archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Hyperbar oxygenbehandling (HBO)
    3 behandlingar ges första dygnet därefter 1 2 ggr dagligen Akuta osteomyeliter kraniella kroniska refraktära osteomyeliter infekterade implantat 1 2 behandlingar dagligen Hypoxiska problemsår selekterade fall 1 2 behandlingar dagligen UTRUSTNING Verksamhet med akuta HBO behandlingar bör centraliseras då den är jourintensiv och personalkrävande Tryckkammare bör placeras i omedelbar närhet till intensivvård akutmottagning och ev helikopterlandningsplats Tryckkammare skall vara godkänd och besiktigad ha tillsyns och underhållsplan ha plan för åtgärder vid brand med regelbundna övningar ha för verksamheten lämpad och anpassad medicinsk och annan utrustning godkänd av verksamhetschef eller medicinskt ledningsansvarig läkare med delegation Multiplacekammare för flera personer skall dessutom ha personal och medicinsluss monitorering av O 2 och CO 2 halt i kammaratmosfären reservsystem för tryckluftsförsörjning och elektricitet fast brandsläckningssystem helst sprinkler andningsmasker för all kammarpersonal sugutrustning för patientvård PERSONAL För arbete i hyperbar miljö krävs grundläggande hälsoundersökning enligt AFS 2005 6 vilken skall dokumenteras och registreras av arbetsgivaren enligt AFS med upprepad läkarundersökning vart femte år till 40 års ålder därefter vartannat år Medicinskt ledningsansvarig läkare bör vara specialist inom anestesi och intensivvård Behandlingsansvarig läkare skall vara legitimerad läkare utbildad i hyperbar och dykerimedicin genomgått lokal introduktionskurs vid akutbehandling ha relevant kompetens t ex anestesi intensivvård Kammaroperatör skall vara utbildad i manövrering av tryckkammare genomgått lokal introduktionskurs delegerad av medicinskt ledningsansvarig Kammarpersonal skall ha genomgått lokal introduktionskurs grundläggande HBO utbildning vid akutbehandling ha relevant kompetens t ex anestesi intensivvård Vid HBO behandling skall checklista följas inför varje enskild behandling behandlingen dokumenteras behandlingsansvarig läkare finnas omedelbart kontaktbar och kunna infinna sig inom 5 minuter intensivvårdspatient vårdas enligt SFAI s riktlinjer för intensivvård personal finnas i multiplacekammare vid akutbehandling vilket även är önskvärt vid elektiva behandlingar i multiplace Vid arbete under hyperbara förhållanden bör antalet expositioner begränsas till en behandling per dygn Varje exposition skall utformas med väl tilltagen marginal mot dekompressionssjuka enligt gällande tabellverk Vid längre tabeller skall ytterligare försiktighet tillämpas ICD 10 Kassunsjuka T70 3 W9480 Kassunsjuka T70 3 W8100 Sjukliga tillstånd i lungorna av andra specificerade yttre orsaker J70 8 Toxisk effekt av kolmonoxid T58 9 Diabetes mellitus typ 1 med perifera kärlkomplikationer E10 5 Inflammatoriska tillstånd i käkarna K10 2 Strålningsproktit K62 7 Nekrotiserande fasciit M72 6 Strålcystit N30 4 Osteomyelit ospecificerad M86 9 Referenser Indikationer European Committee for Hyperbaric Medicine 7th European Consensus Conference on Hyperbaric Medicine Lille Frankrike 2004 eds Mathieu D et al pp 1 20 www echm org Hyperbaric Oxygen Therapy Indications 12th Edition The Hyperbaric Oxygen Therapy Comittee Report Durham NC Undersea and Hyperbaric Medical Society 2008 Gesell LB Chair and Editor pp 1 220 Dekompressionssjuka och gasembolier Bennett and Elliott s Physiology and Medicine of Diving 5th Edition Eds Brubakk AO Neuman TS Saunders ISBN 0702025712 2003 Moon RE Sheffield PJ Guidelines for Treatment of Decompression Illness Aviat Space Environ Med 1997 68 234 43 Kolmonoxid och brandröksförgiftning Annane D Chadda K Gajdos P Jars Guincestre MC Chevret S Raphael JC Hyperbaric oxygen therapy for acute domestic carbon monoxide poisoning two randomized controlled trials Intensive Care Medicine 2011 37 486

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2944 (2012-07-07)
    Open archived version from archive


  • Hyperhidros
    BILD Hyperhidros definition Fokal ökad svettning med 6 månaders duration utan bakomliggande orsak med två eller flera av följande tilläggskriterier Bilateral och symmetrisk svettning Svettningen stör dagliga aktiviteter Episod med kraftigt ökad svettning minst en gång per vecka Debut före 25 års ålder Hereditet Svettningen upphör under sömn Noggrann anamnes är viktig Följande frågor bör inkluderas Svettmönster vilka områden är engagerade när på dygnet hur länge symmetri triggerfaktorer debutålder störningar av dagliga aktiviteter quality of life hereditet och symptom som indikerar sekundär hyperhidros feber viktnedgång anorexi thyroidea sjukdom neurologiska åkommor medikamenter droger Kliniska fynd med synligt bevis på ökad svettning Eventuellt jodstärkelsestest för att kartlägga svettområdets omfattning DIFFERENTIALDIAGNOSTIK I de flesta fall är diagnosen enkel att ställa Om svettningen är osymmetrisk och debuterar efter 25 års ålder överväg sekundär hyperhidros Nedan följer kort översikt över orsaker till sekundär hyperhidros Generaliserad hyperhidros droger kardiovaskulär sjukdom respiratorisk insufficiens infektioner maligniteter endokrina metaboliska sjukdomar thyrotoxikos hypoglykemi feokromocytom akromegali carcinoid Parkinson Regional hyperhidros stroke perifer nervskada central eller perifer nervlesion som ger lokaliserad anhidros med kompensatorisk svettning stroke ryggmärgsskada neuropati Ross syndrom Fokal hyperhidros Freys syndrom gustatorisk svettning eccrint naevus unilateral fokal hyperhidros tumör BEHANDLING Axillär hyperhidros Informera om skillnaden mellan antiperspirant och deodorant Patienten skall använda antiperspirant Antiperspirant med aluminiumklorid finns flera kommersiella produkter på våra apotek Instruera patienten att noga följa behandlingsanvisningarna Produkten måste appliceras på torr hud Biverkningar i form av lokal torrhet och eksem är vanliga Kan behandlas med grupp 1 2 steroid under cirka 2 veckor Vid ofullständig respons ges intrakutana injektioner med botulinum toxin Toxinet inhiberar frisättningen av acetylkolin från de kolinerga neuroners presynaptiska membran och hämmar därvid svettkörtelns sekretion Injektionerna kräver som regel ingen lokalanestesi Full effekt av behandlingen uppnås efter cirka en vecka och genomsnittlig duration är cirka 7 månader men kan variera från 3 till 16 månader Vid recidiv upprepas behandlingen men inte med kortare intervall än 16 veckor Före injektionerna bör svettområdets utbredning kartläggas med jod stärkelsestest Dosökning för att uppnå bättre effekt och längre duration har diskuterats men rekommenderas ej Botox och Dysport är registrerade läkemedel för indikationen axillär hyperhidros Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan produkterna För detaljerad information se FASS text De flesta studier på axillär hyperhidros har gjorts med Botox och nedan refereras de behandlingsrekommendationer som utvecklats för detta preparat Utspädd Botox 100E 4 0ml injiceras intradermalt med 30 gauge nål inom det hyperhidrotiska området i varje axill på jämnt fördelade ställen cirka 15 injektioner med 1 2 cm mellanrum 50E används i varje axill OBS Kontraindikationer graviditet amning neuromuskulär sjukdom Kirurgisk excision curettage eller liposuction av överaktiva körtlar kan övervägas vid otillfredsställande respons eller intolerans för ovannämnde behandlingar Palmar hyperhidros handsvett Aluminiumsalter kan provas initialt se under behandling av axillär hyperhidros Behandlingen är mindre effektiv än i axillerna och ger ofta torr hud med torrsprickor utan att patienten upplever adekvat svettkontroll Iontofores Definieras som transport av ioner genom huden med hjälp av elektrisk ström Det afficierade hudområdet sänks ned i ett kar med kranvatten och elektroder med låg

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1592 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperkalcemi
    efter njurtransplantation hos patient med sekundär hyperparatyroidism kvarstår ibland hyperplasi och överfunktion i paratyroidea under lång tid vilket kan leda till hypercalcemi med förhöjt S PTH s k tertiär HPT Eventuellt calciumtillskott och behandling med aktivt vitamin D bör då tas bort men tillskott av cholecalciferol vitamin D3 kan fortsätta Ibland blir paratyroideakirurgi nödvändig Vidare utredning vid PHPT Graden av organpåverkan m m bör undersökas Föreligger njursten i anamnesen eller synlig på röntgen buköversikt Är njurfunktionen påverkad sänkt GFR Hypercalciuri tU Calcium 7 5 mmol d Föreligger centralnervös påverkan nedstämdhet minnessvårigheter Har patienten diffus skelettvärk Är P ALP förhöjt Föreligger osteoporos genomgångna frakturer Låg bentäthet i ländrygg och höft Hypertoni och ev hjärtsvikt Kan MEN Multipel Endokrin Neoplasi I och II uteslutas Diagnosen bör övervägas särskilt om pat är under 30 50 år eller har nära släktingar med HPT eller annan endokrin tumör BEHANDLING Kalciumtillskott utsättes Vid vitamin D inducerad hyperkalcemi med förhöjt P Kreatinin ges rehydrering och eventuellt infusion av Aredia eller Zometa i dos anpassad efter njurfunktion se FASS Alternativt ges prednisolon 20 mg per dag till normaliserad S Calciumjonaktivitet Vid akut immobilisering ges extra vätsketillskott försök till remobilisering och behandling med bisfosfonat övervägs ex infusion av Zometa 2 4 mg eller Aredia 30 90 mg i 500 ml NaCl Vid malignitet är behandlingen av den maligna sjukdomen avgörande Rehydrering är av betydelse Vid myelom och maligna lymfom sänks ofta P Calcium effektivt av glukokortikoid behandling i hög dos Bisfosfonater är dock den vanligaste behandlingen vid malignitetsinducerad hypercalcemi och är ofta effektiv t ex pamidronat Aredia eller zoledronat Zometa parenteralt Aredia och Zometa ges som en enstaka infusion eller injektion Kalciumsänkningen når sitt maximum efter några dagar och kvarstår 2 3 veckor varefter ny dos kan ges Sarkoidos inducerad hyperkalcemi behandlas med glukokortikoider t ex Prednisolon 30 mg per dag initialt Rehydrering Familjär Hypocalciurisk Hypercalcemi skall inte behandlas Sjukdomen ger inga symtom och har inte några komplikationer frånsett vid homozygot neonatal form Subtotal paratyroidektomi sänker inte P Calcium men total paratyroidektomi ger hypokalcemi med symtom FHH beror på en mutation i genen för kalcium sensorproteinet i paratyroidea och flera andra vävnader Ärvs autosomalt dominant Primär Hyperparatyroidism Ännu saknas medicinsk behandling Bisfosfonatbehandling ex infusion Aredia kan ge kortvarig liten kalciumsänkning Calcitonin Miacalcic i kontinuerlig infusion 1 IE kg kroppsvikt timme ger kortvarig effekt ett par dygn endast medan infusion pågår som ibland utnyttjas för att optimera patientens status inför parathyroideakirurgi Cinacalcet Mimpara är ett calcimimetiskt peroralt preparat som är godkänt för behandling vid parathyroideacancer resp vid sekundär hyperparathyroidism vid uremi Studier har även visat god calcium och PTH sänkande effekt med ringa biverkningar vid primär hyperparatyroidism Cinacalcet är dyrt men kan möjligen övervägas i fall av persisterande hyperparatyroidism med kvarstående kliniska symtom Kirurgisk behandling vid PHPT Extirpation av den förstorade paratyroideakörteln vid singelkörtelförstoring eller 3 1 2 körtel vid generell hyperplasi Lokalisationsdiagnostik Görs med ultraljudsundersökning DT MR och eller sestamibi scintigrafi främst före minimalinvasiv operation respektive vid reoperation Vem bör rekommenderas paratyroideakirurgi Flertalet patienter med PHPT har nytta av

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1274 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperkalemi
    ospecifik och symtomatisk men bör sedan rikta sig mot underliggande orsak Obehandlad hyperkalemi kan vara dödlig ORSAKER Den absolut vanligaste orsaken till hyperkalemi är läkemedel Hos sjukhusvårdade patienter är det inte ovanligt att det rör sig om en kombination av flera olika faktorer där dehydrering minskad extracellulär volym är starkt bidragande Redistribution av kalium Acidos speciellt om samtidig insulinbrist och vätskebrist diabetisk ketoacidos Digitalis intoxikation Minskad renal utsöndring av kalium Njurinsufficiens Binjurebarkssvikt Addison sjukdom och isolerad hypoaldosteronism Läkemedel såsom kaliumsparande diuretika ACE hämmare NSAID trimetoprim och heparin Interstitiell nefrit Ökat kaliumutsläpp i serum Hemolys eller uttalad muskelnekros Falsk Stas vid provtagning Leukemi med uttalad leukocytos eller trombocytos megakaryocytos SYMTOM OCH KLINISKA FYND Neuromuskulära symtom i form av muskulär svaghet bortfall av senreflexer och förlamning Oro och konfusion kan förekomma EKG förändringar och arytmi Initialt förekommer ökad amplitud av T våg och S vågen med minskad R vågs amplitud Senare förekommer förlängda QRS komplex och P R intervall med ökad risk för ventrikulär takykardi och asystoli Vid svår hyperkalemi kan små EKG förändringar snabbt progrediera till allvarliga arytmier PROVTAGNING Diagnostik riktar sig åt att hitta underliggande tillstånd sjukdom samt att utesluta falsk hyperkalemi Vid serumkaliumnivåer 7 mmol l och eller förekomst av EKG förändringar bör akut behandling ske under hjärtrytmövervakning samtidigt som diagnostik påbörjas Om opåverkad patient och inga EKG förändringar uteslut falskt förhöjda värden genom samtidig mätning av serum och plasma kalium och eller omtagning av venprov utan stas Se över medicinering Kontroll av plasma glukos för att utesluta diabetisk ketoacidos Kontroll av njurfunktion s kreatinin urea värdering av urinproduktion anamnes och mätning samt bestämning av s Na och s Ca Kontrollera blodgas pH och bikarbonat Base Excess Annan riktad provtagning beroende av klinisk status t ex P glukos Hb LPK TPK CK LD serum kortisol Blodtryck och annan klinisk skattning av hydreringsgrad slemhinnor hudturgor osv FÖRSLAG TILL BEHANDLING Akut behandling ges vid s kalium 7 mmol l och eller förekomst av EKG förändringar Behandlingen syftar till att minska hjärttoxiska effekter av kalium samt att transportera kalium från det extracellulära rummet till det intracellulära Mer långsiktig strategi är att minska det gastrointestinala upptaget av kalium samt att öka urinutsöndringen av kalium Vid svår njurinsufficiens med samtidig oligo eller anuri gäller i princip samma behandling men där bör akut dialys övervägas Vid insulininfusion och bikarbonattillförsel vid acidos kan serumkaliumnivåerna ändras snabbt speciellt om totalmängden kalium i kroppen är normal eller minskad vilket ofta är faller vid diabetisk ketoacidos se behandlingsöversikt ketoacidos diabetes Monitorering av s kalium bör därför genomföras minst 2ggr timme under sådan behandling I v Ca 2 10 ml Calcium Sandoz 9 mg ml under 3 minuter Effekt på EKG föändringar och eller arrytmi bör ses efter några minuter och vara i 30 60 minuter Vid tecken misstanke på hypovolemi säkerställ infusion av isoton Natriumklorid lösning 0 9 mg ml Insulininfusion med adekvat mängd glukos för att förhindra hypoglykemi t e x 20 IE snabbverkande insulin Actrapid Humulin Regular eller Insuman Rapid i 1000 ml 5 glukoslösning med infusionshastighet

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=899 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperkolesterolemi
    om risken för kardiovaskulär död överstiger 5 under de kommande tio åren Dessutom rekommenderas primärpreventiv behandling vid kolesterol 8 mmol L LDL över 6 mmol L och vid diabetes typ 2 Riktlinjer och tabeller för värdering av risk finns publicerade Conroy et al 2003 De Backer et al 2003 Reiner et al 2011 Ett risknomogram anpassat för svenska förhållanden har också tagits fram Wilhelmsen et al 2004 Icke farmakologisk behandling I första hand avses här kost Dessutom bör andra riskfaktorer reduceras genom viktreduktion motion och tobaksstopp samt behandling av högt blodtryck Riktlinjer för kostråden bör vara Mera Grönsaker och rotfrukter frukt och bär Bröd gärna fiberrikt pasta risgryn Mjukt och flytande matfett Fisk och magert kött Mindre Fet ost grädde feta desserter Hårda matfetter som smör och margarin Feta kött och charkuteriprodukter Snacks kaffebröd socker godis Farmakologisk behandling Förstahandsmedel vid hyperkolesterolemi är statinerna Övriga läkemedel som kan bli aktuella är fibrater resiner nikotinsyrapreparat och kolesterolabsorptionshämmare 1 Statiner Statinerna har en väldokumenterad effekt på risken för kardiovaskulär sjukdom i såväl primär som sekundärprevention I de flesta fall ligger den relativa riskreduktionen på omkring 30 S kolesterolnivån kan reduceras med 25 45 och S LDL nivån med upp till 60 Vid normala S triglycerider reduceras nivån med 10 20 men vid höga S triglycerider kan reduktionen vara upp till 40 S HDL stiger vanligen 5 10 Fem olika statiner finns registrerade i Sverige Alla har i princip samma verkningsmekanism men skiljer sig åt vad gäller dokumentation i kliniska studier Graden kolesterolreduktion varierar vid de rekommenderade doserna för de olika preparaten Pravastatin Pravachol simvastatin Zocord rosuvastatin Crestor och atorvastatin Lipitor har alla god dokumentation på morbiditet och mortalitet Med rekommenderad högsta dos har rosuvastatin den mest uttalade LDL kolesterolsänkande effekten följd av atorvastatin Doseringen bör ske med successivt stigande doser och anpassas efter S kolesterolnivån Full effekt efter dosjustering ses efter 2 veckor Vanliga biverkningar innefattar gastrointestinala besvär såsom förstoppning och buksmärtor samt dosberoende transaminasstegring vilket förekommer hos någon procent I regel skall transaminaser kontrolleras i samband med lipidkontroll Uttalad transaminasstegring 3 ggr över normalvärdet skall föranleda utsättning av preparatet medan marginell ökning bör följas med en ny provtagning Exempel på ovanligare biverkningar är muskelsmärta och muskelsvaghet ibland med S CK stegring En mycket ovanlig men allvarlig biverkan är rabdomyolys Generiskt namn Produktnamn Dosering Atorvastatin Lipitor Enligt FASS Ges som en dos morgon eller kväll Fluvastatin Lescol Canef Enligt FASS Ges som två dos Pravastatin Pravachol Enligt FASS Ges som en dos kväll Simvastatin Zocord Enligt FASS Ges som en dos kväll Rosuvastatin Crestor Enligt FASS Ges som en dos morgon eller kväll Kontrollera ASAT och ALAT efter tre månader därefter vid högre dos av statin var 6 e månad Tag S CK vid muskelvärk eller muskelsvaghet 2 Resiner Resiner gallsyrabindare används idag sällan som monoterapi Dessa preparat blir framför allt aktuella i fall av svår hyperkolesterolemi där statiner har otillräcklig effekt Resiner sänker totalkolesterol med upp till 20 och har additiv effekt vid kombination med statin Aktuella preparat är kolestyramin Questran omfattas

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=434 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperlipidemi, kombinerad
    mmol L LDL 6 0 mmol L och vid diabetes typ 2 Riktlinjer och tabeller för värdering av risk finns publicerade Catapano et al 2011 se nedan Riskberäkningar anpassade för svenska förhållanden har också publicerats Wilhelmsen et al 2004 Icke farmakologisk behandling Kombinerad hyperlipidemi är ofta associerat med övervikt nedsatt glukostolerans felaktig kost eller för lite motion I första hand bör därför dessa faktorer påverkas genom viktreduktion motion och rökstopp Kostråden bör vara Mera Mat med lågt glykemiskt index Grönsaker och rotfrukter frukt nötter bär och fiberrikt bröd Mjukt och flytande matfett Fisk gärna fet och magert kött Mindre Feta mejeri och charkuteriprodukter Hårt matfett Snacks kaffebröd och andra socker och fettrika produkter Farmakologisk behandling Förstahandsmedel vid kombinerad hyperlipidemi är statiner I andra hand används fibrater Statiner sänker framför allt LDL kolesterol men sänker även triglyceridnivån Kombinationsbehandling med statiner och fibrater kan prövas vid kombinerad hyperlipidemi med bestående uttalad triglyceridstegring och eller lågt S HDL Man bör observera att risken för biverkningar ökar I första hand bör man informera patienten att vara medveten om risken för muskelbiverkningar Risken förefaller större med gemfibrozil än med fenofibrat Kombinationsbehandling bör inte ges vid nedsatt njur eller leverfunktion och bör sannolikt också undvikas hos äldre patienter Nikotinsyrapreparat har effekt på LDL kolesterol och god effekt på S triglycerider samt höjer HDL men har hittills haft begränsad användning p g a besvärande biverkningar I en del fall kan resiner vara aktuella för att sänka ett högt S LDL kolesterol men användningen vid kombinerad hyperlipidemi begränsas av att resiner kan öka halten S triglycerider Fiskoljepreparat sänker triglycerider med upp till 30 1 Statiner Statinerna har en väldokumenterad effekt på risken för kardiovaskulär sjukdom i såväl primär som sekundärprevention I de flesta fall ligger den relativa riskreduktionen på omkring 30 S kolesterolnivån kan reduceras med 25 45 och S LDL nivån med upp till 60 Vid normala S triglycerider reduceras nivån med 10 20 men vid höga S triglycerider kan reduktionen vara upp till 40 S HDL stiger vanligen 5 10 Fem olika statiner finns registrerade i Sverige Alla har i princip samma verkningsmekanism men skiljer sig åt vad gäller dokumentation i kliniska studier Graden av kolesterolreduktion varierar vid de rekommenderade doserna för de olika preparaten Pravastatin Pravachol simvastatin Zocord rosuvastatin Crestor och atorvastatin Lipitor har alla god dokumenterad effekt på morbiditet och mortalitet Med rekommenderad högsta dos har rosuvastatin den mest uttalade LDL kolesterolsänkande effekten följd av atorvastatin Generiskt namn Produktnamn Dosering Atorvastatin Lipitor Enligt FASS Ges som en dos morgon eller kväll Fluvastatin Lescol Canef Enligt FASS Ges som två dos Pravastatin Pravachol Enligt FASS Ges som en dos kväll Simvastatin Zocord Enligt FASS Ges som en dos kväll Rosuvastatin Crestor Enligt FASS Ges som en dos morgon eller kväll Doseringen bör ske med successivt stigande doser och anpassas efter S kolesterolnivån Full effekt efter dosjustering ses efter 2 veckor Vanliga biverkningar innefattar gastrointestinala besvär såsom förstoppning och buksmärtor samt dosberoende transaminasstegring vilket förekommer hos någon procent I regel skall transaminaser kontrolleras i samband med

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=634 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom (HNKS)
    exempelvis akut stroke Även om mängden cirkulerande insulin är låg så räcker denna för att förebygga lipolys därför utvecklas ingen ketoacidos Tillståndet är relativt ovanligt förekommer i mindre än 1 av alla inläggningar med diabetes och därför är upptäckten ofta fördröjd liksom behandlingen Detta förklarar den höga mortaliteten 30 60 i olika publicerade material Utlösande faktorer Första manifestationen av typ 2 diabetes 30 Akut infektion 40 Andra akuta orsaker såsom hjärtinfarkt ulcus akut kirurgi eller trauma 30 Betablockad kortison och diuretika har uppgivits vara läkemedel som ökar risken för HNKS I 30 utvecklas HNKS först efter att patienten lagts in på sjukhus då ofta doctors delay i genomsnitt på 5 dagar SYMTOM och KLINISKA FYND Obligata tecken Uttalad hyperglykemi Dehydrering Hyperosmolaritet Avsaknad av svår ketoacidos Ofta hos äldre patienter 60 75 år med känd eller nydebuterad typ 2 diabetes Symtom Trötthet 90 Polydipsi 70 Polyuri 70 Illamående 65 Feber 50 Konfusion koma direkt relation mellan osmolalitet och konfusionsgrad 30 Kräkning 25 Yrsel 20 Kramper 15 DIAGNOS Definitiva diagnostiska kriterier för HNKS saknas Diagnostiska faktorer utgörs av B glukos 33 mmol L S osmolalitet 320 mosmol l Akutprovet tar ofta 1 2 timmar att få Osmolaliteten i serum kan istället räknas ut P osmolalitet 2 x S Na B Glukos S urea referensvärde 285 295 Frånvaro av ketoacidos BEHANDLING Grundstenen i behandlingen är rehydrering som har bäst dokumenterad effekt Första timmen kan 1 liter Ringer acetat eller NaCl ges Behov av insulin är mindre väl dokumenterat avseende positiv påverkan på prognosen Övervakning Viktigt med uppmärksamhet på pulsoximeter POX hos mentalt påverkade patienter Överväg MAVA eller IVA för bäst övervakning av BT puls ev oscilloskop temp diures ev KAD behandling Screening för infektion och hjärtinfarkt Rutinlab med Hb Na K Ca kreatinin leverstatus LPK S urea B glukos osmolalitet per lab eller uträknad syra bas status arteriell provtagning CRP redia nitrit urinodling Infarktmarkörer och EKG p laktat om patienten står på metformin Tag B glukos och initialt även S Na K och kreatinin varje timme i det akuta skedet Vätske och elektrolyttillförsel P g a hyperton dehydrering Ofta så mycket som 25 vätskeförlust Vid hypotension ges initialt NaCl 1 liter på 1 2 tim tills stabilt BT Därefter ges vanlig isoton NaCl eller 50 spädd NaCl med sterilt vatten 0 25 0 5 l tim Hälften av vätskan ges de första 12 h resten under 36 h För full korrektion sålunda 48 h Långsammare tillförsel till äldre och patienter med känd hjärtsvikt Till hjärtsviktspatienter ges 0 25 liter per timma Till icke hjärtsviktspatienter ges Timme 2 3 1 2 liter Timme 4 7 1 2 liter Timme 8 11 0 5 liter Insulin P g a risk för snabbt B glukosfall och snabbt S K fall rekommenderas lågdos insulin Ge som bolus i v högst 0 1 E Actrapid kg och sedan 0 05 0 1 E kg tim i infusion Följ B Glukos varje timme via bedsidenära B Glukosmätare Ge extra glukostillsats i droppet då B Glukos är under 15 mmol

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=793 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Hyperparatyreoidism, primär
    är känsligare Hjärt kärlpåverkan hypertoni endoteldysfunktion vänsterkammarinsufficiens hjärtförstoring hjärtrytmrubbningar överdödlighet i hjärt kärlsjukdom Metabola rubbningar dyslipidemi insulinresistens diabetes mellitus typ 2 Hyperkalcemisk kris Visa översikt Hyperkalcemi med info om hyperkalcemisk kris DIFFERENTIALDIAGNOSER Malignitet hyperkalcemi orsakad av osteolys eller humorala faktorer Sekundär hyperparatyreoidism njurinsufficiens malabsorption D vitaminbrist D vitaminintoxikation Immobilisering Sarkoidos Familjär hypokalciurisk hyperkalcemi FHH Autosomalt dominant nedärvd kalcisumreceptorrubbning med låg kalciumutsöndring i urinen och hämning av PTH insöndringen vid högre kalciumnivåer än normalt UTREDNING Diagnosen är biokemisk Parathormonnivån s PTH ställs mot s kalciumnivån s PTH är normalt eller högt vid pHPT högt vid sekundär hyperparatyreoidism lågt eller i nedre delen av referensområdet vid övriga orsaker till hyperkalcemi undantaget FHH då s PTH är normalt Kalcium analys av joniserat kalcium dvs den fysiologiskt aktiva fraktionen totalkalcium och albuminkorrigerat kalcium analyseras Kreatinin högt vid njurskada som orsak till hyperkalcemi sekundär hyperparatyreoidism högt vid njurpåverkan till följd av långt stående hyperkalcemi Bentäthetsmätning skeletturkalkning är vanlig kan påverka operationsindikationen 25 hydroxyvitamin D kontrolleras vid osteoporos och om individen tillhör riskgrupp för D vitaminbrist äldre etniska grupper med mörk hudfärg malabsorption Dygnsutsöndring av kalcium och kreatininclearance i urinen kontrolleras i tveksamma fall låg vid FHH normal eller hög vid pHPT MEN I screening alternativt genetisk analys övervägs för individer under 40 år vid flerkörtelsjukdom samt vid persisterande sjukdom och recidiv S fosfat är oftast lågt vid pHPT och högt vid sekundär hyperparatyreoidism Alkaliska fosfataser ALP stiger vid avancerad skeletturkalkning och vid vissa maligniteter Ultraljud och sestamibi scintigrafi Tc MIBI scint används enbart för preoperativ lokalisering Undersökningsresultatet påverkar inte operationsindikationen BEHANDLING Kirurgi Paratyreoidektomi är den enda definitiva behandlingen av pHPT Ofta ställs diagnosen pHPT av en slump utan att patienten har några uppenbara symtom I rekommendationen till den enskilde patienten måste man väga in risken för seneffekter av sjukdomen såsom skeletturkalkning njurfunktionsnedsättning och kardiovaskulär sjukdomsrisk Operationsindikationer Symtom förenliga med pHPT Njursten Osteoporos T score 2 5 i distala radius ländrygg eller höftled Ålder S kalcium 2 85 mmol l GFR Där konservativ uppföljning förväntas bli svår att genomföra Ingreppet sker antingen som en fyrkörtelexploration bilateral exploration eller riktad exploration unilateral eller fokal Komplikationer till paratyreoidektomi t ex hypoparatyreoidism recurrenspares eller blödning är ovanliga Ultraljud och sestamibi scintigrafi används för preoperativ lokalisering Sensitivitet och specificitet varierar och beror på undersökarens erfarenhet Ultraljud genomförs med fördel av opererande paratyreoideakirurg Intraoperativ parathormonmätning kan utnyttjas peroperativt speciellt vid riktad operation där inte alla körtlarna kartläggs Medicinsk behandling Tre varianter av medicinsk behandling har diskuterats raloxifen bifosfonater kalcimimetika men hittills har ingen visat övertygande effekt eller säkerhet Enligt en nyligen publicerad studie minskar inte bifosfonater risken för skeletturkalkning vid pHPT Konservativ uppföljning Patienter som inte opereras bör följas noggrant Serumkalcium bör mätas två gånger per år och kreatinin en gång per år Bentäthet bör mätas årligen ländrygg femur distala radius ICD 10 Benign tumör i paratyreoidea D35 1 Primär hyperparatyreoidism E21 0 Referenser Bilezikian JP Khan AA Potts JT Jr Guidelines for the management of asymptomatic primary hyperparathyroidism Summary statement from the Third International Workshop J Clin Endocrinol Metab 2009

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2738 (2012-07-07)
    Open archived version from archive



  •