archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Vaccination av barn - riskbarn
    alltså förebygga cancer I Sverige rekommenderas vaccinering av följande barn Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen 2005 Postexpositionsprofylax Nyfödda till mödrar med hepatit B bärare av HBV dvs HBsAg positiva Att mor är smittbärare av HBV ska registreras i MVC journalen Preexpositionsprofylax Familjemedlem eller sexualpartner är bärare av HBV Familjemedlem är född i land med hög prevalens 2 av HBV bärare Östeuropa Östra Medelhavet Mellanamerika Tropiska Sydamerika Asien Afrika Grönland Arktiska Kanada Dagiskamrater Hepatit B vaccin på svenska marknaden 2008 Vaccin Kommersiellt namn Hepatit B Engerix B HBVAXPRO Fendrix Hepatit A och B Twinrix Kombinationsvaccin Infanrix hexa Vaccinationsprogram Postexpositionsprofylax från födelsen lämpligen som Engerix B Om hög smittsamhet Hbe antigen positiv ges samtidigt immunglobulin se FASS Kontroll av vaccinationseffekt blodprov från barnet för serologisk analys vid 9 15 månaders ålder Kontrollera då anti HBs ska vara positivt och HbsAg ska vara negativt Preexpositionsprofylax kan ges från 3 månaders ålder med Hexavac eller Infanrix hexa Kontrollprov rekommenderas ej Preterma för tidigt födda och lågviktiga barn Barn med födelsevikt 2 000 g vaccineras som fullgångna barn Barn med födelsevikt vaccineras vid födelsen om mor är HBsAg positiv men denna första dos ska inte räknas in i vaccinationsschemat utan barnet ska få ytterligare 3 vaccindoser med start vid 1 månads ålder Kontrollera anti HBs ska vara positivt och HbsAg ska vara negativt vid 9 15 månaders ålder Om mor inte är HBsAg positiv så vänta med 1 a dosen till kombinationsvaccinet vid 3 månaders ålder Kontrollera vaccinationseffekten vid 9 15 månaders ålder se ovan Se behandlingsöversikt Hepatit B postexpositionsprofylax INFLUENSA I bl a USA och Finland rekommenderas vaccination av alla barn mot influensa men svenska Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen avråder från influensavaccination av friska barn eftersom det kan leda till att individen blir kraftigt sjuk om han hon först i vuxen ålder får influensa Barn med följande riskfaktorer rekommenderas däremot vaccinering Kronisk sjukdom eller missbildning i hjärta och eller lungor Instabil diabetes och andra allvarliga metabola sjukdomar Gravt nedsatt immunförsvar t ex onkolog och reumapatienter se nedan Grava missbildningar Grava neuromuskulära sjukdomar Doser vid olika åldrar 6 12 månader 0 25 ml vaccin per dos 1 år 0 5 ml vaccin per dos Barn Källa REFVAC 2004 01 08 Tiomersal konserveringsmedel med kvicksilver fanns för några år sedan i vissa influensavacciner men inte nu längre Vaccination av allergiska barn Se behandlingsöversikt Vaccination av barn översikt Sammanfattning influensa hos onkologbarn Influensa är en vanlig luftvägsviros periodvis och cancersjuka barn löper risk för svår morbiditet uppehåll i cancerbehandlingen hospitalisering och onödig antibiotikabehandling Expositionen kan minskas genom vaccination av familjemedlemmar och sjukvårdspersonal Årlig influensavaccination kan rekommenderas till ALL patienter i underhållsbehandling andra patienter med lågintensiv behandling och patienter som avslutat sin behandling Patienter i intensiva behandlingsfaser löper störst risk för influensa komplikationer men har samtidigt sämst immunsvar Influensa vaccination kan ändå ge partiellt skydd och bör övervägas Andra profylaktiska åtgärder som omgivningsvaccination och ev antiviral profylax oseltamivir kan användas i speciella fall Typisk influensabild under influensaepidemi eller

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2665 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vaccination av barn - spädbarnsvacciner
    dos 1 3 Mer info på produktresume dk d difterivaccin SSI 6 25 Lf dos En dos 0 5 ml generell licens För booster dvs dos 4 5 T tetanusvaccin SSI En dos 1 ml generell licens Mer info på produktresume dk dT booster diTeBooster Re vaccinering av barn och vuxna som tidigare erhållit grundvaccinering med minst 3 doser mot difteri och stelkramp För tetanusprofylax vid sårskada Se Läkemedelsboken www apoteket se DTaP Infanrix Kan användas dTap Boostrix Får användas för booster från 4 åå används för 14 16 årsvaccinationen DTaP IPV Tetravac För grund eller boosterimmunisering Infanrix Polio För booster från 16 mån 13 åå dTap IPV Boostrix Polio För booster från 4 åå ingår inte i svenska barnvaccinationsprogrammet DTaP IPV Hib Infanrix Polio Hib Pentavac Kan användas DTaP IPV Hib HepB Infanrix hexa Hexavac är indragen Grundvaccination DT t ex Infanrix om dos 1 dos 2 2 månader efter dos 1 dos 3 6 12 månader efter dos 2 Om vaccinationen missats eller försenats Om ovaccinerad och yngre än 6 år Ge 3 doser Infanrix Polio Hib eller Pentavac med 2 respektive 6 månaders mellanrum Ge vaccination IV DTaP IPV 5 år efter vaccindos III Efter ytterligare 5 år ge dos V dTap dvs Boostrix Om ofullständigt vaccinerad och yngre än 6 år Ge det som fattas som Infanrix Polio Hib eller Pentavac Om barnet är äldre än 1 år räcker en dos Hib och övriga vaccinationer kan ges i separata injektioner Ge vaccination IV DTap IPV dvs Infanrix Polio eller Tetravac 5 år efter vaccindos III Efter ytterligare 5 år ge dos V dTap dvs Boostrix Poliovaccin Om barnet fått OPVx3 ge 1 dos IPV 6 årsbooster med IPV Om barnet fått OPVx2 eller mindre ge fullständig vaccination med IPV Om ovaccinerad vid 6 12 års ålder Ge DTaP IPV x3 Infanrix Polio eller Tetravac med 2 resp 6 12 månaders mellanrum 5 år både mellan dos III och IV DTap IPV dvs Infanrix Polio eller Tetravac och mellan dos IV och V dTap dvs Boostrix Använd inte vaccin mot DTP med reducerad mängd difteritoxoid dTaP före eller vid 12 åå enbart vid booster 12 åå Hib vaccin behövs ej Om ovaccinerad vid 12 års ålder Ge inte spädbarnsvacciner Ge 3 doser av vardera D T och IPV med 2 respektive 6 12 månaders mellanrum Informera eleven att själv ordna dos 4 av IPV och DT när det gått 4 5 år Biverkningar av DTP vaccin Lokala reaktioner är mycket vanliga efter första injektionen hos ca 60 70 procent av barnen men ökar inte efter andra och tredje sprutan utan frekvensen har en tendens till att minska HAEMOPHILUS INFLUENZAE TYP B Hib Alla barn Äldre barn har naturlig immunitet mot Hib så vaccination är inte nödvändig eller effektiv Hib vaccin på svenska marknaden 2004 Vaccin Kommersiellt namn Hib Act HIB PNEUMOKOCKER Pneumokockvaccinering med de icke konjugerade vaccinerna används sedan länge för vaccinering av patienter som splenektomerats saknar alltså mjälte eftersom de har en kraftigt ökad risk att

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2664 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vaccination av barn - översikt
    Nej För i m eller s c injektion MPR på engelska MMR Morbilli parotit rubella mässling påssjuka röda hund Ja För s c injektion DT Tetanustoxoid med difteritoxoid Nej För i m injektion BCG Tuberkulos Ja För intrakutan injektion till riskbarn Hep B Hepatit B Nej Renat ytantigen för i m injektion till riskbarn ÖVRIGA BARNVACCINER Exklusive reseprofylax Förkortning Sjukdom vaccin Levande vaccin Anmärkning HPV Humana papillomvirus Nej Socialstyrelsen har föreslagit 2008 att HPV vaccin ska ingå i barnvaccinationsprogrammet Influensa Nej För i m injektion till riskbarn I Sverige avråder Smittskyddsinstitutet från vaccination av friska barn medan man i bl a USA och Finland rekommenderar generell vaccination av barn MCV Meningokocksjukdom Nej I Sverige orsakas flertalet meningokock infektioner av meningokocker grupp B som vaccinet ej skyddar mot Bivalent vaccin mot grupperna A C finns också i Sverige MPRV på engelska MMRV Mässling påssjuka röda hund vattkoppor Ja ProQuad är godkänt men säljs ännu inte i Sverige juli 2008 OPV Oralt poliovaccin Ja För oralt bruk används ej i Sverige men dominerar i u världen Pw Helcellsvaccin mot pertussis Nej Används ej längre i Sverige men i andra länder PPV Pneumokockpolysackarid vaccin ej konjugerat Nej Polysackaridvaccin för s c eller i m injektion till barn 2 år och vuxna Pneumo 23 innehåller polysackarider isolerade ur kapslarna från de 23 vanligaste förekommande typerna av streptococcus pneumoniae Rotavirus Ja Rotarix TBE Tick born encephalitis fästingburen virusencefalit Nej FSME IMMUN Junior från 1 15 år och FSME IMMUN Vuxen från 16 år Encepur Barn från 1 11 år och Encepur från 12 år Vattkoppor varicella Ja Varilrix UTFÖRANDE Lämplig kanylstorlek Randomiserade kontrollerade studier av Diggle et al 2006 har visat att spädbarnsvacciner injicerade i lårmuskeln ger mindre biverkningar om en lång 25 mm kanyl används jämfört med en kort 16 mm Immunogeniciteten är minst lika bra med en lång som en kort kanyl Nålens vidd 23 gauge 0 6 mm eller 25 gauge 0 5 mm spelar ingen roll En MRI studie av överarmsmuskler rekommenderar 12 mm kanyl för i m injektion på överarmen hos barn från 1 års ålder som väger Desinfektion Desinfektion av huden före vaccination rekommenderas inte av Socialstyrelsen Smärtlindring EMLA lindrar smärtan vid vaccination men är bakterie och virusdödande och bör därför inte ges vid BCG vaccination Sockerlösning i munnen fungerar på spädbarn ALLERGI Av vaccinerna i det svenska barnvaccinationsprogrammet är det endast mässling och parotit komponenterna i MPR vaccinet som odlas i hönsembryokulturer Minimala rester av ovalbumin kan därför förekomma i MPR vaccinet Efter att 700 000 doser MPR vaccin getts i Sverige 2001 hade det bara inkommit två biverkningsrapporter om misstänkt anafylaktiska reaktioner I sammanlagt 13 studier omfattande 1 693 äggallergiska barn som vaccinerats med MPR parotit eller mässlingsvaccin inträffade endast en anafylaktisk reaktion Fram till år 1991 hade mer än 174 miljoner doser mässlingsvaccin givits i USA med endast fem rapporterade fall av snabballergiska reaktioner hos äggallergiska barn Foucard 2001 Läkemedelsverket rekommenderar att endast den lilla grupp barn som tidigare fått svår allmänreaktion efter kontakt med spårmängder

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2663 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vaccinationer, resemedicin i primärvård
    nå adekvata koncentrationer Malariaprofylax med klorokinfosfat måste alltid tas under 4 veckor efter att man lämnat malariaområdet Patienter med psoriasis eller epilepsi bör ej ta klorokinfosfat Gravida är en riskgrupp för allvarlig malaria och man bör därför vara mer liberal med klorokinfosfat till denna grupp t ex vid kortresor till områden med förhållandevis liten malariarisk Se även nationella rekommendationer från Smittskyddsinstitutet Direktlänk till dokumentet i PDF format SMI Rekommendationer för malariaprofylax DIARREPROFYLAX TIDIGBEHANDLING Profylax mot bakteriell diarrésjukdom kan ske antingen genom vaccination med oralt koleravaccin Dukoral eller i utvalda fall med antibiotikaprofylax OBS Dukoral eller tidig antibiotikabehandling på platsen av gastroenterit är endast aktuell vid resor till tredje världen Antibiotikabehandling är i normalfallet inte indicerad till turister som söker vård för gastroenterit efter hemkomsten Antibiotika Profylax Norfloxacin 200 mg 1 2 tabl á 400 mg x 2 alt ciprofloxacin 500 mg x 1 Kan ges till riskpatienter under korta resor ej mer än 2 veckor immunsupprimerade patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom akyliker etc Kan förskrivas med rabatt Tidigbehandling Norfloxacin 400 mg x 2 alt ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3 dagar Patienten bör instrueras att avvakta några timmar efter symtomdebut så att man undviker att behandla en självläkande matförgiftning Bör förskrivas utan rabatt Restriktivitet I flera länder kan kinoloner köpas receptfritt på apotek man kan då ge en lapp med dosering och generiskt namn att använda vid behov PROFYLAX VID OLIKA RESMÅL EUROPA Bör kunna handläggas av alla primärvårdsläkare Resmål typ av resa Profylax Kommentar Kortare resor till Bosnien Makedonien Montenegro Serbien forna Sovjet utom Baltikum Rumänien Bulgarien Albanien och Turkiet Grundskydd med tetanus difteri och polio samt hepatit A skydd Difteriskydd är speciellt viktigt vid resor till delar av forna Sovjet Alla övriga länder Grundskydd med tetanus difteri och polio Bör handläggas av speciellt intresserade specialmottagningar Vid längre tids vistelse 3 månader i forna Sovjet utom Baltikum Rumänien Bulgarien Albanien Turkiet och delar av forna Jugoslavien kan vaccination mot hepatit B eller tbc vara aktuell I Turkiet kan även tyfoidvaccination behövas i enstaka fall MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA Bör kunna handläggas av alla primärvårdsläkare Resmål typ av resa Profylax Kommentar Kortare resor 3 veckor Grundskydd med tetanus difteri och polio samt hepatit A skydd Vid vallfärdsresor till Mecca krävs ett 4 valent meningokockvaccin Menveo Bör handläggas av speciellt intresserade eller specialmottagningar Vid längre tids vistelse i dessa länder kan t ex vaccination mot tyfoid hepatit B eller tbc vara aktuell Malaria förekommer i låg frekvens i delar av området ÖVRIGA ASIEN Bör kunna handläggas av alla primärvårdsläkare Resmål typ av resa Profylax Kommentar Affärsresor och kortare 3 veckor turistresor under ordnade förhållanden till alla viktiga storstäder och till Japan Sydkorea Taiwan Kina Filippinerna Thailand Vietnam Malaysia utom Borneo Sumatra Java Bali Maldiverna Sri Lanka Indien Pakistan samt till badturistorter inklusive utflykter med enstaka övernattningar på landsbygd Grundskydd med tetanus difteri och polio samt hepatit A skydd men inte medikamentell malariaprofylax Besökare till indonesiska öar öster om Bali t ex Lombok bör ha malariaprofylax Lariam eller Malarone Man kan avstå

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=241 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vankomycinresistenta enterokocker (VRE), behandling
    gången i Storbritannien 1988 och har därefter spridit sig snabbt I USA har andelen VRE på några år ökat från mindre än 1 procent till på vissa håll 20 30 procent av alla enterokockisolat I Europa har VRE problemet ännu inte nått samma omfattning som i USA I Sverige rapporterades under perioden 2000 2006 cirka 20 fall år Under 2007 och 2008 ökade dock antalet rapporterade fall kraftigt Ökningen är till stor del beroende på utökad screening och därmed upptäckt av friska bärare Antalet kliniska fall är få Utbrotten har varit lokaliserade till enstaka sjukhus i Halland Stockholm och Västmanland Sammanlagt 617 VRE fall rapporterades i Sverige 2008 402 fall 2009 214 fall 2010 och endast 106 fall 2011 Antalet fall är till stor del beroende på hur mycket odlingar som tas För mer information se Visa översikt MRSA och VRE SYMTOM Asymtomatiskt bärarskap i tarmflora sår på hud och i kateterurin är vanligast Enterokocker kan ibland orsaka infektioner av olika slag sårinfektioner urinvägsinfektioner allvarliga infektioner av främmande material i kroppen t ex kateterinfektioner svår sepsis endokardit VRE infektioner skiljer sig inte kliniskt från vanliga enterokockinfektioner men kan vara svårare att antibiotikabehandla och därför felbehandlas innan odlings och resistenssvar föreligger Behandling av svåra VRE infektioner orsakar ofta höga läkemedelskostnader DIAGNOS Odling från faeces sår KAD urin infart stomi eller annan konstgjord kroppsöppning För att påskynda diagnostiken blir det allt vanligare med kompletterande PCR test från provmaterialet På Smittskyddsinstitutet SMI görs epidemiologisk typning av VRE isolat från hela landet med molekylärbiologiska metoder vilket är ett effektivt verktyg för att identifiera smittspridning och kartlägga spridningsvägar BEHANDLING Bärarskap Undvik systemantibiotika Störning av normalfloran gynnar VRE VRE bärarskap kan inte behandlas bort med antibiotika Ta bort KAD andra katetrar och annat främmande kroppsmaterial om möjligt Ha tålamod Bärarskap av VRE kan fortgå under mycket lång tid Följ lokala bestämmelser Bestämmelser skiljer sig mellan olika landsting Se riktlinjer för begränsande av smittspridning under översikten MRSA och VRE VRE bärare kan utanför vårdmiljöer leva ett normalt liv Handhygien är naturligtvis viktigt i anslutning till toalettbesök och såromläggningar Om man är i behov av vård måste sjukvårdspersonalen vara informerad om bärarskapet Symtomgivande antibiotikakrävande infektion Allmänt Resistensbeskedet från bakteriologiska laboratoriet styr ev antibiotikaval Följande antibiotika är oftast effektiva mot allvarliga VRE infektioner Linezolid Zyvoxid 600 mg x 2 Skall inte ges mer än max 28 dagar pga risk för benmärgstoxicitet och irreversibel neuropati Kan ges både intravenöst och som tabletter Daptomycin Cubicin 4 6 mg kg x 1 i v Tigecyklin Tygacil 100 mg första dos därefter 50 mg x 2 i v Teikoplanin Targocid 400 mg var 12 e timme första dygnet därefter 400 mg dygn i v eller i m under förutsättning att vankomycinresistensen orsakas av Van B genen Streptograminer Quinupristin dalfopristin Synercid licens om inget annat medel är lämpligt Sämre effekt mot Enterococcus faecalis Speciella VRE infektionsfokus Urinvägsinfektion UVI Nedre UVI Orala antibiotika som VRE kan vara känslig för är nitrofurantoin Furadantin doxycyklin Doxyferm och fosfomycin Monurol 3 g x 1 per os i engångsdos

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2938 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Varicella-zostervirus
    kliniska besvär i form av ataxi med gångsvårigheter Tidigare ansågs genesen vara en postinfektiös inflammation men virus DNA kan ibland påträffas i ryggmärgsvätska vilket indikerar pågående virusreplikation och eventuell möjlighet till antiviral behandling Bältros Den persisterande VZV infektionen kan reaktivera i form av bältros då patienten utvecklar en ofta stor mängd blåsor grupperade inom ett dermatom Bältros är vanligtvis lokaliserad till thorax men kan förekomma på andra ställen som t ex i ansiktet där utbredning över ögat speciellt bör uppmärksammas Oftast föregås hudmanifestationen av en skarp brännande smärta över samma område smärtans intensitet avspeglar risken för bestående neuralgi En annan viktig riskfaktor för den postherpetiska neuralgin är hög ålder och tidig antiviral behandling kan utgöra ett skydd Bältros kan ibland ses hos barn och yngre vuxna som fått sin primärinfektion tidigt i livet och med lindriga eller inga symtom Om så inte är fallet bör förekomst av bakomliggande immunsuppression beaktas hos yngre zosterpatienter Visa översikt Bältros Herpes zoster Zosterkeratit VZV kan liksom HSV 1 orsaka återkommande ögoninfektioner i hornhinnan där dendritiska sår kan ses efter flurosceinfärgning Vid misstanke om zosterkeratit bör patienten remitteras till ögonläkare Meningit VZV är en vanlig orsak till virusmeningit och då oftast i samband med bältros Förloppet kan vara långdraget och komplikationer ses oftare än vid andra serösa meningiter Facialispares Uppskattningsvis vart 4 e fall orsakas av VZV och då oftast utan samtidig blåsbildning i yttre hörselgången vid förekomst av sådana blåsor benämns tillståndet Ramsay Hunts syndrom Vid VZV genes är prognosen betydligt sämre än snittet med fler fall av kvarstående pares än vid t ex HSV 1 orsakad pares Encefalit Allvarlig CNS infektion orsakad av VZV kan uppstå i samband med både vattkoppor och bältros och även utan kutana manifestationer VZV ska alltid ingå i utredning av misstänkt viral encefalit DIAGNOSTIK Både vattkoppor och bältros har tydliga kliniska bilder så diagnosen kan ställas kliniskt Vid keratit är bilden liknande den vid HSV 1 infektion Grupperade blåsor t ex på bålen glutealt eller på övre och nedre extremiteter kan orskas antingen av VZV eller HSV 1 eller HSV 2 VZV genes kan konfirmeras med DNA påvisning PCR eller virusisolering Serologisk diagnostik är speciellt användbar vid reaktiverad infektion då titerstegring ses Neurologiska komplikationer enligt ovan särskilt de utan hudmanifestationer kan utredas etiologiskt med lumbalpunktion för PCR och eller serologi BEHANDLING Tillgängliga antivirala medel hämmar virus DNA replikation och bör insättas tidigt för bästa effekt Behandling av hudmanifestationer som insättes senare än 24 48 tim efter debut ter sig ej meningfull såvida inte nytillkomna lesioner iakttagits Resistens förekommer men är ännu ovanligt hos immunkompetenta patienter Behandling kan administreras lokalt peroralt eller systemiskt allt efter tillståndets svårighetsgrad Allvarliga CNS infektioner som encefalit bör behandlas med intravenöst tillfört aciklovir Tillstånd Behandling Vattkoppor varicellae Indikation 20 år samt gravida immunsupprimerade eller barn med uttalade besvär Aciklovir 800 mg x 5 i 7 dagar vuxna per os Valaciklovir 1g x 3 i 7 dagar p o dock ej dokumenterat i studier Barn 2 12 år Aciklovir 20mg kg x 4 i 7

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=540 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vaskulitsjukdomar, primära
    venoler företrädesvis i övre och nedre luftvägar samt i njurar Associerad med förekomst av anti nukleära cytoplasmaantikroppar ANCA i serum Churg Strauss syndrom Granulomatös inflammation med inslag av eosinofila infiltrat i medelstora och mindre blodkärl framför allt i luftvägar Ofta associerat med astma och eosinofili Mikroskopisk polyangiit Nekrotiserande vaskulit som framför allt drabbar kapillärer venoler och arterioler Vanligt med samtidigt förekommande nekrotiserande glomerulonefrit Associerat med förekomst av ANCA i serum Henoch Schönleins purpura Vaskuliter som drabbar framför allt kapillärer venoler och arterioler och som kännetecknas av lokala IgA depositioner Hud tarm leder och njurar ofta engagerade Kryoglobulinemisk vaskulit Vaskuliter som drabbar framför allt kapillärer venoler och arterioler och som kännetecknas av lokala immunglobulindepositioner Associerat med förekomst av kryoglobuliner i serum Hud njurar och blodkärl i extremiteter är ofta involverade Kutan leukocytoklastisk vaskulit Isolerad kutan småkärlsinflammation utan tecken på systemengagemang Urtikariell vaskulit Oftast begränsad till hudkostymen men kan drabba lungparenkymet och njurar Kan uppvisa tecken på komplementkonsumtion som ofta kombineras med inre organengagemang 2 Vaskuliter som drabbar medelstora kärl t ex artärer som försörjer njurar lever hjärta hjärna tarm Polyarteritis nodosa Nekrotiserande blodkärlsinflammation i medelstora och mindre artärer Kan också drabba kapillärer och venoler Alla organ kan drabbas Predilektionsställen är hud mag tarmkanalen hjärna perifera nervbanor och njurar CNS PNS vaskulit Ofta granulomatös inflammation i medelstora och mindre artärer i CNS PNS Vid den primära formen är sjukdomen en renodlad CNS PNS åkomma med i stort sett inga patologiska fynd utanför nervsystemet Kawasakis sjukdom Blodkärlsinflammation som kan drabba artärer av i stort sett alla storlekar inklusive aorta Associerat med mukokutana symtom Koronarartärer ofta involverade Typisk för barnaåren 3 Vaskuliter som drabbar stora blodkärl dvs aorta och dess avgångsgrenar Jättecellsarterit temporalisarterit Lymfocyt makrofagmedierad arterit vars predilektionsställe är temporalisartärerna Sjukdomen drabbar patienter i 50 årsåldern eller äldre Ofta associerat med polymyalgia reumatika Takayasus

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3123 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Vasoaktiva läkemedel - Lathund
    DA 1 DA 2 Noradrenalin 0 0 Adrenalin 0 0 Fenylefrin 0 0 0 Dobutamin 0 0 Dopexamin 0 0 Dopamin Isoprenalin 0 0 0 0 Receptorlokalisation Dominerande lokalisation α 1 Blodkärl β 1 Hjärta β 2 Hjärta blodkärl luftvägar DA 1 Splanknikus CNS Njure V 1 blodkärl vasokontrsiktion V 2 njure antidiures BEHANDLING OCH DOSERING Innan vasoaktiva läkemedel insättes bör följande förutsättningar vara uppfyllda Orsaken till cirkulatorisk instabilitet är känd Hjärt EKO EKG CVP pulmonaliskateterisering hjärtminutvolymsmätning Hypovolemi utesluten eller behandlad Eftersträva CVP 8 10 Adekvat övervakning EKG invasivt blodtryck hjärtminutvolymmätning Hjärt EKO Adekvat kärlaccess CVK om möjligt Val av vasoaktivt läkemedel sker utifrån Patofysiologisk störning se tabell Eventuellt kombineras preparat utifrån fysiologisk störning ex vasoaktiv kärldilaterare Preparat Mekanism Dos μg kg min Indikationer Biverkan Dobutamin Dobutrex β 1 β 2 α 3 10 20 Hjärtsvikt Sepsis Takykardi Dopexamin Dopacard β 2 DA DA 2 β 1 0 25 2 4 Oliguri Splanknikusperfusion Stor kirurgi Takykardi Blodtrycksfall Noradrenalin α β 1 β 2 0 01 0 5 1 Sepsis Extrem vasodilatation Ischemi Adrenalin α β 1 β 2 0 01 0 2 0 4 Cirkulationskollaps Anafylaxi Takykardi Isoprenalin β 1 β 2 0 01 0 15 AV block Takykardi Blodtrycksfall Arytmi Dopamin Abbodop Intropin Giludop β 1 DA 1 DA 2 α 10 högdos Oliguri Sepsis Arytmi Hypofysdysfunktion Renal Intestinal ischemi Psykiska symtom Adrenalins påverkan på receptorerna enligt ovan är dosberoende så att α effekten ökar med ökad dos Även dopamin har dosberoende effekter på receptorerna Beakta att risk för takyfylaxi kan uppträda framförallt gäller detta β 1 stimulerande läkemedel Höga doser kan krävas på grund av receptornedreglering framför allt vid sepsis Svar på katekolaminer vid relativ binjurebarkssvikt kan ökas med fysiologiska doser av steroider framförallt vid terapiresistent septisk chock eller vid höga doser vasoaktiva Adrenalin i lågdos ger huvudsakligen

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1183 (2012-07-07)
    Open archived version from archive