archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Minnesstörningar (Lindriga kognitiva symtom)
    symtom som relaterade till hög arbetsbelastning Samtidig förlångsamning av de mentala funktionerna och sömnstörningar är vanliga UTREDNING Utredningsnivå Personer med lindriga kognitiva störningar är som regel specialistfall Eftersom flertalet patienter i första hand söker primärvården måste dock beredskap för omhändertagande finnas även där Primärvården bör göra en första bedömning av sjukhistoria somatiskt och psykiskt status en basal laboratorieutredning samt genomgång av läkemedel som kan tänkas påverka kognition Rimligen åtgärdas flertalet personer med depression missbruk läkemedelsbiverkan och enkla fall av belastnings och stressreaktioner i primärvården Patienter som inte tillfrisknar bör remitteras till specialist Specialistkompetens avseende lindriga kognitiva störningar kan finnas inom psykiatri geriatrik internmedicin neurologi och yrkesmedicin beroende på lokala förhållanden Anamnes Anamnesen är en mycket viktig del i bedömningsunderlaget Efter samtycke från den sjuke måste uppgifter från närstående familj arbetskamrater inhämtas även utan den sjukes närvaro Anamnesen bör fokuseras kring följande Tidigare sjukdomar med betydelse för hjärnfunktionerna hjärt kärlsjukdom CNS trauma infektioner psykisk sjukdom Kognitiva symtom när började de och hur har de utvecklats minne tankeförmåga problemlösningsförmåga orienteringsförmåga handlings och initiativförmåga planering omdöme relation till nyinsatta läkemedel Andra symtom och deras utveckling depressivitet ångest oro sömnstörning förekomst av snarkning De funktionella och praktiska konsekvenserna av de beskrivna symtomen måste ofta tidigt bedömas och åtgärdas Hur fungerar individen på sin arbetsplats Hur fungerar individen i familjen Status Fullständigt somatiskt status Psykiskt status depressivitet ångest Fördjupat kognitivt status mental snabbhet uppmärksamhet minne och inlärning spatiala funktioner språkliga funktioner exekutiva funktioner högre intellektuella funktioner Arbetsterapeut neurokognitiv statusundersökning Neuropsykologisk undersökning i oklara fall Somatiskt och psykiskt status är oftast väsentligen normalt medan ett fördjupat kognitivt status med hjälp av t ex minimental test och klockritnings test ibland påvisar nedsatt närminne eller andra kognitiva svårigheter Vid den arbetsterapeutiska testningen och den neuropsykologiska bedömningen söker man framför allt efter ojämnheter i den kognitiva profilen Provtagning Blod Alb S Ca uteslut hyperkalcemi B12 homocystein B12 brist TSH T4 hypothyreos Vid klinisk misstanke kompletterande prover borrelios lues HIV Röntgen m m EKG CT hjärna utförs i regel utesluta intrakraniella processer samt påvisa atrofi av hjärnparenkymet ff a inom mediala temporalloben MRT hjärna bättre än CT för att hitta medial temporallobsatrofi SPECT kan påvisa flödesreduktioner innan CT MRT är patologisk EEG utbredd förekomst av lågfrekvent aktivitet talar för organisk hjärnskada Likvor Celler infektion Ev specifik serologi Albuminkvot barriärskada Immunoglobuliner intrathekal produktion Tau protein förhöjd nivå vid degenerativ sjukdom hög sensitivitet för Alzheimers sjukdom och vid akut hjärnischemi ex akut stroke Även högt i en del av fallen med lindrig kognitiv störning Fosfo tau förhöjt vid Alzheimers sjukdom Beta amyloid sänkt vid Alzheimers sjukdom men specificiteten ej klarlagd ännu Sänkt beta amyloid tillsammans med förhöjt tau protein eller fosfo tau hos person med lindrig kognitiv störning talar starkt för en begynnande Alzheimers sjukdom DIFFERENTIALDIAGNOSER Normalt åldrande Depression Utbrändhet utmattningsdepression Läkemedelsbiverkan Ångest oro Borderlinetillstånd Missbruk Sömnapné Förvirringstillstånd konfusion Sekundära demenstillstånd hjärntumör CNS infektion subduralhematom normaltryckshydrocefalus Demenstillstånd Framförallt depression och utmattning utbrändhet skall uteslutas För dessa tillstånd är förstås farmakologisk behandling tillsammans med social arbetsplats intervention viktiga åtgärder Uppföljning av sjukdomsutvecklingen avgör

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=864 (2012-07-07)
    Open archived version from archive


  • Missfall (upprepade), utredning
    ut längst upp till höger på sidan Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift Så här registrerar du dig och skriver ut 1 Registrera dig kostnadsfritt Klicka på knappen Logga in uppe till vänster på sidan och följ instruktionerna 2 Ditt lösenord skickas till din e postadress 3 Logga in 4 Gå till önskad behandlingsöversikt 5 Klicka på knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan 6 Ett nytt fönster öppnas Klicka på knappen Gå vidare 7 Utskriftsdialogen visas klicka på Skriv ut Missfall upprepade utredning Uppdaterad 2012 07 03 Docent Torbjörn Hillensjö Fertilitetscentrum Göteborg Granskad av Professor Bo von Schoultz Kvinnokliniken Karolinska sjukhuset Utredning av upprepade missfall grundutredning Läkarbesök med detaljerad anamnes Kontroll av vikt längd BMI Ultraljud x 2 follikelfas och lutealfas Hysteroskopi sonohysterografi polyper adherenser Laboratorieanalyser LH FSH Prolaktin Progesteron mittlutealfas TSH T4 ACA cardiolipinantikroppar autoimmun sjukdom LAC lupusantikoagulans autoimmun sjukdom APTT trombocyter Spermaanalys spec morfologi DNA fragmentering DFI Kromosomanalys båda partners translokation inversion APC resistens ICD 10 Hotande missfall O20 0 Copyright 2012 Internetmedicin AB ID 389 Läkare ST läkare Skaraborgs Sjukhus Område Kirurgi Öron Näs och Halssjukvård Läkare ST Läkare i allmänmedicin Hälsocentralen Sankt

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=389 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Morbus de Quervain (stenoserande tendovaginit)
    smärtsamt att greppa med tummen vilket kan orsaka problem med att lyfta och greppa saker som t ex ett mjölkpaket Symtomen upplevs initialt mest som ett obehag men besvären tilltar då handen används Finkelsteins tecken är kanske den mest omtalade undersökningen vid Mb de Quervain Det utförs genom att ta tag i patientens tumme och hastigt ulnardeviera handleden Vid positivt test smärtar det från området vid processus styloideus radii Palpationsömhet över 1 a dorsala senfacket stärker diagnosen ytterligare Eichoffs och framför allt Brunellis tester är varianter på Finkelsteins tecken och beskrivs ibland som mer specifika De utförs på liknande sätt med opponerad tumme och ulnardeviation i handled Viktigast är dock att använda ett test som man känner sig förtrogen med Inget av testerna är helt tillförlitliga men ger en ofta mycket god indikation på sjukdomen DIFFERENTIALDIAGNOSER Tumbasartros smärta vid axiell kompression i CMC leden STT artros artros i scaphoideum trapezoideum trapezium leden vilket ger smärta vid kompression av handleden och deviation i ulnar och radial riktning Oläkt scaphoideumfraktur smärta vid palpation i snusgropen fossa tabatière Wartenbergs syndrom entrapment av nervus radialis sensoriska del där den kommer fram under m brachioradialis fasciekant senspegel cirka 10 15 cm proximalt om handleden UTREDNING Mb de Quervain är en klinisk diagnos Eventuellt kan röntgen hand handled göras för att bedöma om det finns artros i 1 a eller 2 a radiokarpalraden eller i CMC 1 leden BEHANDLING Konservativ behandling Konservativ behandling är vila och avlastning med ortosbehandling av handled och tumbas i 4 veckor kombinerat med antiflogistika i tablett eller gelform lokalt t ex T diklofenak Diklofenak Voltaren 50 mg 1 x 1 3 respektive gel Ketoprofen Orudis Zon 2 5 1 x 2 3 max 15 g dag Ett alternativ är lokal steroidinjektion i senfacket inte sällan kombinerat med någon veckas immobilisering av tummen T ex inj metylprednisolon Depo Medrol 40 mg ml 1 ml Läkemedlet ska deponeras i senskidan inte i senan Det är svårt att avgöra nålspetsens läge och författarna använder sig av tekniken att med en tunn nål cirka 15 mm proximalt om styloideus radii sticka genom hud och sena ned till benet och därefter backa nålen cirka 1 mm och där deponera läkemedlet Kirurgisk behandling Om inte konservativ behandling hjälper återstår operation Man klyver då 1 a senskidefacket innehållandes EPB och APL hos 10 av patienterna löper de i separata fack Under operation skall respektive sena identifieras dvs man måste säkerställa att facken till båda senorna verkligen har klyvts Det är viktigt att man under operation drar i både APL sträcker i CMC 1 leden och EPB sträcker fullt ut i MCP 1 leden Vid behov exstirperas även eventuell synovit Operationen utförs polikliniskt i lokalbedövning och blodtomhet blodtrycksmanschett på överarmen med en mediolateral incision över 1 a dorsala senfacket varefter taket av senfacket klyvs i hela sin längd och senorna åter får fritt spelrum Ibland rekonstrueras senfacket med en liten lambåplastik i taket av senfacket med två adapterande suturer för att förhindra luxation av APL och EPB vid flexion

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3302 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • MRSA och VRE
    riktlinjer som för motsvarande infektion med känsliga S aureus med hänsyn till resistensbesked Behandlingen av MRSA bärarskap bör skötas av läkare med specialkompetens Om MRSA enbart finns på frisk intakt hud och i näsan görs ofta försök att behandla i 5 dagar med mupirocinsalva Bactroban Nasal i vardera näsborren 2 ggr dagligen och helkroppstvätt med klorhexidin 4 tvållösning Descutan Hibiscrub För mer information om MRSA se översikt MRSA behandling Faktorer av betydelse för smittspridning MRSA och VRE smittar på samma sätt som S aureus respektive enterokocker utan resistensgener Den dominerande smittkällan på sjukhus är patienter som bär på dessa bakterier Direktsmitta från patient till patient finns beskrivet men indirekt kontaktsmitta där bakterierna sprids från en patient till en annan via vårdpersonalens händer dominerar Vid dålig efterlevnad av de basala hygienrutinerna kan bakterierna överföras till patienten via förorenade händer eller handskar I vissa situationer kan smittsamheten öka t ex i samband med en akut luftvägsinfektion hos en person som är näs respektive svalgbärare av MRSA Hos MRSA koloniserade personer med fjällande hudsjukdomar förekommer ofta en ökad spridning av bakterier till personens omgivning Patienter med sår katetrar och drän som penetrerar huden är mer mottagliga för smitta än de som har frisk hud och utgör också en ökad smittorisk i de fall de är koloniserade Patienter som bär VRE är ofta koloniserade i tarmen varför diarré hos dessa patienter medför en ökad smittrisk Vikten av god handhygien hos patienter och tillgång till handdesinfektion även för dessa betonas allt oftare med anledning av den ökande förekomsten av resistenta bakterier i tarmfloran såsom VRE och ESBL bildande tarmbakterier I Socialstyrelsens rapport om VRE situationen i Sverige 2009 med anledning av flera sjukhusutbrott lyfts även vikten av tillgång på enkelrum toaletter samt goda städrutiner på våra sjukhus vårdinrättningar för att begränsa smittspridningen 10 DIAGNOSTIK MRSA respektive VRE kan påvisas vid allmän odling av exempelvis sårsekret särskilt om de har gett upphov till infektion Förekommer bakterien i låga tal som ofta är fallet vid bärarskap kan de vara svåra att hitta bland övrig normalflora i en allmän odling För att påvisa bärarskap förordas därför s k screen odling där provet odlas på speciella medier så att just växt av MRSA respektive VRE selekteras fram För att påskynda diagnostiken blir det allt vanligare att man använder PCR teknik i stället för odling Ett negativt svar blir klart inom 1 2 dygn Ett positivt utfall måste däremot verifieras ytterligare I flera landsting är MRSA diagnostik kostnadsfri för den som tar provet och bekostas av smittskyddet RIKTLINJER BEGRÄNSANDE AV SMITTSPRIDNING Att patienter smittas med MRSA VRE medför inte bara ökat lidande för de smittade patienterna utan även ökade kostnader för vården Det är väl belagt att rutiner som begränsar smittspridning i vården är kostnadseffektiva Förutom vikten av att praktisera basala hygienrutiner finns det idag ingen global enighet om hur MRSA bör bekämpas I länder med låg förekomst av MRSA är de flesta överens om att en intensiv övervakning och nolltolerans search and destroy policy är motiverad Nedanstående rekommendationer utgör

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2035 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • MRSA, behandling
    bölder infektioner efter operation osteit septisk artrit allvarliga infektioner av främmande material i kroppen t ex protesinfektioner Ibland kan staphylococcus aureus även orsaka svår sepsis toxic shock syndrome TSS endokardit lunginflammation meningit epiduralabscess hjärnabscess Infektioner som orsakas av MRSA skiljer sig oftast inte kliniskt från vanliga stafylokockinfektioner De kan dock vara svårare att behandla och kan bli felbehandlade innan odlingssvar föreligger Dessutom innebär behandling av svåra MRSA infektioner många gånger höga läkemedelskostnader DIAGNOS Odling från infektionsfokus näsa sår och eventuella katetrar För att påskynda diagnostiken blir det allt vanligare med kompletterande PCR test av mecA genen från provmaterialet BEHANDLING Bärarskap Undvik systemantibiotika Störning av normalfloran gynnar MRSA MRSA bärarskap kan inte behandlas bort med antibiotika Ta bort alla katetrar och annat främmande kroppsmaterial om möjligt Hudvård t ex intensifierad behandling av eksem och psoriasis Försök få alla sår läkta Ha tålamod Bärarskap av MRSA kan fortgå under lång tid Följ lokala bestämmelser T ex smittbärarkort antal kontrollodlingar för ev senare smittfriförklaring etc Dessa bestämmelser skiljer sig mellan olika landsting Se översikt MRSA och VRE för mer information om riktlinjer för begränsande av smittspridning Om MRSA finns enbart på intakt hud görs ett behandlingsförsök med mupirocin salva i näsan Bactroban Nasal ingen kostnad enligt smittskyddslagen i båda näsöppningar x 2 i 5 dagar och samtidig helkroppstvätt med klorhexidin 4 tvållösning Descutan Hibiscrub vilket kan upprepas För instruktioner se duschinstruktion descutan PDF MRSA bärare kan utanför vårdmiljöer leva ett normalt liv Handhygien är viktig inte minst i anslutning till såromläggningar Personliga artiklar t ex handdukar får inte delas med andra Om man är i behov av vård måste sjukvårdspersonalen vara informerad om bärarskapet Symtomgivande infektion Allmänt Resistensbeskedet från bakteriologiska laboratoriet styr ev antibiotikaval Orala antibiotika som MRSA kan vara känsliga för är erytromycin Ery Max Abboticin klindamycin Dalacin fusidinsyra Fucidin rifampicin Rimactan trimetoprimsulfa Bactrim Eusaprim linezolid Zyvoxid doxycyklin Doxyferm kinoloner t ex Ciprofloxacin Vankomycin Vancomycin 1 g x 2 i v är oftast förstahandsmedel initialt vid invasiva infektioner En vancomycinkoncentration i förprovet på 15 20 mg L bör eftersträvas om man behandlar en kliniskt allvarlig infektion Inte sällan måste då högre doser än vancomycin 1 g x 2 ges ex 1 g x 3 Tag hänsyn till bakteriens MIC värde och vid MIC 2 mg L välj annat preparat Endast enstaka MRSA isolat samtliga utanför Sverige har hittills varit vankomycinresistenta Alternativ till vankomycin Linezolid Zyvoxid 600 mg x 2 Skall inte ges mer än max 28 dagar pga risk för benmärgstoxicitet och irreversibel neuropati Efter 14 dagar bör Hb LPK och TPK kontrolleras 1 2 ggr vecka Kan ges både intravenöst och som tabletter Daptomycin Cubicin 4 6 mg kg x 1 i v Tigecyklin Tygacil 100 mg första dos därefter 50 mg x 2 i v Streptograminer licensmedel Quinupristin dalfopristin Synercid om inget annat medel är lämpligt Speciella MRSA infektionsfokus Hud och mjukdelsinfektioner Ofta räcker det med att tvätta och lägga om såret kirurgisk revision eller tömning av abscess Vid mer omfattande mjukdelsinfektioner som kräver antibiotikabehandling används i första hand oralt

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2901 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Multiorgansvikt
    organen som drabbas är njure och lunga men alla organ kan påverkas och leda till specifika rubbningar som Lunga ALI Acute lung injury ARDS acute respiratory distress syndrome Njure Akut tubulär nekros och njursvikt Lever Kolestas ikterus stegrade leverenzymer GI kanal Paralys intolerans för enteral nutrition Hjärta Kärl Cirkulatorisk instabilitet vasopressorbehov Koagulation Disseminerad intravasal koagulation DIC trombocytopeni leukopeni anemi CNS Encefalopati Binjure Relativ binjurebarkssvikt Skelettmuskel Critical illness polyneuropati myopati rhabdomyolys DIAGNOS SOFA är det bäst validerade och mest använda scoringsystemet Vanligaste scoringsystem för multiorgandysfunktion är SOFA Sequential Organ Failure Assessment I mindre utsträckning används också LOD Logistic Organ Dysfunction och MODS Multiple Organ Dysfunction Score Dessa scoring system används för att ställa diagnosen och spegla graden av multiorgandysfunktion De uppvisar en god korrelation med mortaliteten och kan därmed vara av prognostiskt värde SOFA score SOFA scorepoängen är relaterad till mortalitetsrisken ju högre SOFA score desto högre mortalitet 1 2 3 4 Respiration PaO2 FiO2 kPa 40 27 13 Koagulation trombocyter Lever bilirubin µmol l 20 32 33 101 102 204 204 Kardiovaskulär hypotension mm Hg doser uttryckta i µg kg min MAP dopamin eller dobutamin dopamin 5 eller noradrenalin eller adrenalin dopamin 15 eller noradrenalin 0 1 eller adrenalin 0 1 CNS Glasgow Coma Scale 13 14 10 12 6 9 Njure kreatinin µmol l 110 170 171 299 300 440 440 dygnsdiures eller eller BEHANDLING Det finns ingen kausal behandling för multiorgandysfunktion Behandlingen inriktas istället på Behandling av bakomliggande diagnos eller tillstånd ex sepsis Optimering av vitala funktioner för att undvika utveckling till eller försämring av organdysfunktion Symtomatisk behandling av redan utvecklad organdysfunktion ex repiratorbehandling och dialys vid ARDS respektive njursvikt En snabb och effektiv behandling vid sepsis och vid multitrauma tidig fixering av större rörbensfrakturer laparatomi vid intraabdominell katatstrof torde minska risken för uppkomst av allvarlig multiorgandysfunktion Inget

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1195 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN1)
    S IGF 1 S prolaktin MEN1 skall också misstänkas vid alla fall av till synes sporadisk endokrin pankreastumör Måltidstest s k pp frukost för provokation av pankreashormoninsöndring är fortfarande viktigt för tidig upptäckt av endokrin pankreastumör men har numera även kompletterats med modern radiologi CT MRT buk samt 5 HTP PET och endoskopiskt ultraljud Vid känd familjär form skall prospektiv screening genomföras från 12 15 års ålder avseende de i syndromet ingående sjukdomarna Gentest för mutation i MEN1 genen görs i samråd med föräldrar och klinisk genetiker man kan påvisa mutationen hos ca 90 av familjerna med MEN1 Prospektiv screening skall ske i samråd med eller vid specialiserad klinik Vid familjär sjukdom skall omhändertagandet ske vid klinik specialiserad på ärftliga endokrina tumörsjukdomar då detta innebär genetisk rådgivning och testning psykologiskt omhändertagande samt socialt stöd förutom den rent medicinska behandlingen BEHANDLING Kirurgisk behandling Hyperparatyreoidism HPT MEN1 patienter har en asymmetrisk nodulär hyperplasi I tidig ålder kan en enda körtel vara förstorad och de tre övriga vara till synes normala vilket lätt kan misstolkas som förekomst av ett adenom Behandlingen är kirurgisk med subtotal paratyreoidektomi och cervikal thymektomi Thymektomin görs för att extirpera eventuella supernumerära körtlar eller kluster av celler som kan finnas i thymus Det är inte visat att thymektomin skulle kunna förebygga utveckling av den maligna thymuscarcinoiden Kirurgin är till sin natur palliativ då man vet att recidiv är vanliga Målet med kirurgin är att uppnå normokalcemi med längsta möjliga duration och lägsta möjliga komplikationsrisk i form av permanent hypokalcemi De bästa resultaten talar för ca 30 recidiv under 10 års postoperativ uppföljning Vid recidiv är kompletterande kirurgi förstahandsmetod All kvarvarande paratyreoideavävnad på halsen extirperas och vävnad motsvarande en normal körtel autotransplanteras till m brachioradialis på den icke dominanta armen Vid denna operation kryopreserveras även vävnad för att kunna användas vid eventuell hypoparatyreoidism Endokrin pankreastumör Tumörerna i pankreas är generellt multipla Hormonella symtom uppträder vanligen sent i förloppet Tumörerna är spridda i hela pankreas och ibland i duodenum Då malign progression av tumör i pankreas är orsaken till prematur död vid MEN1 förordar man i Uppsala intervention vid en tumörstorlek på cirka 10 mm eftersom risken för metastaser då fortfarande är liten Dock finns det ännu inga data som har kunnat visa att detta förlänger överlevnaden Man rekommenderar att endokrinkirurgisk klinik med stor erfarenhet omhändertar dessa patienter Non functioning tumörer Den vanligaste tumörformen 50 Dessa patienter har inget hormonellt syndrom kopplat till tumören Man kan dock vanligen uppmäta förhöjda nivåer av pankreaspolypeptid S PP 75 av fallen kromogranin A och ofta också av andra hormoner såsom gastrin insulin pro insulin och glukagon Behandlingen är kirurgisk med enukleation av tumörer i caput pancreatis och samtidig distal resektion av pankreas till ca 80 Större och multipla tumörer kan kräva mer omfattande ingrepp Resektion och RF behandling radiofrekvensablation av levermetastaser är viktigt för att optimera förutsättningen för medicinsk behandling Functioning tumörer Vanligast är gastrinom ca 30 av alla tumörer därefter insulinom VIP om 3 5 samt glukagonom vilket är sällsynt vid MEN1 Behandlingen

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3425 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Multipel Skleros (MS)
    MRT eller genom nytt skov 0 smygande progress talande för primärt progressiv MS 1 eller fler Ett års progress retrospektivt eller prospektivt och två av följande krav Spridning i rum i hjärnan vid MRT 2 eller flera T2 lesioner på karakteristiska platser Minst två T2 lesioner i ryggmärgen vid MRT Positivt likvorfynd oligoklonala band eller förhöjt IgG index DIFFERENTIALDIAGNOSER exempel Skovvis förlöpande MS Neuroborrelios Akut disseminerad encefalomyelit ADEM Neuromyelitis optica SLE Primärt Sjögrens syndrom Vaskulit Sarkoidos Kärlmissbildning i hjärnstam eller ryggmärg Arnold Chiari missbildning Primärt progressiv MS Spinal tumör Cervikal spondylos Diskbråck Spinal kärlmissbildning B12 brist Spinocerebellär ataxi Hereditär spastisk parapares Primär lateralskleros Neuroborrelios HTLV 1 associerad myelopati Sarkoidos Obs MS lika likvorfynd kan bl a ses vid flera neuroinfektioner SLE vaskulitsjukdomar primärt Sjögrens syndrom neurosarkoidos och ADEM Normal likvor respektive pleocytos med 50 mononukleära celler gör MS diagnosen tveksam MS lika MRT fynd kan ses vid en rad andra sjukdomar BEHANDLING Behandling av akuta skov Akuta skov även optikusneurit med påtaglig funktionsnedsättning behandlas vanligen med metylprednisolon Solu Medrol i v 1g per dag i 3 dagar Detta kan påskynda förbättringen i det akuta skedet men har inte några säkerställda effekter på längre sikt Biverkningarna är vanligen lätta om behandlingen inte administreras alltför ofta Peroral behandling med metylprednisolon t ex T Medrol 16 mg 30 x 1 i 5 dagar Sic kan övervägas som skovbehandling i utvalda fall Sjukdomsmodifierande behandling vid skovvis förlöpande MS Interferon beta IFNB Fyra betainterferonpreparat för parenteral administration Betaferon Extavia Avonex och Rebif med dokumenterat gynnsam effekt på sjukdomsförlopp och MRT förändringar är f n godkända för behandling av skovvis förlöpande MS Betainterferonbehandling kan påbörjas efter det första kliniska skovet CIS clinically isolated syndrome om MRT och likvorundersökning stödjer MS diagnosen och alternativa diagnoser uteslutits Ny MRT efter 3 månader kan vara klargörande i osäkra fall Biverkningarna är vanligen lindriga Indikationen har inskränkningar vid epilepsi depression självmordstankar graviditet och amning Initiering och uppföljning av behandling med IFNB skall följa de rekommendationer som utarbetats av Läkemedelsverket Information från Läkemedelsverket 2001 12 3 11 12 I övrigt hänvisas till produktmonografier och texten i FASS Betaferon Extavia IFNB 1b 8 MIU 250 mikrogram ges s c varannan dag Avonex IFNB 1a 30 mikrogram i m en gång per vecka Rebif IFNB 1a 22 eller 44 mikrogram s c tre gånger per vecka Neutraliserande antikroppar NAB kan bildas under behandling med IFNB Prov på NAB bör därför tagas efter 1 2 års behandling speciellt vid dålig behandlingseffekt Vid kvarstående hög titer av NAB får annan sjukdomsmodifierande behandling övervägas Serumprov sändes till Provinlämning L 00 Karolinska Universitetslaboratoriet 171 76 Stockholm Glatirameracetat Copaxone är ett immunmodulerande medel med effekt på skovfrekvensen i paritet med IFNB Även MRT bild och sjukdomsprogress påverkas gynnsamt Preparatet ges i dagliga subkutana doser à 20 mg Behandlingen kan påbörjas efter en demyeliniseringsepisod CIS om alternativa diagnoser uteslutits och om patienten bedöms löpa hög risk att utveckla MS Natalizumab Tysabri är en rekombinant antikropp riktad mot en adhesionsfaktor på lymfocyter Den minskar inflammationen i CNS vid MS genom

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=717 (2012-07-07)
    Open archived version from archive



  •