archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Colon irritabile, IBS (Irritable Bowel Syndrome)
    andel har huvudsakligen förstoppning Utspändhet eller uppkördhet i buken är också vanligt liksom besvär av gaser i tarmen DIAGNOS Det finns inga symtom kliniska fynd eller laboratorieprover som kan användas för att med säkerhet fastställa diagnosen colon irritabile Diagnosen ställs genom att patientens besvär uppfyller ett antal symtomkriterier och att andra orsaker till besvären har kunnat uteslutas Symtomkriterier Rome III kriterierna Efter Longstreth et al Gastroenterology 2006 130 1480 91 Återkommande besvär av smärta eller obehag i buken under minst 3 dagar per månad de senaste 3 månaderna symtomdebut för minst 6 månader sedan och med minst två av följande tre karaktäristika 1 Lindring av defekation 2 Försämring associerad med förändrad avföringsfrekvens 3 Försämring associerad med förändrad avföringskonsistens Undergruppering av colon irritabile kan göras utifrån en standardiserad skala för avföringens konsistens Bristol Stool Form Scale Efter Lewis Heaton Scand J Gastroenterol 1997 32 920 4 1 Colon irritabile med förstoppning IBS C hårda avföringar Bristol 1 2 25 och lösa avföringar Bristol 6 7 2 Colon irritabile med diarré IBS D lösa avföringar Bristol 6 7 25 och hårda avföringar Bristol 1 2 3 Blandad colon irritabile IBS M hårda avföringar Bristol 1 2 25 och lösa avföringar Bristol 6 7 25 av antalet avföringar 4 Odifferentierad colon irritabile Otillräckligt avvikande avföringsmönster för att kvalificera för någon av grupperna 1 3 IBS irritable bowel syndrome UTREDNING Den svåraste delen av diagnostiken är att utesluta organisk orsak till besvären Ju längre symtomen har funnits och ju yngre patienten är desto mindre bör utredningen vara En noggrann sjukhistoria med särskild inriktning på allvarliga symtom som viktnedgång och gastrointestinal blödning Status inklusive rektoskopi Enkla laboratorieprover med inriktning på blödning och inflammation B SR B Hb B LPK S Albumin och F Hb bör alltid tas Hos patienter över 40 år bör coloskopi eller

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=233 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • CPAP (Continuous Positive Airway Pressure)
    1 2 Behandling av obstruktiv sömnapné med CPAP berörs inte här CPAP ger ett positivt luftvägstryck under hela andningscykeln och minskar andningsarbetet mobiliserar alveoler minskar det venösa återflödet och därmed preload Vanligast är tryckluftsdrivna system som drivs av komprimerad syrgas luft Dessa möjliggör reglerat flöde och O2 syrgas tillförsel Respiratoriska effekter av CPAP Funktionell residualkapacitet FRC ökar Ökad FRC medför minskad luftvägsavstängning och luftvägsresistans Minskade atelektaser och ökad slem mobilisering Tränger tillbaka alveolärt och interstitiellt ödem Minskat andningsarbete genom minskade tryckväxlingar mellan in och utandning Cirkulatoriska effekter av CPAP Ökat intrathorakalt tryck som minskar det venösa återflödet preload Sänker systemblodtrycket och reducerar afterload vilket medverkar till ökad hjärtminutvolym INDIKATIONER hjärtsvikt med alveolärt lungödem interstitiellt ödem Toxiska lungödem Postoperativa atelektaser pneumoni med interstitiellt infiltrat och ödem KOL och respiratorisk insufficiens 1 2 Astma med akut försämring ARDS adult respiratory distress syndrom Neuromuskulära sjukdomar och samtidigt respirationssvikt KONTRAINDIKATIONER CPAP ges endast på läkarordination Sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård kan delegeras att initiera CPAP vid akuta situationer Pneumothorax obehandlad Oklart subcutant emfysem Relativa kontraindikationer Hypovolemi Illamående och kräkningar Emfysem sänk motståndet Sänkt medvetandegrad Hypotension Högt pCO2 KOMPLIKATIONER Aspiration lämna aldrig patienten ensam Luft i ventrikeln Pneumothorax Trycknekros vid näsroten HANDHAVANDE OCH UTPROVNING AV CPAP Inför CPAP behandling Dokumentera BT puls POX AF ev blodgas Informera patienten Koppla generatorn i syrgasuttaget Anslut slangar och se till att masken är luftfylld Kontrollera att ventilen är rättvänd Koppla på motståndet på masken 2 5 5 0 7 5 cm H2O Gör iordning huvudremmarna Sätt på flödet och generatorn på on Kontrollera att systemet ej läcker Vrid upp flödet och syrgas till önskad mängd Håll masken manuellt mot patientens ansikte och kontrollera flödet Om flödet är korrekt skall ventilmembranet stå öppet under hela andningscykeln Kontrollera andningsfrekvens blodtryck pulsoximetri puls och om patienten accepterar CPAP Därefter kan om

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=246 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Cryptosporidie-infektion, cryptosporidios, cryptosporidium
    ryggradsdjur men det är nötboskap och får som har störst betydelse för humanmedicinen Parasiten finns över hela jorden men den är vanligare i utvecklingsländer Utbrott är ffa beskrivna i samband med förorenat vatten Det mest kända av dessa är ett utbrott i Milwaukee på 1990 talet när 400 000 personer insjuknade Europas största utbrott inträffade i Östersund årsskiftet 2010 2011 och i Skellefteå våren 2011 Då insjuknade cirka 27 000 respektive 20 000 personer Smittan kom från ytvattenverken Tidigare har vi i vårt land haft utbrott i samband med bassängbad förskolor och livsmedelsassocierade utbrott Ett sådant inträffade i oktober 2010 när ett 100 tal restauranggäster i Umeå insjuknade Under ett normalår i vårt land anmäls annars 100 200 fall enligt smittskyddslagen Smittvägar Fekal oral smittväg via mat eller vatten Infektionsdosen är liten Person till personsmitta kan förekomma Oocystor finns i avföringen från symtomdebut och sedan under flera veckor efter tillfrisknandet Av praktiska skäl kan man anse en tillfrisknad person som icke smittsam under förutsättning att man iakttar normala hygienregler i samband med toalettbesök och matlagning SYMTOM och KLINISK BILD Den typiska sjukdomsbilden inkluderar profusa vattniga diarréer och buksmärtor men sjukdomsbilden hos den enskilde kan vara svår att skilja från diarrésjukdom av annan genes I en utbrottssituation som den i Östersund och Skellefteå kan dominerande buksmärtor och diarré föra misstankarna till cryptosporidier Illamående och kräkningar förekommer mindre ofta hos vuxna men hos barn är dessa symtom vanligare Låggradig feber förekommer Mediansjukdomstiden i ovanstående utbrott var fyra dygn Ända upp till 40 återinsjuknade I litteraturen nämns inga speciella komplikationer utöver gallvägsengagemang någon gång Även om sjukdomen oftast är lindrig hos den i övrigt friska individen kan immunsvaga personer och gamla bli svårt sjuka Fulminanta fall finns beskrivna bland t ex patienter med aids HIV patienter under behandling med bromsmediciner drabbas dock inte

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3497 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Cytomegalovirus (CMV)
    hos patienter med mildare grader av immunsuppression framför allt i samband med primär CMV infektion SYMTOM OCH KLINISKA FYND Låggradig feber är det vanligaste symtomet såväl hos immunkompetenta som immundefekta individer Lymfadenopati och tecken på hepatit kan förekomma vid primärinfektion Hos immunsupprimerade individer kan CMV engagera många organ och orsaka t ex pneumoni gastroenterit hepatit encefalit retinit I sällsynta fall kan organsjukdom såsom gastroenterit också uppkomma hos immunkompetenta Pneumoni CMV kan orsaka en varierande sjukdomsbild från milda nedre luftvägssymtom till snabbt förlöpande respiratorisk insufficiens Röntgenbilden är okarakteristisk och kan variera från lokaliserade infiltrat till uttalade interstitella förändringar vita lungor Gastroenterit CMV kan orsaka sjukdom i såväl övre som nedre gastrointestinalkanalen Symtombilden varierar därför med smärtor illamående kräkningar diarréer och ibland även melena som följd Vid endoskopi ses ofta multipla lesioner på flera nivåer i gastrointestinalkanalen Hepatit CMV förorsakar vid leverpåverkan vanligtvis en måttligt svår hepatit med framför allt förhöjda transaminaser Kolestatisk bild är ovanligt Biopsi visar spridda lesioner i levern med inflammatoriska celler ofta typiska celler med inklusioner i cytoplasman Encefalit CMV orsakar i första hand en diffus encefalopatisk bild Meningit är sällsynt Fokalneurologiska symtom orsakade av CMV myelit förekommer Retinit CMV ger upphov till en typisk bild vid oftalmologisk undersökning Inledningsvis ses en perifer ensidig retinit som obehandlad kan sprida sig till mer centrala områden liksom till det andra ögat och då föranleda synpåverkan DIFFERENTIALDIAGNOSER Differentialdiagnostiska överväganden beror på symtombild och typen av patient Hos nyfödda är differentialdiagnosen i första hand andra kongenitala infektioner t ex rubella eller toxoplasmos För immunkompetenta patienter med feber och lymfadenopati är differentialdiagnosen i första hand infektion orsakad av Epstein Barr virus EBV mononukleos körtelfeber Hos immunsupprimerade patienter finns multipla differentialdiagnoser Vilka som kommer i fråga beror på vilka kliniska manifestationer patienten uppvisar UTREDNING Serologi Serologi med bestämning av IgG och IgM är av värde vid diagnostik av primärinfektion hos immunkompetenta CMV serologi kan vara falskt negativ tidigt efter en primärinfektion hos immunsupprimerade och falskt positiv hos patienter som fått blodtransfusioner eller immunglobulinbehandling Serologi används även för riskbedömning inför transplantationer Virusisolering PCR Virusisolering är den klassiska metoden för att diagnostisera CMV infektion hos immunsupprimerade patienter men används idag inte vid rutindiagnostik Kvantitativ PCR för CMV DNA antingen från helblod eller från plasma har tagit över som standardmetod och används både för diagnostik av symtomatisk infektion och vid monitorering av högriskpatienter Diagnostik av organsjukdom Diagnostik av organsjukdom kräver symtom och eller kliniska tecken från respektive organ samt riktad provtagning t ex via bronkoskopi för pneumoni eller endoskopi för gastroenterit Detektion av cytomegalovirus i blod tillsammans med organsymtom är inte tillräckligt för diagnos Undantaget är retinit då en typisk bild ses vid oftalmologisk undersökning Olika tekniker kan användas för att påvisa CMV i respektive organ men histopatologi och immunhistokemi är de som vanligen används Diagnostik av organsjukdom med enbart PCR för CMV DNA rekommenderas inte på grund av risk för överdiagnostik Kvantitativ PCR från BAL vätska är under utveckling Undantaget är fynd av CMV DNA i cerebrospinalvätska vid encefalit BEHANDLING Behandling av CMV är normalt inte

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2458 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Cytostatikabehandlade barn med feber
    med barn som behandlas med cytostatika skall vara informerade om att genast kontakta och komma in till barnkliniken akut om barnet får febersymtom Försök undvika att barnet blir sittande på akutmottagningen Föräldrarna skall inte ge antipyretika eller avvakta i hemmet HANDLÄGGNING UTREDNING Barnet läggs på eget rum med tanke på den höga infektionskänsligheten Noggrann hygien Var mycket frikostig att diskutera med bakjouren eller en erfaren kollega Anamnes Senaste cytostatika behandling Pågående steroidbehandling Ger sepsisrisk även om patienten inte är neutropen Stor misstänksamhet med dessa patienter Tidigare svåra infektioner t ex svampinfektioner Har barnet vårdats på regionsjukhus MRSA VRE etc Varicella exponerad Status O 2 saturation mäts på alla Chock tecken Cerebral påverkan Blodtryck Perifer kärlfyllnad Respiratorisk påverkan Inspektera huden CVK och munhåla Ev även underlivet vid smärtor Provtagning med AKUTSVAR Hb LPK Neutrofila granulocyter eller B celler diff TPK CRP IL 8 Blododling ur CVK x 2 med 30 min intervall 10 ml blod i normal blododlingsflaska ökar chansen att diagnostisera en bakteriemi På små barn Eventuell ytterligare provtagning S kreatinin S Na S K Odling från svalg hud CVK inträde urin och faeces vid fokala symtom Clostridium difficile toxintest och f odling vid diarré Lungröntgen skall utföras akut vid alla symtom från luftvägarna hosta takypne låg O 2 saturation eller ökat andningsarbete DIC prover PK APTT TPK D dimer fibrinogen BEHANDLING Om patienten är neutropen Alltid inläggningsfall Beslutet skall inte grundas på om barnet ser opåverkat ut eller inte eller har lågt CRP Bred intravenös antibiotika behandling skall vara insatt inom 1 timma Tänk på att övervaka barnet ordentligt för att tidigt upptäcka chock tecken Initial behandling Empirisk antibiotikaregim måste ge bred täckning för både grampositiva och gramnegativa bakterier inkl Pseudomonas arter Monoterapi är likvärdigt med kombinationsbehandling initialt Ingen inbördes skillnad i mortalitet har kunnat visas mellan meropenem ceftazidim eller piperacillin tazobactam Patient utan allmänpåverkan och där misstankar om anareobinfektion inte föreligger Ceftazidim 35 mg kg x 3 max 2 g x 3 Patient med symtom från buken munhålan eller underlivet där misstankar om anaerobt inslag föreligger Meropenem 20 mg kg x 3 max 2 g x 3 Till svårt sjuka patienter kan man överväga dosering var 6 e timma för att öka tid MIC Piperacillin tazobactam Tazocin har ej indikationen neutropen feber för barn i Sverige men viss erfarenhet från användning finns 80 100 mg piperacillin kg och dag fördelat på 3 dostillfällen vid vikt Dessutom om Allmänpåverkad patient eller vid annan misstanke om gramnegativ chock Tillägg aminoglykosid dosering enligt FASS OBS följ njurfunktion Koncentrationsbestämning skall utnyttjas OBS att aminoglykosider kan vara kontraindicerade vid tidigare behandling med cisplatin Vid diarre och buksmärtor eller vid positiv clostridium difficile toxintest Tillägg metronidazol p o 7 5 mg kg x 3 eller i v Vid uttalad lokalinfektion kring CVK där det finns anledning att täcka för resistenta grampositiva bakterier initialt Tillägg vancomycin 20 mg kg x 2 max 1 g x 2 Koncentrationsbestämning före och 1 tim efter tredje dosen Vid lungsymtom överväges bakteriell pneumoni pneumocystis svamp legionella mycoplasma och virusinfektion

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1197 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Demens - utredning i primärvård
    kompletterande prover för borrelios lues HIV CT hjärna Utförs i regel Skall alltid utföras på yngre vid snabbt förlopp eller då fokalneurologiska fynd saknar förklaring DIFFERENTIALDIAGNOSER Normalt åldrande Depression Isolerad minnesstörning lindrig kognitiv störning Förvirringstillstånd konfusion Sekundära demenstillstånd normaltryckshydrocefalus hjärntumör CNS infektion subduralhematom FUNKTIONSDIAGNOSTIK Utförs som regel av arbetsterapeut och är en viktig del för att kunna ge en helhetsbild av patientens situation I funktionsdiagnostiken ingår att kartlägga patientens resurser svårigheter och behov förmedla i samarbete med andra vårdgivare primärvård kommun ett underlag för ställningstagande till åtgärder beroende på funktionsnedsättning omsorgsbehov från dagaktivering till annat boende ställningstagande till förmåga att köra bil och inneha vapen ge underlag för ställningstagande till patientens lämplighet att inneha körkort Bedömning Sjukhistoria statusfynd resultat från kognitiva test och undersökningar vägs samman en helhetsbedömning I tydliga fall stämmer denna sammanvägning överens med någon av de ovan beskrivna tillstånden Andra differentialdiagnostiska tillstånd skall ha övervägts och uteslutits Om osäkerhet i bedömningen föreligger skall specialist konsulteras konsultbedömning av utredningsmaterial alternativt att patienten remitteras vidare Som regel skall mycket tidiga fall remitteras vidare till specialist Vid misstänkt depression är behandling ex juvantibus med antidepressiva en rimlig åtgärd men patienten måste ändå följas för att utesluta debut av demenssjukdom OBS Ta ställning till om patienten är lämplig att köra bil anmälan till Transportstyrelsen på särskild blankett om läkaren inte kan förvissa sig om att patienten verkligen kommer att avstå från att köra bil och inneha vapen anmälan till närmaste polismyndighet Om patienten inte är i stånd att bevaka sina rättigheter kan man från sjukvårdens sida initiera att en god man tillsätts BEHANDLING Alzheimers sjukdom kan behandlas med läkemedel Ibland behöver även associerade depressiva symtom behandlas Om patienten bedöms vara i ett tillstånd där det finns en vinst i att försöka bevara funktionsnivån bör behandling prövas Acetylcholinesterashämmare Denna grupp av läkemedel minskar nedbrytningen av transmittorsubstansen acetylcholin I kliniska prövningar har acetylcholinesterashämmare visats förbättra såväl kognitiv funktion som global funktion vilket också framgår i SBU rapporten om demens Behandling med acetylcholinesterashämmare är inte kurativ behandlingseffekten som regel måttlig men kan påverka den dementes hjärnfunktioner så att för patienten viktiga förmågor förbättras eller bibehålls över tid Vanligaste biverkningarna vid behandling med acetylcholinesterashämmare är illamående och kräkningar Aricept donepezil Doseras en gång per dag Startdos 5 mg x 1 Rekommenderad underhållsdos 10 mg x 1 Exelon rivastigmin Startdos 1 5 mg x 2 i 2 4 veckor Dosering därefter är individuell och måldos för Exelon är 6 12 mg dygn Dosökning sker med 4 veckors intervall Finns även som plåster Startdos 4 6 mg 24 timmar i en månad därefter 9 5 mg 24 timmar om den första dosen tolereras väl Reminyl galantamin Depotkapslar doseras en gång per dag Startdos 8 mg x 1 vecka 1 4 Rekommenderad underhållsdos 16 mg x 1 från vecka 5 Doshöjning till 24 mg x 1 kan vara aktuell senare i förloppet Indikation Symtomatisk behandling av mild till måttligt svår demens av Alzheimertyp Glutamatantagonister Ett preparat är registrerat i denna grupp Ebixa memantin Memantin är en partiell glutamatantagonist

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=112 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Demens - utredning specialistnivå
    sjukdom och vid fronto temporal demens Det finns viss evidens för att SPECT kan differentiera mellan Alzheimers sjukdom och friska personer SPECT är således ett komplement för bedömning av regionalt hjärnblodflöde som ökar den differentialdiagnostiska säkerheten vid bedömning av personer som genomgått basal utredning men där diagnos inte kunnat fastställas EEG Utförs vid misstanke om epilepsi EEG kan vara värdefullt för att fastställa en organisk hjärnskada förlångsammad aktivitet ses Kan vara normalt i tidiga skeden av fronto temporal demens Funktionsdiagnostik Utförs som regel av arbetsterapeut och är en viktig del för att kunna ge en helhetsbild av patientens situation I funktionsdiagnostiken ingår att kartlägga patientens resurser svårigheter och behov förmedla i samarbete med andra vårdgivare primärvård kommun ett underlag för ställningstagande till åtgärder beroende på funktionsnedsättning omsorgsbehov från dagaktivering till annat boende ställningstagande till förmågan att köra bil och inneha vapen ge underlag för ställningstagande till patientens lämplighet att inneha körkort Bilkörning Personer med måttlig till svår demens skall inte köra bil Personer med mild demens bör följas upp periodiskt Bedömningen av svårighetsgraden är kvalitativ En tumregel är att patienter med MMT under 20 poäng inte bör köra bil Patienter med MMT på 25 30 poäng kan också i vissa fall vara olämpliga Oavsett demensgrad bör lämpligheten att inneha körkort starkt ifrågasättas om patienten uppvisar påtagliga nedsättningar i Uppmärksamhet koncentrationsförmåga Psykomotorisk hastighet Omdöme insikt Visuospatiala funktioner Exekutiva funktioner se och förstå sammanhang samt förmåga att planera och genomföra en aktivitet ändamålsenligt och målinriktat Arbetsminne förmågan att hålla information tillgänglig inför nästa handling Semantiskt minne förvärvade kunskaper Episodiskt minne t ex komma ihåg vart man skall åka Personer med nedanstående tillstånd är definitivt inte lämpliga att inneha körkort Konfusion pågående eller upprepade episoder Om det rör sig om endast en konfusionsepisod t ex efter ett operativt ingrepp kan en tillfällig olämplighet på 6 månader användas varefter patienten på nytt måste testas invändningsfritt kognitivt innan han bedöms som lämplig Neglect Medelsvår till svår demens Anmälningsskyldighet Körkortslagen 10 kap 2 Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort skall läkaren anmäla det till Transportstyrelsen Innan anmälan görs skall läkaren underrätta körkortshavaren Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon I praktiken innebär detta att om man i samband med utredning misstänker att en person är olämplig att köra bil pga medicinska skäl skall detta anmälas till Transportstyrelsen Undantag från anmälningsplikt enligt praxis Detta kan göras i vissa fall men är enligt lagtexten endast tillämplig i det första fallet nedan Patienten är uppenbarligen inte i stånd att kunna framföra en bil samtidigt som familjen på ett säkert sätt förvissar sig om detta t ex att patienten är helt sängbunden Inom sjukvården har även nedanstående praxis utvecklats för undantag från anmälningsplikt Detta förfarande har inte prövats av vare sig Socialstyrelsen eller rättsligt Nedanstående förfarande åvilar respektive läkare rent ansvarsmässigt Patient och närstående samtycker till avhållande från bilkörning och visar sig vara villiga att efterleva ett sådant beslut på ett övertygande sätt Information till patient och anhörig angående upphörande av bilkörning ska vara både muntlig och skriftlig samt tydligt journalföras Informationsbladet till patienten skall undertecknas av både patient och läkare Originalet får patient närstående och en kopia lämnas kvar i journalen Om anmälan om körförbud till Transportstyrelsen inte görs åvilas en rimlig kontroll av att förbudet efterlevs utredande bedömande läkare I praktiken innebär det att mottagningssjuksköterskan efterhör med familj närstående att förbudet efterlevs I de fall där patienten är ensamstående och inte bedöms lämplig att inneha körkort måste det finnas en mycket stor övertygelse om att patienten inte kör bil t ex att anhöriga ser till att bilen säljs för att undantag från anmälningsplikt enligt punkt 2 ovan skall kunna tillämpas Vapen Vapenlagen Läkare är skyldig att anmäla till polisen om någon som är intagen för psykisk störning och innehar eller kan tänkas inneha vapen samtidigt som det kan antas att den intagne inte bör inneha vapen Enligt SoS meddelande 13 2000 har anmälningsskyldigheten i praxis utvidgats till att även gälla öppenvård I vår praxis innebär det att kriterierna för innehav av vapen överensstämmer i stort med dem som gäller för körkortsinnehav DIFFERENTIALDIAGNOSER Normalt åldrande Depression Isolerad minnesstörning lindrig kognitiv störning Förvirringstillstånd konfusion Sekundära demenstillstånd normaltryckshydrocefalus hjärntumör CNS infektion subduralhematom BEHANDLING Alzheimers sjukdom kan behandlas med läkemedel Ibland behöver även associerade depressiva symtom behandlas Om patienten bedöms vara i ett tillstånd där det finns en vinst i att försöka bevara funktionsnivån bör behandling prövas Acetylcholinesterashämmare Denna grupp av läkemedel minskar nedbrytningen av transmittorsubstansen acetylcholin I kliniska prövningar har acetylcholinesterashämmare visats förbättra såväl kognitiv funktion som global funktion vilket också framgår i SBU rapporten om demens Behandling med acetylcholinesterashämmare är inte kurativ behandlingseffekten som regel måttlig men kan påverka den dementes hjärnfunktioner så att för patienten viktiga förmågor förbättras eller bibehålls över tid Vanligaste biverkningarna vid behandling med acetylcholinesterashämmare är illamående och kräkningar Aricept donepezil tablett alt munsönderfallande tablett Doseras en gång per dag Startdos 5 mg x 1 Rekommenderad underhållsdos 10 mg x 1 Exelon rivastigmin kapsel alt depotplåster Kapsel startdos 1 5 mg x 2 i 2 4 veckor Dosering därefter är individuell och måldos för Exelon är 6 12 mg dygn Dosökning sker med 4 veckors intervall Depotlåster 4 6 mg 24 timmar 9 5 mg 24 timmar 4 6 mg 24 timmar i 4 veckor och därefter 9 5 mg 24 timmar Reminyl galantamin depotkapsel Depotkapslar doseras en gång per dag Startdos 8 mg x 1 vecka 1 4 Rekommenderad underhållsdos 16 mg x 1 från vecka 5 Doshöjning till 24 mg x 1 kan vara aktuell senare i förloppet Indikation Symtomatisk behandling av mild till måttligt svår demens av Alzheimertyp Glutamatantagonister Ett preparat är registrerat i denna grupp Ebixa memantin Memantin är en partiell glutamatantagonist vars exakta verkningsmekanism inte är klarlagd Sannolikt blockerar memantin postsynaptiska glutamaterga NMDA receptorer vilka därigenom skyddas från exponering av glutamat från degenererade neuron Därigenom minskar undergången av postsynaptiska neuron

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=288 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Denguefeber
    spritt sig över den tropiska delen av världen Sjukdomen är vanlig i Indien Sydostasien Brasilien och Kuba Drygt 100 fall rapporteras årligen i Sverige De flesta har smittats i Thailand eller Indien Singapore och Keraladistriktet i södra Indien har speciellt uppmärksammats sista tiden I USA har man sista året sett en del fall från södra Florida Key West Extern länk till bild geografisk utbredning av denguefeber SYMTOM Denguefeber Akut hög feber huvudvärk rygg muskel och ledsmärtor och ibland konjunktivit Efter några dagars sjukdom uppträder ofta ett finprickigt exantem liknar mässlingutslag se fig 1 som främst ses på fotryggen och i armhålor Exantemet bleknar efter några dagar och då kommer inte sällan skarpt välavgränsade hudpeteckier framför allt på armar och bens extensorsidor Oftast godartat förlopp och vissa får enbart övergående feber 2 7 dagar Fig 1 Exantem Hemorragisk denguefeber En ovanligare men allvarlig form som sällan drabbar turister Barn under 1 år löper störst risk vid primär infektion medan äldre barn och vuxna anses drabbas av denna komplikation vid upprepad exposition Febern pågår 2 7 dagar i kombination med illamående kräkningar buksmärtor led och muskelsmärtor och huvudvärk Sjukdomen övergår därefter i en hemorragisk klinisk bild med blödningar från slemhinnor till exempel munslemhinna gastrointestinalt och i huden Peteckier är vanliga Fig 2 Bild som visar hur hemorragisk dengue kan se ut på solbränd och icke solbränd hud De ljusa partierna är normal hud Bild från Rickard Eitrem Karlskrona De små kapillärerna blir vid dengueblödning extremt permeabla vilket förorsakar vätskeutflöde från blodkärlen Hypovolemi och cirkulatorisk chock som kallas hemorragisk denguechock kan utvecklas Dessa fall har ofta högt Hb och hematokrit Dödligheten är hög om inte adekvat vätskebehandling ges INKUBATIONSTID 5 10 dagar UTREDNING Trombocytopeni mer uttalad i svåra fall Leukopeni vanligt Leverstatus ofta lätt förhöjda transaminaser CRP ofta lätt förhöjt kring 50 mg

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2283 (2012-07-07)
    Open archived version from archive



  •