archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Hyposvagma/subkonjunktival blödning
    isolerad eller relaterad till retrobulbär blödning eller en bulbperforation Hypertension och eller arteriaskleros Farmakologisk såsom NSAID salicylika sterioder p piller vitamin A och vitamin D överdosering Koaguationsrubbning såsom hematologisk eller lever sjukdom Diabetes SLE vitamin C brist Normal biverkning efter intraokulär kirurgi Systemiska infektioner såsom miningococcsepticemi scarlatina tyfoidfeber kolera rickettsia malaria och virus såsom influenza smittkoppor mässling och gula febern Subkonjunktival blödning har rapporterats efter emboli från frakturer i långa rörben bröstkorgskompressioner efter hjärt lung räddning hjärtkatetrisering öppen hjärtkirurgi och andra kirurgiska åtgärder Symtom I regel inga egentliga besvär upptäcks oftast en passent Någon gång kan en lättare skavkänsla föreligga Viktiga anamnestiska uppgifter Har trauma föregått Viktigaste frågan Om trauma förekommit blir skadan genast allvarligare Mediciner Blodförtunning Waran Salicylika Blödningsbenägenhet Näsblod Tandextraktioner Hypertoni Hosta Valsalva Föreligger synnedsättning Föreligger konjunktivitbesvär Kliniska fynd Ofta blod inom en begränsat område av konjunktiva Om det är mycket blod kan man inte se sklera utan blodet liknar mer ett koagel Normal konjunktiva ses runt blodet Sök tecken till trauma i form av blåtira eller penetration i form av grund främre kammare eller lågt tryck vid palpation Vid spontant uppträdande hyposvagma är det dock mycket osannolikt att finna dylika tecken Bild 1 Hyposvagma Bild 2 Hyposvagma DIFFERENTIALDIAGNOSER Traumatisk subkonjunktival blödning kan dölja en perforerad sklera Blodsjukdomar med koagulationsrubbning högt PK INR hos Waranbehandlade Koagulationsrubbning speciellt om recidiverande eller hos unga patienter utan anamnes på trauma eller infektion såsom hematologisk sjukdom leversjukdom Diabetes Mellitus SLE samt vitamin C brist Vissa läkemedel såsom antibiotika NSAID salicylika steroider P piller samt vitamin A och D överdosering har associerats till subkonjunktival blödning Pertussis hos barn valsalva hosta Hypertoni Akut hemorragisk konjunktivit ovanligt tillstånd Kan vara ett normalt sequaele efter ögonkirurgi Infektion vanligen med hög feber såsom meningokock septikemi skarlatina tyfoidfeber kolera malaria samt vissa virusinfektioner såsom influenza mässling gula febern

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=352 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hypotermi
    stelhet Rabdomyolys Magtarmkanal Ileus Pankreatit Gastrit Pankreatit Gastrit Urinvägar Kölddiures Blåspares Kölddiures Blåspares Oliguri Behandling Passiv uppvärmning Varma drycker och kalorier Aktiv passiv extern uppvärmning Glukos i v Vid hjärtstopp HLR tills patienten är varmare än 35ºC eller har effektiv puls Defibrillering max x3 Aktiv passiv extern uppvärmning aktiv intern uppvärmning Glukos i v För att se behandlingsalternativ för passiv respektive aktiv extern uppvärmning samt aktiv intern uppvärmning var god se rubrik Behandlingsmöjligheter och bevisad effektivitet nedan Generella effekter vid hypotermi Ökning i hematokrit 2 per minskad grad Koagulationsstörning även DIC disseminerad intravasal koagulation Trombocytopeni Trombocytfunktionsnedsättning Nedsatt leukocytfunktion och immunförsvar Generellt nedsatt metabolism under 30ºC UTREDNING Blodprover Kapillärt B glukos Hb TPK LPK inkl diff CRP elstatus inkl kreatinin koagulationsstatus arteriell blodgas Vid misstanke om endokrin orsak hypotyreos hypoglykemi eller Addison kris TSH T3 T4 kap B glukos Na K Krea Vid misstanke om sepsis urinsticka blododling urinodling nasofarynxodling ev lumbalpunktion Kristalloider antibiotika enl STRAMA överväg kortikosteroider se översikt Sepsis och septisk chock Vid misstanke om intoxikation kap B glukos blodgas elektrolytstatus leverstatus S alkoholer intoxprover EKG koagulationsstatus BEHANDLING Prehospitalt Säkra andningsvägen Om måttligt till gravt hypoterm företrädesvis med intubation Vid misstanke om trauma stabilisera halsryggen Ge varm syrgas Stoppa vidare värmeförlust genom avlägsnande av blöta kläder i torr miljö i ambulans eller inomhus med bra isolering och värmeskydd av patienten Sätt gärna två grova nålar Om ingen venös tillgång hos medvetslös patient inom två minuter överväg intraosseös nål Hantera patienten varligt Risk för så kallad afterdrop plötslig omfördelning av kallt blod från periferin till hjärtat med svårbehandlade arytmier som följd Detta kan uppstå vid oförsiktig bärgning av patienten eller genom oförsiktig perifer uppvärmning med öppnande av perifera kärl och snabbt återflöde av kallt blod till hjärtat Koppla upp patienten med saturationsmätare kan vara opålitlig EKG och blodtryckmonitoring Om ventrikelflimmer defibrillera enligt A HLR Vid kroppstemperatur Mät patientens temperatur med oral eller rektal termometer eller esofagussond om det finns tillgängligt Temperaturmätningar med respirator hos intuberade patienter är pga mätfel opålitliga eftersom luften påverkas i tuben och sladdsystemet Om tillgängligt påbörja behandling av moderat till gravt nedkylda patienter med värmefilt och varma infusioner Rådgör i sådana fall med mottagande läkare Nyligen förlöst kvinna överväg sepsis eller Sheehans syndrom hypofysnekros infarcering och konsultera läkare angående indikation för steroider På sjukhus Säkra andningsvägen enligt ovan Ge varm syrgas Hantera patienten varligt Risk för afterdrop se ovan Stoppa vidare värmeförlust genom avlägsnande av blöta kläder Isolera patienten med filtar Sätt två grova nålar Koppla upp till saturationsmätare kan vara opålitlig EKG och blodtryckmonitoring KAD behövs när måttlig eller grav hypotermi föreliggar Patienten är hypovolem och behöver vätskebehandling Lätt hypoterma patienter kan dricka själva Ge alltid kalorier till patienten hos måttligt till gravt hypoterma patienter gärna uppvärmd glukoslösning Mät patientens kärntemperatur med oral eller rektaltermometer blåskateter eller pulmonaliskateter om tillgänglig Esofagussond kan vara ett alternativ Temperaturmätningar med respiratorn hos intuberade patienter är pga mätfel opålitliga eftersom luften påverkas i tuben och sladdsystemet Kontakta bakjouren och intensivvården vid moderat till gravt nedkylda patienter angående lokala uppvärmningsmöjligheter

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3104 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hypotermi - terapeutisk
    tekniska lösningar möjliggör nedkylning även utanför sjukhus under pågående återupplivning För närvarande ges sådan behandling i Sverige endast inom ramen för kontrollerade studier främst i Stockholm Undvik i alla övriga fall av hjärtstopp prehospitalt att värma upp patienten om inte samtidig grav hypotermi föreligger Värm i sådana fall inte över en kroppstemperatur av 32ºC Förebygg ytterligare värmeförlust utan aktiv uppvärmning Hospitalt Efter HLR återkomst av spontancirkulation ROSC klinisk undersökning inklusive noggrant neurologstatus och säkrande av andningsvägen intubation ska patienten snarast kylas ned Kardiologiska behandlingar PCI trombolys kan pågå samtidigt som nedkylningen På akutrummet ges 30 ml kg kristalloid infusion 4ºC med en hastighet på 100 ml min Kroppskärntemperaturen mäts med tillgänglig metod oftast rektalt esofagealt eller genom blåskateter Blåskateter gärna med temperatursond och artärnål kan med fördel sättas redan på akutrummet i annat fall på angiolab eller IVA Observera att vasokonstriktion pga kylan kan försvåra anläggande av artärnål i senare skede Tillgänglig nedkylningsutrustning anläggs så snart som patienten är stabiliserad med ett medelartärblodtryck över 80 mmHg Ventrikelsond kan sättas i senare skede på intensivvårdsavdelningen Ta prover enligt tabell Blodgas Kapillärt glukos Hb hematokrit LPK TPK APTT PK INR Blodgruppering och BAS test CRP Na K Krea Mg Joniserat Ca och fosfat U sticka Myoglobin Troponin I eller T Vid infektionsmisstanke tas odlingar IVA Måltemperaturen är 32 34ºC och ska helst uppnås inom 4 timmar efter den initiala händelsen helst inom 3 timmar vid stroke eller neonatal asfyxi Sedera och relaxera patienten vid behov både under nedkylning och uppvärmningsfasen för att undvika huttrande När måltemperaturen nås kan utsättning av relaxantia prövas Använd gängse narkosläkemedel men undvik ketamin pga ogynnsam biverkningsprofil Överväg behandling med magnesium hos patienter med stroke för närvarande endast experimentella protokoll Patienter som står på warfarin Waran ska sänkas till INR Ocplex Övervaka kontinuerligt kroppskärntemperatur puls blodtryck saturation och timdiures Följ B glukos K Mg och blodgas i täta intervaller av 6 h om värdena är stabila Koagulationsstatus LPK och TPK ska också följas Kontinuerlig EEG utförs på asfyktiska nyfödda och för övriga på vid indikation Antibiotika ges vid infektionstecken på empirisk bas efter samråd med infektionsläkare UPPVÄRMNING Uppvärmningsfasen är den känsligaste delen i hypotermibehandlingen Det är viktigt att försöka undvika att patienten blir hyperterm efter avslutad uppvärmning Den optimala uppvärmningshastigheten är omdiskuterad För närvarande rekommenderas maximalt 0 5ºC timme vid hjärtstopp 0 25ºC timme vid stroke 0 1ºC timme vid ökat intrakraniellt tryck Under uppvärmingen reverseras den hypotermiutlösta insulinresistensen vilket medför sjunkande B glukos och ett ökat kaliumbehov Aktiv uppvärmning kan avslutas när en kroppskärntemperatur på 36ºC har uppnåtts Feber och hypertermi över 37 5ºC efter terapeutisk hypotermi ska behandlas aggressivt med farmakologiska och fysikaliska metoder Figur 2 Schema för behandling med terapeutisk hypotermi vid hjärtstopp KOMPLIKATIONER Vanliga komplikationer Hypotermiutlösta arytmier vid temperaturer Immundepression och leukopeni Ökad blödningsbenägenhet pga hypotermins påverkan på koagulationsfaktorernas funktion Trombocytopeni vid längre behandlingar Kölddiures Hypokalemi under pågående hypotermi hyperkalemi under uppvärming Hypo och hyperglykemi Komplikationer pga underliggande sjukdom Kramper Infektioner främst aspirationspneumonier Arytmier Hyper hypoglykemi UPPFÖLJNING Det finns olika protokoll för uppföljning av

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3105 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hypotyreos
    kortisol och behandlas innan tyroxinbehandling påbörjas Tyroxinupptrappningen görs långsamt i små steg Vid grav hypotyreos som varat lång tid till äldre och till kardiovaskulärt sjuka patienter bör man börja med låg dos 0 025 mg varje till varannan dag och doshöja var 6 e vecka Kardiovaskulära sjukdomar kan förvärras om upptrappningen sker för snabbt Vid lindrig hypotyreos som varat i mindre än 1 år kan man börja med en något högre dos 0 05 mg dag och utvärdera efter 4 veckor Hos gravida görs snabbare upptrappning se nedan Inleds med 25 50 µg 0 025 0 05 mg varannan till varje dag p o med höjning med 25 µg 0 025 mg var 4 6 e vecka se ovan Laboratoriekontroll TSH veckan före planerad dosökning Behandlingsmål för TSH 0 4 1 5 2 0 mU L metodberoende gäller metod med referensintervall på c a 0 4 4 0 mU L Välinställd patient kontroll en gång per år Vissa patienter uppger sig må bättre med en tyroxindos som ger ett lätt supprimerat TSH och vill ej ta en lägre dos tyroxin Informera om ev följder osteoporos förmaksflimmer framförallt Kontroll av puls EKG bentäthet anpassas efter det enskilda fallet Glöm ej att patienten kan ha eller senare drabbas av andra autoimmuna sjukdomar ff a diabetes B12 brist atrofisk gastrit eller glutenintolerans eller Addisons sjukdom Speciell försiktighet bör iakttas hos patienter med hjärtkärlsjukdom Samråd med kardiolog kan vara befogat Följande preparat kan påverka resorptionen av tyroxin Fe preparat Calciumpreparat Al antacida Sukralfat Jonbytare lipidsänkare mot gallsyreassocierade diaréer ex vis vid Crohns sjd Tyroxin bör intas minst 4 timmar efter ovanstående preparat t ex vid sänggåendet Sannolikt påverkas också resorptionen av tyroxin av mycket fiberrik kost Tyroxin bör ej förvaras varmt Alternativa behandlingar kombinationsbehandling T3 T4 svinsköldkörtelextrakt En del patienter som fortfarande upplever hypotyreossymtom trots att de under längre tid varit välinställda på tyroxin efterfrågar alternativ behandling med kombinationen T3 T4 eller svinsköldkörtelextrakt Man måste i dessa fall överväga andra tänkbara förklaringar till patientens symtom såsom depression Kombinationsbehandling T3 T4 Tanken med kombinationsbehandling av T3 och T4 är att bättre försöka efterlikna kroppens eget system Syntetiskt T3 Liothyronin finns tillgängligt för utskrivning i Sverige T3 har mycket kortare halveringstid än T4 24 timmar jämfört med 1 vecka för tyroxin och T3 behandling kan ha nackdelen med svängande serumkoncentrationer av thyroideahormon över dygnet I slutet av 1990 talet kom en studie som visade effekt av T3 i tillägg till T4 Upprepade studier har inte kunnat bekräfta den effekten förrän härom året då en ny studie visade nytta med T3 i kombination till T4 Teoretiskt har visats att effekterna av T3 kan vara beroende av genpolymorfismer Detta gör att kanske en liten andel av patienterna har nytta av T3 I två systematiska översikter av totalt tolv randomiserade studier där T3 T4 behandling jämförts med T4 behandling har man inte kunnat se någon skillnad i grupperna avseende hypotyreotiska symtom livskvalitet och hormonnivåer se referenser I praktiken görs ibland försök med kombinationsbehandling hos patienter med stark önskan om

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=702 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hårcellsleukemi
    Lymfom behandling SYMTOM Trötthet pga anemi Infektioner pga leukopeni Blödningsbenägenhet pga trombocytopeni Fyllnadskänsla i buken pga stor mjälte UTREDNING Status Patienten är ofta något blek och har en palpabel mjältförstoring Ofta saknas förstorade lymfkörtlar Lab Ofta ses cytopeni av något slag lågt Hb LPK och eller TPK Ibland är LPK högt pga tumörceller i blodet förorsakande lymfocytos Vid differentialräkning ses framförallt låga värden av monocyter M komponent är ovanligt Leverprover inklusive S LD och njurfunktion brukar vara normala Benmärgsprov Benmärgsbiopsi krävs för säker diagnos Vid mikroskopi ser man att den normala benmärgen ersatts av tumörceller som ligger glest utspridda omgivna av erytrocytsjöar och fibros Benmärgsaspiration kan vara svårt att genomföra dry tap eftersom den fibrotiskt omvandlade benmärgen inte släpper ifrån sig celler Datortomografi DT är oftast helt normal bortsett från eventuell splenomegali BEHANDLING Kladribin Leustatin Litak Utgör den viktigaste behandlingen Kan ges både i v och s c men i Sverige dominerar subkutan administration Behandlingen ges 1 gång under 5 dagar i dosen 0 1 mg kg dygn Behandlingen kan upprepas om återfallen inte kommer för tätt riktlinje 1 år Nästan alla patienter svarar bra med långa remissioner men ca 40 får återfall Hos de patienter som inte får återfall kan sofistikerade metoder påvisa enstaka kvarvarande tumörceller så det är svårt att säga att behandlingen är botande Biverkningsmässigt dominerar infektioner ibland av sällsynt slag opportunistiska Risken för infektioner är störst i början av behandlingen särskilt om antalet friska leukocyter är lågt vid behandlingsstart Infektionsrisken upphör ca 3 månader efter framgångsrik behandling De flesta infektioner orsakas av kroppsegna agens eller av sådana agens som finns i den omedelbara närmiljön Det lönar sig alltså inte att skydda sig från omgivningen Kladribin orsakar inte håravfall eller illamående Allopurinol behöver inte ges som profylax mot uratutfällning vid insättning av kladribin Allopurinol har rapporterats ge ökad risk för hudbiverkningar Rituximab Mabthera Rituximab har blivit den efter kladribin näst viktigaste behandlingen Behandlingen ges 1 gång per vecka i dosen 375 mg m2 dos i 4 veckor Biverkningarna är lindriga vanligast under första infusionen och utgörs huvudsakligen av en influensaliknande reaktion som går att förhindra till stor del med premedicinering i form av steroider Mycket talar för att en kombination av kladribin och rituximab ger bättre effekt än monoterapi med endera alternativet Kombinationsbehandling kommer sannolikt användas allt mer i framtiden Optimala doser vid kombinationsbehandling är inte kända Underhållsbehandling med rituximab 375 mg m2 dos var tredje månad efter uppnådd remission i ca 2 år är en möjlig framtida behandling för de få patienter som har svårbehandlad sjukdom Interferon alfa Introna Roferon Multiferon Alfa interferon var länge den dominerande behandlingen men dess betydelse är nu mycket liten pga framgångarna med kladribin och rituximab För patienter som inte svarar tillräckligt bra på kladribin och eller rituximab kan alfa interferon vara ett alternativ Vanligaste dosen är 3 miljoner enheter dag som ges s c Vid bra svar kan dosen sänkas till 3 miljoner enheter varannan dag Behandlingen pågår så länge den har effekt och toxiciteten är acceptabel Vanliga biverkningar är

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2389 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hälseneruptur, akut (AHR)
    nog samtliga totalrupturer av hälsenan lokaliseras till området 2 6 cm ovanför calcaneus övre hörn Skador i övergången mellan hälsena och muskel förekommer också men är relativt ovanliga I sällsynta fall DIFFERENTIALDIAGNOSER Muskelbristning i gastrocnemius oftast mediala muskelbuken mitt på vaden Fotledsdistorsion BEHANDLING AHR kan behandlas kirurgiskt och icke kirurgiskt Många olika operationstekniker och immobiliseringssätt har beskrivits I Sverige idag dominerar två behandlingsmodeller med lokala variationer Operation gips 10 14 dagar 6 veckor i rörlig ortos Gipsbehandling i spetsfot i 4 veckor i neutralläge i 4 veckor Relativa kontraindikationer till kirurgisk behandling är diabetes kärlsjuka storrökare immunosuppresiv medicinering äldre och inaktiv dåligt hudstatus Absolut kontraindikation till kirurgisk behandling är Om patienten trots adekvat information ej önskar bli opererad Icke kirurgisk behandling Gipsimmobilisera foten i spetsfot helst inom ett dygn Byt gips efter fyra veckor För upp foten till neutralläge om möjligt Ta bort gips och påbörja rehabilitering efter totalt åtta veckor Numer används även en aktiv icke kirurgisk behandling med kort gipstid 0 14 dagar och efterföljande gradvis ökat rörelseomfång i ortos trots att patienten inte opererats Flera vetenskapliga randomiserade studier pågår i bl a Sverige och Canada och de preliminära resultaten förefaller goda Kirurgisk behandling Operation inom tre dygn Fasta preoperativ provtagning enbart om patienten inte är frisk eller har hög ålder preoperativ tvätt Patienten ligger i bukläge med fötterna just utanför operationsbordets kant gärna över en mjuk rulle Operationen kan med fördel genomföras i lokalanestesi Man kan använda ca 20 ml 1 ig lokalanestesi med adrenalin Detta läggs som en ridå från medialsidan och en ridå från proximalt om rupturen Blodtomt fält behövs inte Spinalanestesi är också en lämplig anestesiform Då kan också blodtomt fält användas om så önskas Generell anestesi bör undvikas då patienten ligger i bukläge Snittet är ca 6 8 cm och läggs medialt om senan längsgående Om paratenon är intakt incideras denna något mer centralt över senan Ändarna identifieras och friseras möjligen något Senan sutureras med två modifierade Kesslersuturer bild Bra hållfasthet eftersträvas och då förutsätts att man syr på rejält avstånd från den uppfransade rupturen Resorberbart suturmaterial typ PDS nr 1 kan med fördel användas Man kan komplettera med tunnare suturer över rupturspalten och sedan noggrant sluta paratenon med tunn sutur Huden sluts lämpligen med vanlig hudsutur Patienten vänds sedan och underbensgips läggs i den plantarflexion som uppnåtts vid operationen Trombosprofylax Antibiotikaprofylax bör ges direkt preoperativt med t ex Ekvacillin kloxacillin 2g x 2 x I i v Ingreppet kan göras polikliniskt UPPFÖLJNING Kryckgång utan belastning i spetsfotsgipsen och intermittent högläge för att minska svullnad och undvika sårläkningsproblem Gipsbyte för icke kirurgiskt behandlade enligt ovan Efter kirurgisk behandling Återbesök efter 10 14 dagar för gipsborttagning suturtagning och påtagande av ortos En rörlig ortos kan användas där senan stimuleras till rörlighet inom ett begränsat rörelseomfång Lämpliga och säkra rörelseomfång är från vecka 3 full plantarflexion till ca 30 från vecka 5 full plantarflexion till ca 10 från vecka 7 full plantarflexion till ca 10 dorsalflexion Patienten får belasta fullt i ortosen och ska använda

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=843 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hälsenetendinos
    SYMTOM Vid peritendinit föreligger krasande ljud krepitationer vid rörelse av foten Peritendinit är en akut inflammation mellan senan och paratenon Vid detta tillstånd föreligger dock ingen skada på själva senan Smärta vid belastning Ofta är denna smärta mest uttalad efter ett träningspass Vilovärk och stelhet speciellt efter belastning Morgonstelhet är ett vanligt och ofta svårbemästrat symtom KLINISKA FYND Krepitationer vid peritendinit relativt sällsynt Smärta vid palpation Smärtan kan vara relativt uttalad Uppdrivning och ömhet över eller framför senan En ömmande knöl i själva senan cirka 3 5 cm ovan infästningen i hälbenet är ett vanligt symtom Denna ömmande knöl talar för att det föreligger tendinos degenerativ förändring i själva senan DIFFERENTIALDIAGNOSER Totalruptur av hälsenan Underbenstrombos Gastrocnemius ruptur UTREDNING Ultraljudsundersökning alternativt magnetkameraundersökning kan visa skada på senan tendinos alternativt inflammation i bursan som ligger i anslutning till hälsenefästet Tendinos betyder att det föreligger degenerativ förändring i senan lokaliserat till den ömmande delen Men samtidigt är det viktigt att betona att diagnosen ställs primärt genom en bra klinisk undersökning Radiologisk utvärdering är endast ett komplement till den kliniska undersökningen och är ofta inte nödvändigt t ex kan rehabilitering påbörjas utan att ställa någon radiologisk diagnos BEHANDLING Initialt ges ofta inflammationsdämpande medicin NSAID i tablettform Tabl Voltaren T 50 mg x 3 Kaps Orudis 100 mg x 2 Tabl Brufen 600 mg x 2 eller Gel Orudis utvärtes x 2 Det har dock visat sig att smärtan i hälsenan inte primärt beror på inflammation vilket betyder att inflammationsdämpande mediciner huvudsakligen används för att minska symtom speciellt smärta Behandling med inflammationsdämpande medel har därför relativt liten betydelse även om det används mycket Kortisoninjektioner är kontraindicerade p g a risk för total ruptur av senan vilket är bevisat i ett antal studier där enstaka fall beskrivs Den absolut viktigaste behandlingen är rehabilitering som bör bedrivas med hjälp av en kunnig sjukgymnast Det finns idag väl beskrivna rehabiliteringsprogram som används hos patienter med kroniska hälsenebesvär med god framgång Rehabiliteringen bygger framför allt på s k excentrisk träning men även kombinationen koncentrisk och excentrisk allsidig träning med hög belastning fungerar väl Det är viktigt att acceptera att träningen är smärtsam för att få snabb och effektiv rehabilitering I enstaka fall blir operation nödvändig I samband med ingreppet avlägsnas den skadade delen av senan d v s borttagning av tendinosvävnad I regel avlägsnas också den djupa slemsäcken och det bakre hörnet av hälbenet mejslas bort i syfte att minska trycket på senan om skadan ligger långt distalt i närheten av infästningen till calcaneus Efter operationen krävs inget gips Rehabiliteringen tar ofta lång tid åtminstone ett halvår Ungefär 2 3 av patienterna återhämtar sig väl och blir återställda Den senaste tiden har lovande resultat erhållits med s k skleroserande behandling Detta är en smidig åtgärd som görs med hjälp av ultraljud Injektion av ett skleroserande medel i nyinväxta kärl görs Behandlingen är enkel för patienten som ofta blir momentant smärtfri och kan påbörja aktvitet inom några dagar Upprepade 3 5 behandlingar kan krävas Träning Träningsprogrammet bygger på rörlighetsträning och

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=412 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Höftledsartros, coxartros
    och invalidiserande symptom Man bör använda ordet ledsvikt istället för ledförslitning Aktivitet är viktig för att ledbrosket skall fungera normalt och ett normalt användande av leden vare sig leder till eller förvärrar höftledsartros SYMTOM och KLINISKA FYND Symtom Symtomutvecklingen vid artros följer ofta ett speciellt mönster Initialt uppkommer smärta endast vid belastning och fr a då igångsättningssmärta t ex vid gående efter en stunds sittande eller första stegen på morgonen Efter hand uppkommer också vilovärk och nedsatt gångsträcka och i avancerade stadier nattlig värk som leder till sömnstörningar Smärtan och värken förläggs ofta in mot ljumsken med utstrålning till in och utsida av låret Efter hand tilltar stelhet och inskränkning av rörelseförmågan där förmågan till inåtrotation och extension påverkas först Patienten kan ha noterat benlängdsskillnad som kan vara funktionell p g a kontraktur och strukturell beroende på ben och broskförlust Kliniska fynd Vid inspektion av patienten i undersökningsrummet kan man notera avklädningssvårigheter inskränkt rörelseförmåga och hälta Atrofi av lårmuskulaturen ses ofta och kan mätas som låromfång Benlängdsskillnad kan bedömas via jämförelse av avståndet mellan spina iliaca anterior superior SIAS och spetsen av mediala malleolen alternativt via uppskattning av höjdskillnad av crista iliaca hos stående patient Rörelseomfånget jämförs mellan sidorna och ofta är fr a inåtrotations och extensionsförmågan nedsatt med smärta vid provokation DIFFERENTIALDIAGNOSER Ryggsjukdomar och då fr a spinal stenos kan ge smärtutstrålning och svaghet runt höften liknande den vid artros men oftast förläggs då smärtan på dorsalsidan av höft och lår Någon gång kan också diskbråck ha smärtutstrålning in mot ljumsken Patienter med avvikande symtom och sjukdomsutveckling bör utredas för uteslutande av annan allvarlig behandlingsbar åkomma såsom infektioner och tumörer UTREDNING Slätröntgen av bäcken och höft är förstahandsval De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa osteofytära pålagringar ökad sklerosering av det subchondrala benet samt cystbildning Det finns dock ingen 100 tig överensstämmelse mellan artrosgrad på röntgen och patientens symtombild d v s en normal röntgenbild utesluter inte symtomgivande artros och omvänt så kan en patient med grav radiologisk artros ha lindriga besvär Isotopscintigrafi datortomografi eller magnetresonanstomografi MRI är inte förstahandsval vid utredning av misstänkt höftledsartros men kan bli aktuella vid misstanke om t ex tumör metastas caputnekros etc Inte heller laboratorieundersökningar är del av primär utredning vid höftledsartros men blir aktuella vid t ex misstanke om infektion eller malignitet BEHANDLING Konservativ I början av artrosförloppet räcker information om sjukdomsförloppet samt råd om anpassad aktivitet och träning av leden gärna i samråd med sjukgymnast Enklare analgetika som paracetamol och NSAID t ex Ibuprofen eller Naproxen kan ordineras Vid otillräcklig effekt kan man ge NSAID i retardform t ex Diklofenak eller Ketoprofen Potentiellt beroendeframkallande smärtstillande läkemedel bör undvikas då sjukdomen har ett kroniskt förlopp Sjukgymnastik bidrar till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka och därmed funktion Vidare kan patienten få hjälp med att prova ut och lära sig använda en käpp i motstående sidas hand och även prova alternativ smärtlindring t ex transkutan nervstimulering TNS Vid utebliven effekt av konservativ behandling hos patient med symtomgivande röntgenverifierad artros remitteras till ortoped

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=220 (2012-07-07)
    Open archived version from archive



  •