjälper som dessa utför kan sammanfattas under begreppet gå undan för tryck Med dessa tre hjälp system kan vi var för sig göra en hel del Inget av dem är finare eller viktigare än något annat Det är först när vi och vår häst behärskar alla tre som vi kan bli finstämda Vi skall alltså öva dessa var för sig så hästen förstår var för sig På mina unghästar tränar jag att kunna starta för rösten att kunna starta för vikten och att kunna starta för skänkeln Jag tränar även att kunna stanna för rösten stanna för vikten och stanna för handen På samma sätt kan vi svänga för vikten och svänga för händer och skänklar Att svänga med rösten klarar en del men jag ser inte det som lika viktigt I de mer avancerade rörelserna behöver vi ibland kunna kombinera hjälper till exempel be om rörelse i benen utan att farten ökar Då krävs det att vi behärskar alla tre hjälpsystemen för att finstämt kunna ge en finstämd hjälp Piaffen är ett tydligt exempel där vi måste kunna driva fram hästen utan att farten ökar Kommentera Upp Denna bild av min elev Viktoria Nykvist och hennes häst Fauve visar det mesta av hur man rider med balanserade och finstämda hjälper Ekipaget är på väg i en vändning åt höger Viktorias tittar i färdriktningen axlarna är vridna åt höger så att ögonen i axlarna siktar åt det håll de vänder Handen är kvar framför naveln dvs med i rörelsen åt höger varpå yttertygeln trycker mot hästhalsen och ytterligare förtydligar för hästen att det är åt höger som gäller En underbar bild Kroppsspråket Vår kroppshållning och vårt kroppsspråk påverkar de signaler vi ger till hästen och om ryttaren är i balans och kan använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt behövs aldrig några stora hjälper På samma sätt som vi kan styra vår cykel med vår kropp kan vi styra vår häst med vår kropp De som klarar att cykla utan händer vet hur man mest med tankens kraft styr cykeln Faktiskt är det samma sak om vi cyklar med händerna på styret Vi styr inte cykeln genom att vrida på styret utan genom att automatiskt sikta i den riktning vi vill röra oss Samma sak är det med en kontorsstol Om jag flyttar mig från en del av skrivbordet till en annan eller vrider mig till arkivskåpet följer stolen under mig med Inte finns det någon kontorist som försöker att flytta kontorsstolen Nej man flyttar sig själv På detta sätt skall vi även kontrollera vår häst Vill jag åt vänster orienterar jag mig själv åt vänster och märker att hästen följer med Vill jag rida en öppna intar jag den kroppsställning jag har i en öppna och hästen anpassar sig Vill jag från skritt till trav börjar jag att själv röra min kropp i travtakt och hästen kompenserar genom att själv börja att trava Vad händer då med vår cykel om vi måste böja oss ner och dra upp en strumpa Få människor klarar att göra det utan att hålla i styret Här måste vi alltså kompensera vår kroppsrörelse med en annan rörelse Vi måste luta cykeln lite för att klara det dvs att inte trilla när vi drar upp strumpan och för att den lutade cykeln inte skall svänga måste vi ge cykeln en kontraorder med handen på styret För att prata i ryttartermer ger vi en hjälp vikten åt sidan och en kontrahjälp handen på styret så att resultatet blir noll Den typen av situationer bör vi se till att inte hamna i för dessa kompenserande hjälper blir en del av det bakgrundsbrus jag beskriver ovan Jag brukar säga till mina elever att man styr hästen med naveln Det är inte riktigt sant men är en rätt bra liknelse Vill jag vända åt vänster vrider jag mig åt vänster Titta dit du skall med ögonen och tänk även att du har ett öga i varje axel Du vrider alltså hela överkroppen åt det hållet du skall svänga Gör du rätt följer dina händer med åt sidan och blir kvar mitt framför naveln som nu är vriden åt vänster Då vänder alla hästar Vill jag öka tempot går jag fram med naveln oftast genom att luta överkroppen något framåt Då följer handen med framåt och hästen ökar tempot Vill jag minska tempot går jag bak med min vikt och låter handen följa med bakåt Den största tiden i sadeln skall vi passivt följa med hästen i dess rörelser men ibland skall vi genom att röra oss aktivt få hästen att följa oss Klarar man dessa enkla grundmanövrar märker man att man har en helt annan lydighet i sin häst Kommentera Upp Gå undan för tryck Detta uttryck har börjat dyka upp allt flitigare de senaste åren och är en bra sammanfattning av vad våra händer och skänklar skall åstadkomma Om vi utövar ett tryck någonstans på hästen skall hästen försöka att bli av med trycket genom att flytta sig bort från det På det sättet kan man enkelt förklara den sidförande skänkeln men även en hel del andra hjälper Det böjande tygeltaget trycker på inre lanen Hästen blir av med trycket genom att föra inre lanen mot oss och blir böjd Det ledande tygeltaget trycker på yttre läppen Hästen blir av med trycket genom att flytta sig åt motsatt håll dvs åt det hållet vi tar tygeltaget Stångbettets kedja trycker under hakan Hästen blir av med trycket genom att föra fram nacken När vi leder hästen i grimma och vill att den skall följa med oss får den ett tryck i nacken som den blir av med genom att följa med oss Den olydiga eller otränade hästen gör ofta tvärt om Lägger jag till en skänkel trycker den ovilliga hästen emot Drar jag i grimman drar den ovilliga hästen tillbaka En sådan häst måste vi först lära att gå undan för tryck Därefter kan vi utbilda den Att den outbildade hästen reagerar med att hålla emot är en primitiv flykt mekanism som vi inte skall bestraffa den för Samma sak gör vi själv om vi fastnar Vi drar allt vi kan åt andra hållet för att komma loss För att hästen skall gå undan för tryck måste den således först acceptera oss som ledare en ledare den litar på Om hästen upplever oss som ett hot eller något otrevligt är det betydligt svårare att komma till tals med den Hur hästen upplever oss beror till stor del på vårt eget beteende Det är en balansgång att få hästen att underordna sig oss och ändå uppskatta och lita på oss Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte skall gå undan för allt tryck En del ttryck skall den ignorera och annat tryck skall de motverka Där är körhästen ett tyfligt exempel Den skal lära sig att gå undan för trycket från bett och piska men den måste lära sig att ignorera skacklar och draglinor som kanske trycker mot sidor och bakben och samtidigt skall den ju motverka trycket i lokorna Gör den inte det kommer vi inte särskilt långt Ridhästen skall motverka trycket från ryttaren alltså ryttarens vikt i sadeln Annars lägger den sig ju ned vilket inte är vad vi vill Kommentera Upp De fem grundkommandona När vi skall kommunicera med vår häst måste vi ju ha ett språk Det finns inget naturligt signalsystem för att påverka hästen från ryggen utan detta måste läras in Vi gör bäst i att hitta ett system som är lätt för hästen att förstå Bäst förstår hästen ett signalsystem som ligger nära dess egna språk Så länge vi håller oss på marken är det betydligt enklare att prata med hästen på dess eget språk för ingen häst är av naturen programmerad för att ha sin ledare ovanför sig på sin egen rygg När vi själva lär oss ett nytt språk börjar vi att lära oss enstaka ord Med orden kan vi sedan sätta ihop meningar På samma sätt fungerar vårt samtal med hästen när vi rider Det finns några enkla ord som vi först måste lära hästen När den kan dessa kan vi sätta ihop dem till meningar Dessa ord kallar jag för grundkommandon De är fem till antalet Reglera tempot Reglera takten Flytta framdelen åt sidan Flytta bakdelen åt sidan Böja Med dessa fem grundkommandon kan vi utföra alla de rörelser som behövs för att skola hästen Grundkommandona kan utföras med flera olika hjälper så om grundkommandona är orden kan vi betrakta hjälperna som enstaka bokstäver som använda på rätt sätt förvandlas till ord grundkommandona 1 kommentar Upp Reglera tempot Att kunna reglera tempot betyder inte enbart de stora tempoväxlingar som vi ser på tävlingsbanan Här menar jag även betydligt mer finstämda saker Om ryttaren går fram med sin tyngdpunkt dvs går fram med överlinjen och samtidigt låter handen följa med framåt länger hästen på steget För den ovana hästen kan det ta ett par gånger innan den förstår att det är detta den skall göra och man får uppskatta varje framsteg När den lärt sig att den får länga på stegen och behålla sin frihet när den gör det ökar de flesta hästar fint för denna lilla hjälp Jag vill inte åstadkomma någon explosiv ökning på detta sätt bara konstatera att vi med vårt kroppsspråk kan påverka hästens steglängd Det fungerar bättre än man först tror Om hästen mot förmodan inte skulle länga ut sina steg i detta läget provar man att förstärka signalen med en smackning Hjälper inte det heller får man naturligtvis driva med skänkeln Det skall vara en mjuk och fin drivning i takt med hästens steg så att det inte känns obehagligt för hästen En hård skänkel måste hästen försvara sig mot genom att spänna sig och då kan den inte samtidigt länga på stegen Minskningen skall gå till på samma sätt Ryttaren rätar upp sig går bakåt med kroppsvikten och låter handen följa med bakåt Inte aktivt ta i tygeln bara låta handen följa med Efter några gånger har hästen lärt sig att den skall minska tempot när ryttaren gör på detta viset Fungerar det inte provar man att proa och hjälper inte det heller får man använda tygeln att bromsa med Bäst fungerar det om vi låter tygeln pulsera Om vi bara sträcker minskar vi hästens möjlighet att använda halsen att balansera med och det blir svårare för den att minska tempot Dessa små övningar med hjälp av vår kroppsvikt är nog de som den oerfarna hästen lär sig enklast och mest naturligt Till en början tränar vi i skritt och när detta fungerar provar vi i trav och galopp 7 kommentarer Upp Reglera takten Hästen har tre grundtakter Skritt trav och galopp Vi ryttare rör oss också på olika sätt i de olika gångarterna Detta kan vi utnyttja i vår hjälpgivning Om vi skrittar och vill trava börjar vi att röra oss själva i travtakt Hur vi rör oss i travtakt kan konstateras när vi travar De flesta hästar börjar snällt att trava när man gör det medan andra ser lite förbryllade ut Om hästen inte börjar trava av denna lilla hjälp förstärker vi den genom att använda skänkeln i travtakt Knack knack knack Att klämma med skänkeln gör bara att hästen trycker tillbaka och då är det inte lätt att börja trava Travar vi och vill skritta slappnar vi av och börjar röra oss i skritt takt Om hästen är avslappnad i balans och lyhörd börjar den också att skritta Fungerar det inte kan vi förstärka med ett pro eller genom att bromsa med tygeln Idealet är emellertid att vi kan lätta på tygeln i avsaktningen så hästen kan använda sin hals till att balansera med Travar vi och vill stanna slappnar vi av och blir stilla med kroppen Till galopp fungerar det ungefär likadant Ryttaren skall börja galoppera och hästen skall följa efter Det fungerar faktiskt Det är inte fel att förtydliga med skänkeln men oftast behövs det inte Vill vi från galoppen ta oss till skritt trav eller halt slappnar vi av och rör oss så som vi gör i den nya gångarten Den balanserade hästen följer efter För att hästen byter gångart behöver den inte byta tempo Det är inte önskvärt att hästen ökar farten när den börjar att trava Hästen skall bara lugnt och fint börja flytta fötterna i travtakt istället När jag ber ovana ryttare att träna denna lilla finstämda hjälpgivning ser jag ofta hur de försöker att överdriva sitt kroppsspråk Det fungerar inte Om hästen inte direkt följer denna hjälp förstärker man med röst skänkel eller tygel beroende på vad det är man vill åstadkomma Kommentera Upp Flytta framdelen Att kunna flytta antingen framdelen eller bakdelen åt sidan är viktigt för de flesta rörelser Alla gymnastiserande rörelser med några få undantag handlar om att hästen skall kunna röra sig på olika spår med fram och bakdel Det gäller såväl fram och bakdelsvändningar piruetter som skänkelvikning öppna och sluta Om man först lär hästen att flytta framdelen eller börjar med bakdelen är inte så viktigt den skall lära sig både ock När vi lär den unga hästen att flytta framdelen skall vi koncentrera oss på vad framdelen gör och strunta i vad resten av hästen gör Om hästen flyttar framdelen så som vi vill men samtidigt flyttar bakdelen är detta ingen anledning till att korrigera hästen Den gjorde det vi bad om och att den i en början även gör andra saker skall vi inte bry oss om Hästen renodlar själv momenten rätt snart allt eftersom vi tränar dem När vi flyttar framdelen åt sidan ändrar vi färdriktning Hästen skall ta så många steg åt sidan med sina framben som vi ber den om och sedan fortsätta i den nya frontriktningen Den grundläggande hjälpen är att vi fäster blicken dit vi vill och vrida överkoppen åt det hållet vi skall Vi flyttar oss också själva åt det håll vi vill Det gör vi genom att flytta oss i sidled i sadlen Tänk på att vår tyngdpunkt ligger inne i bäckenet Det är alltså inte axklarna utan ruma och mage som skall i sidled Vi sätter oss alltså bredvid mitten i sadeln och tar extra stöd i inner stigbygel En mer diskret vändande viktshjälp är att vi lyfter upp yttre sitben ur sadeln ocg blir sittande på bara den inre För att få en tydligare effekt kan vi låta yttertygeln trycka mot hästhalsen Det sker av sig självt om vi håller kvar händerna framför naveln när vi vänder oss åt det nya hållet Eftersom naveln flyttat sig inåt följer ju händerna med inåt och därmed blir det tryck på halsens yttersida Behöver vi förtydliga för hästen använder vi oss av det ledande tygeltaget I dressyrprogrammen rider man bakdelsvändning för att visa att man kan flytta på hästens framdel Kommentera Upp Flytta bakdelen När vi flyttar hästens bakdel åt sidan använder vi oss av den sidförande skänkeln Om hästen har fått lära sig detta från marken med de övningar som finns beskrivna i mitt kapitel om unghästen begriper den oftast vad den sidförande skänkeln betyder Tänka på att flyttar hästen ut bakdelen fäljer ju sadeln och därmed vi med åt det hållet Kan vi med kroppen förmå sadeln att lägga sig åt det håll vi vill ha den efter vändnignen förstår den utbildade hästen vad den skall göra och följer liksom med sadeln runt Till en början övar man ur halt Man stannar och ber hästen flytta sin bakdel åt sidan genom att trycka med ena skänkeln i bakfört läge När hästen flyttar bakdelen åt sidan berömmer vi den Det är till en början oviktigt ifall hästen går lite bakåt lite framåt skruvar med frambenen eller vad den nu kan hitta på Det vi har bett hästen att göra är kort och gott att kliva åt sidan med bakbenen Gör han detta är allt som det skall Med tiden kommer hästen att hitta rätt med resten av kroppen så den bara gör det vi ber den om Det är viktigt att vi är överens om färdriktning och tempo innan vi provar att vända Om vi försöker att bromsa samtidigt hamnar vi i en situation där det blir väldigt många hjälper och det blir otydligt för hästen vad den skall göra De första gångerna vi övar nöjer vi oss med att hästen flyttar sig ett steg åt sidan När hästen har utfört detta tar vi bort skänkeln Rätt snart kan vi be den att flytta sig flera steg När vi flyttar bakdelen åt sidan ändrar vi rörelseriktning på hästen På tävlingsbanan bevisar vi att hästen förstår detta moment genom att visa framdelsvändningar Kommentera Upp Böja Hur man böjer hästar i olika situationer och utbildnins nivåer har jag beskrivet utförligt i andra kapitlet Kommentera Upp Att vända och svänga Det finns tre huvudsakliga sätt att svänga en häst Vi kan jämföra dem med olika styrsystem på fordon Vi svänger genom att flytta framdelen Det här är det första sätt vi svänger våra unghästar på och huvudhjälpen är den ledande tygeln eller den trängande tygeln Vad vi alltså gör är att i ett eller några steg flytta framdelen åt sidan och på det sättet ge hästen en ny frontriktning Detta kan jämföras med en bils sätt

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/4/Om+ryttarens+och+h%C3%A4stens+spr%C3%A5k/Flytta+bakdelen/1684 (2016-04-30)
    Open archived version from archive



  •