archive-se.com » SE » P » PSYKOLOGKONSULTERNA.SE

Total: 147

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Om patientsäkerhet
    Däremot är det inte olagligt inte heller ovanligt att titulera sig samtalsterapeut eller liknande Andra exempel är diplomerad KBT coach och KBT hästterapeut Den som behandlas av en person som inte är legitimerad saknar idag tillräckliga möjligheter att kompenseras om behandlaren begår ett allvarligt fel Relationen hjälpsökande ickelegitimerad behandlare är densamma som konsument försäljare Eftersom behandlaren inte har en legitimation gäller inte de lagar som ger tillräcklig patientsäkerhet Till exempel har den ickelegitimerade behandlaren inte någon skyldighet att beakta sekretess Det vill säga att det står fritt för behandlaren att prata med andra om det som sägs i behandlingen Det som återstår den felbehandlade individen är konsumentköplagen och civilrättsligt åtal Detta handlar inte om utbildning eller om hur skicklig den enskilda behandlaren är Alla kan göra fel även om professionella behandlare så långt det är möjligt försöker undvika det Det handlar inte om styrkor och svagheter hos olika behandlingsmetoder om t ex hästterapi eller KBT fungerar Det handlar om patientsäkerhet Om du går i psykologisk behandling eller psykoterapi klargör om din behandlare är legitimerad av Socialstyrelsen Det kan vara svårt att ställa frågan men då vet du om du har det skydd som du behöver om din behandlare begår ett

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2008/12/om-patientsakerhet/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive


  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Välkommen!
    och tankeväckande Dela med dig Facebook Twitter E post Google Mer LinkedIn Digg Skriv ut StumbleUpon Reddit Detta inlägg postades lördag 6 december 2008 kl 13 11 av Filip Psykologkonsulterna se Du kan följa alla svar på detta inlägg via RSS 2 0 Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen webbplats Kommentera Namn obligatoriskt E post visas ej obligatoriskt Hemsida Meddela mig om nya kommentarer via e

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2008/12/valkommen/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se › Glömt lösenordet
    se Ange ditt användarnamn eller e postadress Du kommer att få en länk för att skapa ett nytt lösenord via e post Användarnamn eller E post Logga in Tillbaka till

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/wp-login.php?action=lostpassword (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Sökresultat
    Psykologkonsulterna se Psykologkonsulterna se drivs med hjälp av WordPress Inlägg RSS och Kommentarer RSS

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/sokresultat/ (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Yips, Dartitis, Guldskräck och Loss Movement Syndrome: Elitidrottarens största skräck
    det för mycket kan stressystemet reagera mer än vi vill och vi kan få svårigheter att göra det vi normalt kan och vill Symtomen är många ytlig andning skakningar darriga ben kallsvettas eller bara en kort intensiv impuls av rädsla Eftersom det är stress och rädslosystemet som vi kämpar med vill idrottare bli av med rädslan så snabbt som möjligt Vanligt är att man skapar sig en uppsättning av knep det som vi KBT psykologer kallar säkerhetsbeteenden Beteenden som på kort sikt får ner systemet men gör det svårare att utföra det som idrottaren egentligen kan Till exempel en golfare som håller puttern hårdare eller en simhoppare som tappar blicken i rotationen och stressar ner mot vattnet Resultatet blir att det är svårt att göra dom sakerna man egentligen kan Sen kommer tankarna och alla goda människor som säger Tänk inte bara gör eller lämna huvudet hemma eller det är bara att köra Lättare sagt än gjort Upplevelsen av att missa de där puttarna på 18e hålet gör golfaren rädd inte bara för att komma i en liknande situation igen utan också känna rädd för att känna stressymtomen förknippade med situationen Och hur reagerar stress och rädslosystemet på rädsla Jo genom att mobiliseras Så ju mer idrottaren inte vill känna symtomen desto högre är sannolikheten att symtomen kommer att göra sig tillkänna Hur kommer man runt dessa låsningar då Först måste man göra en noggrann kartläggning över när och hur och i vilka situationer rädslan eller blockeringen kan komma Man måste kartlägga vilka säkerhetsbeteenden som etablerats och vilka målbeteenden som är viktiga att ta fasta på För golfaren kanske ett målbeteende kan vara att vara noga med hårdheten på greppet och för simhopparen att etablera en punkt för fokus Sen gäller det att exponera för situationen som är skrämmande i

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2014/02/yips-dartitis-guldskrack-och-loss-movement-syndrome-elitidrottarens-storsta-skrack/?shared=email&msg=fail (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Vad är en idrottspsykolog?
    tänker på samma sätt Detta är problematiskt framförallt för de idrottare som skall anlita en idrottspsykolog Det är viktigt att undersöka vad som döljer sig bakom titeln Legitimerade psykologer går en fem år lång utbildning med ytterligare ett års praktiktjänstgöring Psykologer har kunskap och kompetens att arbeta med kliniska tillstånd såsom depression och ångest De har legitimation och kan bli granskade av Socialstyrelsen För att komplicera det ytterligare finns en psykologutbildning med idrottsinriktning i Umeå Dessa idrottspsykologer är alltså legitimerade på samma sätt som vanliga psykologer Merparten av idrottspsykologer och mentala rådgivare är inte leg psykologer De kan ha en universitet eller högskoleutbildning eller ingetdera Det har dock på senare tid satsats mycket resurser på denna kategori där många erbjudits steg 1 utbildning i KBT Det vill säga att de fått en grundläggande psykoterapeutisk utbildning och har erhållit kunskaper i hur man arbetar med psykologisk behandling Viktigt att veta är att dessa inte har en legitimation och inte granskas av Socialstyrelsen Detta medför även att de inte får bedriva psykologisk behandling av psykiatriska tillstånd såsom ångest eller depression Många idrottspsykologer är duktiga på det de gör Vill du vara säker på att de har rätt kompetens sök efter de som

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2014/02/vad-ar-en-idrottspsykolog/?shared=email&msg=fail (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Prestera på topp på OS i Sotji
    har den det limbiska systemet eller stressystemet som finns i mitten av hjärnan Hit skickas alla sinnesintryck innan hjärnan bestämmer vad den skall göra med informationen I en tävlingssituation är detta systemet aktiverat till en lagom nivå där idrottaren är fokuserad och alert Vissa idrotter behöver mer aktivering andra mindre Kruxet är att detta system i Peters modell liknat vid en apa är ganska nervigt Vaksam över allt som kan skada eller göra oss illa Detta system är superviktigt när vi försätts i farofyllda situationer Blir vi attackerade av en björn reagerar vi automatiskt med att mobilisera kroppens resurser till att fly eller slåss I dessa situationer är det inte så smart att klura och fundera över hur vi skall ta oss ur situationen Således stänger hjärnan ner de delar som sitter i främre delen av hjärnan där vi planerar klurar och strukturerar Delar som gör att vi beter oss som människor helt enkelt Aphjärnan är 5 gånger snabbare än människohjärnan medan hårddisken är 20 gånger snabbare Vad har nu detta med idrottare att göra Jo i en pressad situation kan aphjärnan bli för aktiverad vilket slår ut både människohjärnan och hårddisken Idrottaren kan helt enkelt inte göra de sakerna som dom vanligtvis kan Ju mer press desto mer känslig Vetenskapliga studier av straffläggning i fotboll vid avgörande lägen visar att lagets stjärnor missar mer straffar än dom som inte har lika mycket press på sig Kikar man vidare kring dessa studier kan man se att lag som står och håller om varandra medan straffläggaren skjuter sätter mer straffar Utsattheten och pressen på individen blir mindre Gissa vilket lag som är sämst på straffar England Ok tillbaka till OS Det som händer under ett OS är att pressen blir ofantligt mycket större Media har en mycket större närvaro vid tävlingarna

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2014/02/prestera-pa-topp-pa-os/?shared=email&msg=fail (2016-04-30)
    Open archived version from archive

  • Psykologkonsulterna.se » Arkiv » Tidsoptimism
    flera ord beskriva det Vi håller det väldigt enkelt och utgår från att vi handlar efter vilka konsekvenser det får och att vi styrs starkare av konsekvenser ju närmare i tiden de ligger Det är en generell princip som duger till en början Då kan vi ställa upp följande exempel på faktorer som påverkar tidsoptimism nästa gång det är aktuellt Innan man går hemifrån tycker man att det inte är särskilt roligt att avbryta det man gör eller att göra sig i ordning På väg tycker man det är tråkigt att vänta på bussen tåg Man kan inte riktigt med att ta det lugnt på väg Framme Skulle man vara i tid dvs att vara på plats något innan utsatt tid tycker man att det vore tråkigt att vänta Och så ofta man precis har hunnit eller blivit bara några minuter sen genom att skynda skynda Framme men sen skönt att den andra redan var där Vännen eller kollegan verkar inte vara jättebekymrad över senfärdigheten Visst kanske kommer en tråkig kommentar här och där men inte konsekvent några märkbara negativa konsekvenser Sedan kan det vara så att tidsoptimisten innan ett möte skyndar och oroar sig Men väl på plats rinner detta av ganska skönt och ersätts med positiva tankar om hur bra det gick trots allt Det är möjligt att detta skifte från negativt till positivt faktiskt förstärker positiva aspekter av att komma sent Jämför med att du klarar av en uppgift du trodde att du skulle förlora Visst känns det bättre än att klara en uppgift som du visste var enkel För att vara tydlig detta gäller alltså sannolikheten att bete sig som en tidsoptimist nästa gång det är aktuellt Inte varför man blev det eller varför man är det Men någonstans måste man börja om man söker förändring Vissa bara måste av outgrundliga skäl göra en grej till innan de går hemifrån Andra tycker att det är andra saker i kedjan som är besvärliga Men det är oftast en sak som är den största bidragande faktorn Där man känner igen sig där börjar man Det är viktigt att erkänna för sig själv de faktiska negativa konsekvenserna av att komma sent Men också att ge sig själv stort beröm när man lyckats komma i tid dvs 15 minuter innan eller lyckats lämna in en uppgift i tid t ex en dag innan För dem som lider svårt av prokrastinering och har särskilt tungt med att komma iväg kan man se till att sätta som mål inte att komma i tid utan att komma hemifrån i god tid Att ställa fram klockan har många provat det ger dock sällan goda resultat på lång sikt Med hjälp av exemplen ovan kan vi formulera exempel på åtgärder Till tidsoptimisten Anförtro någon vän dina funderingar ärligt och öppet Ta kritik utan att börja förklara dig med särskilda omständigheter Erkänn fullt ut de negativa konsekvenser din ovana burit med sig låt dem inte bara skymta förbi Sätt korta delmål för jobbiga uppgifter vad du

    Original URL path: http://www.psykologkonsulterna.se/blogg/2011/10/tidsoptimism/?shared=email&msg=fail (2016-04-30)
    Open archived version from archive



  •