archive-se.com » SE » P » PSYKOLOGKONSULTERNA.SE

Total: 147

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Vad är en idrottspsykolog?
    tänker på samma sätt Detta är problematiskt framförallt för de idrottare som skall anlita en idrottspsykolog Det är viktigt att undersöka vad som döljer sig bakom titeln Legitimerade psykologer går en fem år lång utbildning med ytterligare ett års praktiktjänstgöring Psykologer har kunskap och kompetens att arbeta med kliniska tillstånd såsom depression och ångest De har legitimation och kan bli granskade av Socialstyrelsen För att komplicera det ytterligare finns en psykologutbildning med idrottsinriktning i Umeå Dessa idrottspsykologer är alltså legitimerade på samma sätt som vanliga psykologer Merparten av idrottspsykologer och mentala rådgivare är inte leg psykologer De kan ha en universitet eller högskoleutbildning eller ingetdera Det har dock på senare tid satsats mycket resurser på denna kategori där många erbjudits steg 1 utbildning i KBT Det vill säga att de fått en grundläggande psykoterapeutisk utbildning och har erhållit kunskaper i hur man arbetar med psykologisk behandling Viktigt att veta är att dessa inte har en legitimation och inte granskas av Socialstyrelsen Detta medför även att de inte får bedriva psykologisk behandling av psykiatriska tillstånd såsom ångest eller depression Många idrottspsykologer är duktiga på det de gör Vill du vara säker på att de har rätt kompetens sök efter de som

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2014/02/vad-ar-en-idrottspsykolog/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive


  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Prestera på topp på OS i Sotji
    har den det limbiska systemet eller stressystemet som finns i mitten av hjärnan Hit skickas alla sinnesintryck innan hjärnan bestämmer vad den skall göra med informationen I en tävlingssituation är detta systemet aktiverat till en lagom nivå där idrottaren är fokuserad och alert Vissa idrotter behöver mer aktivering andra mindre Kruxet är att detta system i Peters modell liknat vid en apa är ganska nervigt Vaksam över allt som kan skada eller göra oss illa Detta system är superviktigt när vi försätts i farofyllda situationer Blir vi attackerade av en björn reagerar vi automatiskt med att mobilisera kroppens resurser till att fly eller slåss I dessa situationer är det inte så smart att klura och fundera över hur vi skall ta oss ur situationen Således stänger hjärnan ner de delar som sitter i främre delen av hjärnan där vi planerar klurar och strukturerar Delar som gör att vi beter oss som människor helt enkelt Aphjärnan är 5 gånger snabbare än människohjärnan medan hårddisken är 20 gånger snabbare Vad har nu detta med idrottare att göra Jo i en pressad situation kan aphjärnan bli för aktiverad vilket slår ut både människohjärnan och hårddisken Idrottaren kan helt enkelt inte göra de sakerna som dom vanligtvis kan Ju mer press desto mer känslig Vetenskapliga studier av straffläggning i fotboll vid avgörande lägen visar att lagets stjärnor missar mer straffar än dom som inte har lika mycket press på sig Kikar man vidare kring dessa studier kan man se att lag som står och håller om varandra medan straffläggaren skjuter sätter mer straffar Utsattheten och pressen på individen blir mindre Gissa vilket lag som är sämst på straffar England Ok tillbaka till OS Det som händer under ett OS är att pressen blir ofantligt mycket större Media har en mycket större närvaro vid tävlingarna

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2014/02/prestera-pa-topp-pa-os/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Tidsoptimism
    flera ord beskriva det Vi håller det väldigt enkelt och utgår från att vi handlar efter vilka konsekvenser det får och att vi styrs starkare av konsekvenser ju närmare i tiden de ligger Det är en generell princip som duger till en början Då kan vi ställa upp följande exempel på faktorer som påverkar tidsoptimism nästa gång det är aktuellt Innan man går hemifrån tycker man att det inte är särskilt roligt att avbryta det man gör eller att göra sig i ordning På väg tycker man det är tråkigt att vänta på bussen tåg Man kan inte riktigt med att ta det lugnt på väg Framme Skulle man vara i tid dvs att vara på plats något innan utsatt tid tycker man att det vore tråkigt att vänta Och så ofta man precis har hunnit eller blivit bara några minuter sen genom att skynda skynda Framme men sen skönt att den andra redan var där Vännen eller kollegan verkar inte vara jättebekymrad över senfärdigheten Visst kanske kommer en tråkig kommentar här och där men inte konsekvent några märkbara negativa konsekvenser Sedan kan det vara så att tidsoptimisten innan ett möte skyndar och oroar sig Men väl på plats rinner detta av ganska skönt och ersätts med positiva tankar om hur bra det gick trots allt Det är möjligt att detta skifte från negativt till positivt faktiskt förstärker positiva aspekter av att komma sent Jämför med att du klarar av en uppgift du trodde att du skulle förlora Visst känns det bättre än att klara en uppgift som du visste var enkel För att vara tydlig detta gäller alltså sannolikheten att bete sig som en tidsoptimist nästa gång det är aktuellt Inte varför man blev det eller varför man är det Men någonstans måste man börja om man söker förändring Vissa bara måste av outgrundliga skäl göra en grej till innan de går hemifrån Andra tycker att det är andra saker i kedjan som är besvärliga Men det är oftast en sak som är den största bidragande faktorn Där man känner igen sig där börjar man Det är viktigt att erkänna för sig själv de faktiska negativa konsekvenserna av att komma sent Men också att ge sig själv stort beröm när man lyckats komma i tid dvs 15 minuter innan eller lyckats lämna in en uppgift i tid t ex en dag innan För dem som lider svårt av prokrastinering och har särskilt tungt med att komma iväg kan man se till att sätta som mål inte att komma i tid utan att komma hemifrån i god tid Att ställa fram klockan har många provat det ger dock sällan goda resultat på lång sikt Med hjälp av exemplen ovan kan vi formulera exempel på åtgärder Till tidsoptimisten Anförtro någon vän dina funderingar ärligt och öppet Ta kritik utan att börja förklara dig med särskilda omständigheter Erkänn fullt ut de negativa konsekvenser din ovana burit med sig låt dem inte bara skymta förbi Sätt korta delmål för jobbiga uppgifter vad du

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/10/tidsoptimism/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Skolinspektionens gransking: Vem tar åt sig?
    till grund för beslut I den psykologiska och medicinska delen anger Skolinspektionen vem de adresserar nämligen psykolog och läkare För den pedagogiska delen är det enkelt att förstå vem Skolinspektionen adresserar även om de inte nämner någon profession vi följer deras exempel För den sociala delen är det svårare Vem ska egentligen utföra följande De sociala utredningarna kan komplettera övriga utredningar och utredningsunderlag vad gäller olika sociala bakgrundsfaktorer Barns utveckling och mognad men också möjlighet att ta till sig undervisning och fungera i en utbildningssituation kan tydligt påverkas av sociala faktorer av olika slag utanför skolan Dessa förhållanden behöver klarläggas och tas med vid bedömningen kring ett mottagande i särskolan men också för att kunna forma utbildningen efter barnets behov och förutsättningar Den sociala utredningen kan vara extra viktig i ärenden som berör barn med annan kulturell bakgrund för att få svar på exempelvis skolgång i tidigare hemland eller om det finns traumatiska upplevelser i barnets historia och så vidare s 22 Vem har kunskap om huruvida barns utveckling och mognad har påverkats av sociala faktorer Vem har möjlighet att avgöra om potentiellt traumatiska upplevelser i barnets historia har lämnat långtgående konsekvenser Det framgår heller inte av Skolverkets allmänna råd för utredning för beslut om särskola vilken yrkesgrupp man anser bör utföra den sociala utredningen Skolverket säger att Olika typer av expertkun skaper erfordras för att genomföra de utredningar som behövs För bedömningen av barnets behörighet för särskolan behövs normalt såväl pedagogisk psykolog isk medicinsk som social sakkunskap Det vore önskvärt med en tydligare adressat och vi hoppas att nyare föreskrifter tydliggör vem man anser har denna sociala sakkunskap som mer än tangerar kunskap om psykologisk påverkan Ett överraskande sidospår är att Skolinspektionen skriver att den medicinska delen av utredningen bör också ge besked om alternativa diagnoser i förekommande fall

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/02/skolinspektionens-gransking-vem-tar-at-sig/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Vad är psykoterapi?
    flera klienter träffar en eller flera behandlare Behandling kan numera också ges över internet ibland men inte alltid kopplat till en regelbunden kontakt med en behandlare via e post chatt eller telefon Detta ovan formen och ramarna för hur psykoterapi bedrivs är kanske det enda som kan sägas är någorlunda gemensamt för alla olika former av psykoterapi Sedan ordet psykoterapi såg dagens ljus 1853 har ett stort antal psykoterapiformer vuxit fram Idag finns det väldigt många olika typer av psykoterapi Flera former av psykoterapi har liknande utgångspunkter Men det finns också stora grundläggande skillnader mellan psykoterapier exempelvis hur de förklarar hur människan fungerar hur man bör lindra problem i detta fungerande hur mycket man kan åstadkomma och hur ofta de kan göra det Och hur torrt de har på fötterna när de gör allt detta Andra skillnader är hur aktiv behandlaren är om och hur man sätter upp specifika mål med behandlingen om och hur man förväntas bidra aktivt t ex genom att göra hemuppgifter I praktiken är problemet inte att definiera psykoterapi You know it when you see it utan snarare att definiera bra psykoterapi För de flesta är det väldigt svårt att veta vad som är etablerade och välgrundade psykoterapiformer och vad som hör hemma i en skum gränd Psykoterapeutiska metoder har en egen liten djungel av förkortningar ACT BEP BT DBT EMDR FAP KBT KT IPT MBT PCT PDT REBT SIT Det finns hundratals Den i medierna mest omskrivna psykoterapiformen idag är kognitiv beteendeterapi KBT medan den utan jämförelse mest tillgängliga är variationer på psykodynamisk terapi PDT Båda kan åstadkomma mycket men de fungerar olika väl för olika problem och för olika personer Vad som är bra psykoterapi kommer an på vem som utför den I flera delar av Europa t ex Tyskland Frankrike Italien Österrike får endast psykologer och psykiatriker utöva psykoterapi I Sverige kan förutom psykologer och psykiatriker även socionomer präster sjuksköterskor eller andra vårdprofessioner vidareutbilda sig till psykoterapeuter läs mera om detta Fem saker som utmärker bra psykoterapi för klienten Du märker en förbättring i det problem ni arbetar med Du känner att du håller i taktpinnen Du förstår varför ni gör det ni gör i behandlingen Du vet vad som kommer att hända härnäst i behandlingen Du har förtroende för behandlaren Detta är en fullkomligt ofullständig lista men en början Lycka till P s Har du frågor kan vi försöka besvara dem och vi tar gärna emot kommentarer Dela med dig Facebook Twitter E post Google Mer LinkedIn Digg Skriv ut StumbleUpon Reddit Detta inlägg postades tisdag 4 januari 2011 kl 10 03 av Filip Psykologkonsulterna se Du kan följa alla svar på detta inlägg via RSS 2 0 Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen webbplats 3 svar till Vad är psykoterapi Patrik skriver 12 april 2011 kl 21 03 Bra psykoterapi funderade på detta Om klient patient vet vad som kommer att hända vad är det som upptäcks Kan någon veta vad som ska hända känns knepigt Funderade

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/01/vad-ar-psykoterapi/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Trassel med bloggen
    dig Facebook Twitter E post Google Mer LinkedIn Digg Skriv ut StumbleUpon Reddit Detta inlägg postades tisdag 4 januari 2011 kl 9 42 av Filip Psykologkonsulterna se Du kan följa alla svar på detta inlägg via RSS 2 0 Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen webbplats Kommentera Namn obligatoriskt E post visas ej obligatoriskt Hemsida Meddela mig om nya kommentarer via e post Meddela mig om

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/01/trassel-med-bloggen/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Vad är en terapeut?
    att de förtydligar vad de menar Tyvärr blir det ett extra fint exempel på hur svårt det är att veta vad en terapeut är medial konsult eftersom de känner sig manade att inkludera terapeut i listan över vad terapeut betyder Det handlar om säkerhet Kvalitetssäkerhet och patientsäkerhet Har den som man söker hjälp av en legitimation utfärdad av social styrelsen dvs legitimerad psykolog eller psykoterapeut har man ett skydd om något skulle gå fel Men det är tyvärr inte någon jackpott om den man tänker träffa är diplomerad eller certifierad Vad skyddet anbelangar kan denne lika gärna vara adlad eller utsedd av högre makter Läs mera Igen detta handlar inte om vem som är bra eller dålig Det handlar om att den som söker hjälp ska ha ett skydd om terapeuten gör fel Alltså Det går inte att säga vad en terapeut är Vem som helst kan ju kalla sig terapeut och det gör ju såväl psykologer och psykoterapeuter som mediala konsulter Vem som helst kan starta och driva en utbildning för terapeuter Om man går hos en icke legitimerad terapeut kan det vara allt från fantastiskt till förödande förvärrande Om det går illa står man med samma skydd som eller snarare sämre än om du hade köpt en mobiltelefon Skicklighet kan inte garanteras Men för säkerhets skull välj någon med legitimation Dela med dig Facebook Twitter E post Google Mer LinkedIn Digg Skriv ut StumbleUpon Reddit Detta inlägg postades måndag 10 maj 2010 kl 13 19 av Filip Psykologkonsulterna se Du kan följa alla svar på detta inlägg via RSS 2 0 Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen webbplats 8 svar till Vad är en terapeut Terapeut Problemkollen skriver 02 december 2014 kl 15 52 Läs mer på Psykologkonsulterna Svara Pebben Xinga skriver 27 januari 2012 kl 13 21 Hej En enkel kommentat till alla inlägg Det bästa sättet att veta om en privat terapeut är skicklig eller ej är om han hon har många klienter och eventuellt kölista Det betyder att vederbörande gör ett bra jobb Det bästa sättet att leta efter en bra terapeut är att fråga i bekantskapskretsen om de känner till någon Har själv aldrig varit legitimerad men har tre års internationell utbildning getaltterapeutsutbildning 1979 och kölista Svara Anita Hanberg skriver 11 oktober 2011 kl 17 20 Jo jag vet var jag kan bli certifierad det blir jag nu Nä men det var som jag misstänkte men jag ska börja KBT utb nu så då vet jag att jag blir Leg så småningom Vänligen Anita Svara Filip psykologkonsulterna se skriver 17 oktober 2011 kl 22 20 Lycka till Anita Svara Anita Hanberg skriver 09 juli 2011 kl 20 35 Hej kan man bli Leg Samtalsterapeut eller finns det bara Cert Hur gör man isåfall var finns utbildningen Anita Svara Filip psykologkonsulterna se skriver 25 juli 2011 kl 18 54 Hej Anita Socialstyrelsen utfärdar legitimation för vissa yrken inom hälso och sjukvården Samtalsterapeut är inte ett sådant yrke alltså finns ingen legitimation

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2010/05/vad-ar-en-terapeut/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Om det ultimata attributionsfelet
    hjärnas kapacitet är begränsad kommer vi att ha förutfattade meningar Och så länge människor är olika kommer vissa ha fler och starkare fördomar än andra Och en del kommer att ha extrema uppfattningar Psykologer har länge studerat fördomar och stereotyper och på 1950 talet myntade Gordon Allport begreppet the ultimate attribution error det ultimata attributionsfelet Det har vissa likheter med det fundamentala attributionsfelet Vi kategoriserar automatiskt andra personer hela tiden Som antingen lika eller olika oss själva vi eller dom Enklast är det i sportens värld där motståndarna av uppenbara skäl direkt kategoriseras som de andra Andra vanliga attribut vi använder för att kategorisera andra är religion kön ålder och hudfärg var för sig eller i kombination När vi bestämt att en annan person hamnar i kategorin de andra kommer vi bedöma dennes agerande annorlunda än om vi kategoriserat denne som en av oss Beroende på hur fördomsfulla vi är riskerar vi att göra det ultimata attributionsfelet Det ultimata attributionsfelet innebär följande När vi uppfattar att en av de andra gör någonting dumt tenderar vi att tro att förklaringen ligger i den andres personlighet och kanske som genetiskt förutbestämt När vi uppfattar att en av de andra gör någonting bra tenderar vi att bort förklara detta med att det handlade om a ett exceptionellt fall undantaget som bekräftar regeln b tur c hög motivation och stor ansträngning han gjorde bra ifrån sig trots att han är en av de andra d omständigheterna ledde honom till att göra så Det ultimata attributionsfelet gör att vi får det svårare att ändra på våra fördomar om andra grupper av människor Att träffa en lågmäld amerikan en finsk nykterist en deprimerad norrman en generös skotte eller en talför norrlänning räcker inte alltid för att grusa fördomar Men det är inte alltid oskyldigt Exempelvis den

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2010/04/om-det-ultimata-attributionsfelet/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive



  •