archive-se.com » SE » R » RIDAKADEMI.SE

Total: 249

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    Guérinière Ridkonsten Om hästens yttre delars fullkomlighet och brister del 1 Aktuella kurser 26 maj Skogsryd 27 maj Skogsryd 28 maj Skogsryd 29 maj Skogsryd 4 juni Gävle 5 juni Gävle 13 augusti Skånes Fagerhult 14 augusti Skånes Fagerhult 1

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+h%C3%A4stens+yttre+delars+fullkomlighet+och+brister%2C+del+1/3733 (2016-04-30)
    Open archived version from archive


  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    2 Aktuella kurser 26 maj Skogsryd 27 maj Skogsryd 28 maj Skogsryd 29 maj Skogsryd 4 juni Gävle 5 juni Gävle 13 augusti Skånes Fagerhult 14 augusti Skånes Fagerhult 1 oktober Gävle 2 oktober Gävle Föregående Guérinière Nästa Klicka på

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+h%C3%A4stens+yttre+delars+fullkomlighet+och+brister%2C+del+2/3738 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    och inte heller några rekommendationer för tidigare inridning Inte heller har jag genom åren träffat på några hästar som ridits in tidigare än så mer än då nämnda bruksprovshingstar men dessa är ju en försvinnande liten minoritet bland svenska hästar Arméns ridhandbok rekommenderar senare inridning Din uppgift om inridningsålder i Sydeuropa kan jag inte bedöma och den är även svår för mig att kontrollera Något samband mellan ridrelaterade skador och tidig inridning är nog även det svårt att hitta ett säkerställt statistiskt material om varför vi nog lugnt kan säga att vi inte vet hur sammanhanget är Om du är i en situation att du kan forska runt detta vore det intressant att se vad du kommer fram till Men eftersom det väl inte finns någon statistik om när hästar rids in är det nog mycket svårt att få fram eventuella samband Inte heller vet jag ifall ridrelaterade skador är mindre förekommande i Sydeuropa Återigen en sak som är mycket svår att visa samband om då den statistik som finns i den mån den finns säkerligen förs på så olika sätt att den inte är jämförbar De förslitningsskador vi ser tror jag beror på cementerade missuppfattningar om vad god ridning är och där tror jag den korta och överbelastade tygeln är den största boven Man hör och har hört i hela mitt liv en siffra om att medellivslängden på den svenska hästen är 7 år och så hänvisas till statistik från försäkringsbolagen Jag läste för åtskilliga år sedan om en forskare som tittat på detta Hon hittade ingen statistik som hävdade detta varför det alltså kan betraktas som en vandringssägen För det försäkringsbolag som hade plockat fram den statistiken hade nog varit mycket pigga på att visa den för att motivera högre premier Forskaren räknade också ut medellivslängden på den svenska hästen och hamnade betydligt högre Nu är det så länge sedan jag läste artikeln att jag inte kommer ihåg vilken ålder hon kom fram till men som sagt betydligt högre 12 juni 2012 Som kulturvetare och hästägare så är jag fascinerad av de olika ridkulturerna i olika europeiska länder och även USA I en DVD som Tobbe Larsson gjort hos Luis Valenca nämner han att de ibland rider in hästarna lite tidigare redan vid tre års ålder om de är mogna för det I en artikel som handlade om en veterinär nämndes en snittålder på 8 10 år tror jag Travhästarna blir visst inte äldre än 7 8 år enligt en väninna som har en travare som gått löp och numer är ridhäst Det som är sant är att man pressar många tävlingshästar så hårt att de går sönder för att de måste ge resultat så snabbt Många har gått på ridskola och övertalar föräldrarna att köpa en häst och så ställer man upp några hinder och börjar hoppa och sedan iväg på tävling Hästen blir halt och då är det fel på hästen och får man inte lämna tillbaka den så hittar man en veterinär att gråta ut

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+h%C3%A4stens+%C3%A5lder/3860 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    Logga in Guérinière Ridkonsten Om hästens olika färg Aktuella kurser 26 maj Skogsryd 27 maj Skogsryd 28 maj Skogsryd 29 maj Skogsryd 4 juni Gävle 5 juni Gävle 13 augusti Skånes Fagerhult 14 augusti Skånes Fagerhult 1 oktober Gävle 2

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+h%C3%A4stens+olika+f%C3%A4rg/4173 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    arbete än andra När jag har träffat hästfolk som jag inte känner sedan tidigare så frågar de alltid vilken stam min häst har När jag säger okänd så tappar man lätt intresset Det är intressant att läsa allt det Guérinière beskriver om olika raser och dess lämplighet för olika arbeten Det slog mig när jag läste om hästens anatomi att så många av dagens dressyrhästar har så otroligt lång rygg vilket borde göra dem mindre lämpliga för dressyr Har jag rätt eller fel Markus 12 juni 2012 Du har varken rätt eller fel Vad är dressyr Är det en målsättning att göra svåra saker eller är det ett utbildningssystem som förbättrar hästen För mig är det det sistnämnda och då finns inte längre bra eller dåliga hästar bara bra eller dålig ridning Hur vi än vrider och vänder på det kommer hälften av alla hästar alltid att vara sämre än genomsnittet och även dessa till och med främst dessa behöver god dressyr för att fungera som ridhästar och få ett bra liv Att välja en bra häst att dressera är således lika omotiverat som att ge en frisk människa sjukgymnastik Dressyr handlar om att utveckla hästen inte om att hitta hästen som inte behöver utvecklas Jag har skrivit om detta i min ridhandbok http bok markus ridakademi se 1 Ett litet f F6rord Sagan om de tv E5 stenhuggarna 1298 Härstamningspratet finns i stort sett bara inom halvblodsvärlden Jag träffar hästar av de mest underbara varianter och korsningar men det är bara halvblodsfolket som snabbt berättar vilka föräldrarna till hästen är Numera känner jag aldrig igen namnen på dem Förmodligen finns samma härstamningsprat inom avelsföreningarna för andra raser också men konstigt nog inte på samma sätt inom ponnytävlingsvärlden 12 juni 2012 Det stämmer att när man tittar på startlistorna i

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Anm%C3%A4rkningar+%C3%B6ver+%C3%A5tskilliga+h%C3%A4straser/4174 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    kommentar till Guérinières text vilket visar oss att diskussionerna om bettens skärpa och hur de fungerar var lika aktiv då som nu och att diskussionen dessutom verkar stå på samma punkt nu som då Vi får komma ihåg att det skiljer 100 år i tid mellan att Guéreinières bok kom ut och att den svenska översättningen blev till Det är möjligt att det är olika tiders uppfattningar vi ser men

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+t%C3%B6mningen+%28betslingen%29/4186 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    viktenheter och det är svårt att reda ordning i vad som egentligen gäller eftersom alla länder hade sina egna måttsystem och dessa kunde även variera inom landet Skålpund är ungefär detsamma som det engelska bundet alltså ungefär kilo I Sverige var det när översättningen gjordes ungefär 414 4 gram I tyskland vid samma tid varierade det mellan 467 gram Berliner Pfund och 510 gram Nürnberger Pfund och i Frankrike troligen 489 5 gram Eftersom boken är en svensk översättning av en tysk översättning av det franska orginalet är det inte möjligt att reda ut vad som egentligen gäller Men grovt skattat är ett skålpund kilo Samma oreda gäller med måttet skäppa Wikipedia skriver Skäppan är ett mycket gammalt spannmålsmått med olika definitioner En fornromersk modius motsvarade omkring 9 liter men tyska Scheffel engelska bushel och svenska skäppa är tre fyra gånger större alltså cirka 30 liter Fransyska mil är troligen lieue commune 1 25 ekvatorsgrad 1 ekvatorsgrad enl Bessel 111 306 58 m 4 452 26 m För säkerhets skulle fanns i Frankrike även en lieue de poste 20 000 toises 3 898 m Det fanns även provinsiella lieus med annan längd lieue de Paris skall ha varit 3 933

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Om+h%C3%A4stens+fodring+och+rykt+samt+huru+de+b%C3%B6ra+sk%C3%B6tas+p%C3%A5+resor/4208 (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Markus Ridhandbok - Guérinière - Ridkonsten
    Aktuella kurser 26 maj Skogsryd 27 maj Skogsryd 28 maj Skogsryd 29 maj Skogsryd 4 juni Gävle 5 juni Gävle 13 augusti Skånes Fagerhult 14 augusti Skånes Fagerhult 1 oktober Gävle 2 oktober Gävle Föregående Guérinière Nästa Här läser vi att även den store Guérinière ansåg att man red bättre förr Detta verkar vara ett mantra som följt med alla goda ryttare i alla tider Även Steinbrecht hänvisar till att

    Original URL path: http://bok.markus.ridakademi.se/del_24/Gu%C3%A9rini%C3%A8re/Varf%C3%B6r+s%C3%A5+f%C3%A5+goda+ryttare+finns+och+om+n%C3%B6diga+egenskaper+f%C3%B6r+att+bli+det/4209 (2016-04-30)
    Open archived version from archive