archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Sandmyggefeber
    rapporter om sandmyggefeber kommer t ex från Turkiet men inte på svenska turistorter där Etiologi Sandmyggan Phlebotomus papatasi överför vid sitt stick virus av serotyperna Naples virus Sicilian virus eller Toscana virus Under senare år har man visat att det finns en speciell Sicilian virus stam på Cypern Andra arter av sandmyggor överför andra serotyper av arbo virus artropode borne viruses Om vektorn Kännedom om vektorn en fjädermygga är nyckeln till smittskydd Phlebotumus papatasi är aktiv från sen vår till höst framför allt i medelhavsregionen De lägger sina ägg i fuktig jord gödsel eller skräp på skuggiga platser dock inte på sandstränder som namnet antyder Dessa myggor kallas inte mosquitos på engelska mosquitos surrar när de flyger men sandmyggan är stum och på grekiska heter de faktiskt motsvarande stumma myggor De är 2 3 mm stora och således svåra att upptäcka I hotellrummen sitter de ofta på väggarna ett par dm från taket De sticks på kvällen och under natten De är dåliga flygare och under sin livstid rör de sig max ett par hundra meter vilket medför att varje kliniskt humanfall gör det lätt att identifiera kläckningsplatser och att undanröja dessa i syfte att åstadkomma smittskydd KLINIK Inkubationstid 3 5 dagar Symtom Feber Muskelvärk Huvudvärk Retroorbital smärta Toscanavirusinfektioner kan ge meningit vilket rapporteras med jämna mellanrum hos skandinaviska turister som varit i Italien och Portugal Kliniska fynd Relativ bradycardi Temp upp mot 39 40 grader Konjunktivit Ej lymfadenopati Ej utslag mer än kanske rester efter myggbetten Ofta följer en postinfektiös asteni och sjukskrivning kan behövas under ett par veckor Laboratoriefynd Leukopeni neutropeni lymfopeni Normal sänka och CRP Lätt förhöjda transaminaser Serologisk diagnositik görs på Smittskyddsinstitutet IgG antikroppar påvisas efter en veckas sjukdomsduration och IgM efter något dygn Man kan isolera virus från blod som tages under det febrila stadiet

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2259 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Sarkoidos, extrapulmonell
    svamp ska uteslutas Lätt stegrade leverenzymvärden kräver i sig inte terapi vid progressiv bild får peroral steroidterapi övervägas ICD 10 D86 8 Sarkoidos med andra och kombinerade lokalisationer LYMFORETIKULÄRA SYSTEMET Mjältförstoring noteras ibland palpatoriskt framför allt om trombo eller pancytopeni föreligger som följd av kraftig hypersplenism Ultraljud och CT kan liksom punktion av mjälten underlätta eller säkra diagnostiken Endast i mycket sällsynta fall är splenektomi motiverad Förstoring av perifera lymfkörtlar är ganska vanligt förekommande De kan kännas som små fasta mot hud och underlag rörliga icke ömmande resistenser Hos enstaka patienter sker en kraftig körtelförstoring Punktion eller biopsi av körtlar kan ge cytologiskt histologiskt stöd för diagnosen och prov bör även skickas för uteslutande av infektiös genes såsom tbc Körtelengagemang gäller även spott och tårkörtlar kan i utvalda fall påvisas med isotopteknik gallium eller octreotidscintigrafi se figur 3 OctreoScan av skalle med uppladdning i tår och spottkörtlar Numera har PET CT på vissa håll DOTA TOC PET CT börjat användas för detektion av inflammatorisk aktivitet Stor restriktivitet med isotoprelaterade tekniker förordas dock pga strålbelastningen ICD 10 D86 1 lymfkörtelsarkoidos D86 2 lung och lymfkörtelksarkoidos Visa figur 3 OctreoScan av skalle med uppladdning i tår och spottkörtlar HUDMANIFESTATIONER Sarkoidos i huden kan komma till uttryck på ett flertal olika sätt Dels förekommer icke specifika manifestationer som knölros och dels specifika som lupus pernio Vid den senare uppstår kosmetiskt ofta störande förändringar över näsrygg och kinder som ibland åtföljs av att brosk och ben i underliggande vävnad destrueras Tillståndet är svårbehandlat och prognostiskt ogynnsamt men dessbättre ovanligt hos patienter med skandinaviskt ursprung Betydligt vanligare är spridda bruna icke kliande granulomatösa plaque liksom bruna infiltrat i existerande ärrvävnad figur 4 Bruna sarkoidosplaque Vid utläkning bleknar infiltraten och förändringarna ter sig nästan lite urgröpta En annan mindre vanlig typ av förändringar är papulära infiltrat figur 5 Papulära sarkoidosinfiltrat Dessutom finns såväl psoriasiform som ichthyosiform hudsarkoidos beskriven Vidare kan vitiligo och lokal alopeci förekomma Behandling av hudförändringar är sällan framgångsrik Små lesioner lämnas utan åtgärd eller behandlas med lokala steroider gärna under ocklusionsförband Mer utbredda förändringar kan motivera att försök görs under några månader med i första hand perorala steroider Prednisolon initialdos förslagsvis 25 mg dag eller med hydroxiklorokin Plaquenil 200 mg dag p o Visus och färgseende ska följas Ett annat alltmer prövat alternativ är metotrexat Methotrexate Metotab 7 5 15 mg vecka p o Vid metotrexatbehandling bör subsitution med folsyra Folacin ges förslagsvis en tabl á 5 mg ett respektive två dygn efter metotrexatdos Hud eller lungmedicinsk specialist bör vara konsulterad I aggressiva fall görs ibland behandlingsförsök med talidomid eller med TNFα blockad Remicade Dessa terapier kräver noggrann observans avseende bieffekter och ska handläggas av specialist ICD 10 D86 3 hudsarkoidos Visa figur 4 Bruna sarkoidosplaque Visa figur 5 Papulära sarkoidosinfiltrat HJÄRTSARKOIDOS Granulom i hjärtat kan orsaka överledningshinder arytmier och svikt Diagnostiken blir oftast sannolikhetsbaserad efter det att sarkoidos påvisats i annat organ Vilo EKG bör ingå i rutinutredningen vid sarkoidos Om EKG är patologiskt görs ultraljudsundersökning och MR Bandspelar EKG registrerat under

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=726 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Sarkoidos, pulmonell
    inte för stadieindelningen Lungfunktionsmätning är viktig att utföra initialt för att eventuellt senare bedöma om röntgenologisk klinisk försämring åtföljs av mätbar funktionell sådan Vitalkapacitet och FEV1 återspeglar förloppet tämligen väl diffusionskapaciteten likaså ofta är patienterna också bronkiellt hyperreaktiva vid metakolin histamintest Patologisk anatomisk diagnos PAD Bör alltid eftersträvas Biopsi av knölrosförändringar rekommenderas inte däremot biopsi av andra hudförändringar ex bruna plaque subkutana papler ärr som ändrat karaktär Punktion av lättillgängliga ytliga lymfkörtlar gärna på halsen ofta fasta oömma Multipla biopsier från bronkslemhinna även om till synes normal vid fiberbronkoskopi Då kan också transbronkiella biopsier tas med högre diagnostisk säkerhet 70 Om lokala förutsättningar finns för flödescytometrisk analys bör bronkoalveolärt lavage BAL utföras främst av differentialdiagnostiska skäl Alveolär lymfocytos med CD4 CD8 kvot 4 talar starkt för sarkoidos 90 sannolikhet om samtidig typisk klinik Ensidiga lymfom kan motivera mediastinoskopi på misstanke om malignitet Förstorade mediastinala lymfkörtlar kan ibland med fördel nås från bronkerna eller esofagus genom utraljudsledd punktion EBUS respektive EUS Progressiv utbredd sjukdom kan i enstaka fall indicera videoassisterad thorakoskopisk lungbiopsi VATS eller öppen lungbiopsi innan terapiförsök inleds I typiska fall med Löfgrens syndrom kan den kliniska bilden samt typisk lungröntgen ibland få utgöra grund för diagnos i synnerhet om patienten är HLA DRB1 03 eller DRB1 13 positiv PPD Om tidigare positiv reaktion förelegat släcks den i 70 av fallen ut vid aktiv sjukdom för att vid läkning eventuellt bli positiv igen Laboratorietester Inga specifika CRP SR ofta höga vid Löfgrens syndrom senare mindre vanligt Blodstatus ofta normal men perifer lymfopeni är inte ovanlig Anemi eventuellt hemolytisk kan förekomma Pancytopeni vid benmärgspåverkan eventuellt vid splenomegali Serum ACE aktivitet ofta ökad men vanligen inte de första veckorna efter insjuknande i Löfgrens syndrom Sjunker någon vecka efter inledd steroidbehandling Tas ej vid behandling med ACE hämmare Serumkalcium förhöjt hos 7 10 skall åtgärdas Immunglobuliner framför allt IgG är ofta stegrat Reumatoid faktor ANA inte sällan lätt titerstegring Serumkreatinin alternativt cystatin C kan vara ökat vid njurengagemang Urinkalciumstegring dygnsmängd hos cirka 30 Observandum speciellt om serumkreatinin också är högt Mät då även urinalbumin dygnsmängd HLA klass II typning är värdefull för att bedöma prognos Vilo EKG ska utföras Om patologiskt görs ultraljudsundersökning och MR Bandspelar EKG under 24 timmar samt arbets EKG kan komplettera undersökningen Eventuell elektrofysiologisk utredning och beslut om hjärtmuskelbiopsi får ske vid kardiologisk klinik BEHANDLING Löfgrens syndrom Några veckors behandling med valfri antiflogistika kan vara indicerad vid svullnad av och ömhet kring leder Om uttalade besvär kan lokal steroidinjektion provas Peroral steroidbehandling ges endast undantagsvis Pulmonell sarkoidos Indikationerna för peroral steroidterapi är inte helt entydiga men vid progressiv symtomatisk sjukdom förstärks indikationen Även vid asymtomatisk sjukdom om det föreligger dokumenterad förlust av lungfunktion kan terapi vara indicerad Terapibeslut bör baseras på sammanvägd bedömning av symptom hosta trötthet temperaturstegring lungröntgen och lungfunktionsutveckling Optimal steroiddos och behandlingstidens längd får utprovas i varje enskilt fall men som regel rekommenderas en daglig startdos på 20 40 mg prednisolon Prednisolon p o med nedtrappning under ett år Om ingen effekt uppnåtts inom tre månader

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=725 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Sarkom
    cm finns på djupet under fascian smärtar ovanligt bara 20 av patienterna Symtom från skelettet som ansträngningskorrelerad smärta under flera veckor svullnad och ömhet speciellt om lokaliserat i knäet eller i överarm UTREDNING Vid misstänkt sarkom är radiologisk utredning viktigast men vävnadsprov krävs för att säkerställa diagnosen Vid misstanke om skelettsarkom kan vanlig slätröntgen påvisa tumör Vid misstanke om mjukdelssarkom krävs datortomografi CT eller magnetkamera MRT Vid radiologisk misstanke om sarkom görs finnålsbiopsi 0 4 0 7 mm eller mellannålsbiopsi 1 2 mm helst vid enhet som senare skall operera patienten så att stickkanalen placeras så att den avlägsnas vid det kirurgiska ingreppet Vid bekräftat sarkom görs som regel radiologisk utredning med MRT av tumörområdet och CT av lungorna Metastaser vid diagnos är sällsynt Förutom rutindiagnostik med histopatologiska färgningar och immunhistokemi krävs ibland molekylärgenetiska undersökningar för att påvisa karakteristiska kromosomförändringar BEHANDLING Kirurgi Kirurgi är den i särklass viktigaste behandlingen Strålbehandling och cytostatika före eller efter kan ibland underlätta och förbättra kirurgin De flesta sarkom är makroskopiskt välavgränsade men kan växa mikroskopiskt infiltrativt in i omgivande vävnad Detta innebär risk för återfall om det kirurgiska ingreppet är snävt Fascior motstår tumörgenombrott och kan utnyttjas som tumörbarriär Extremitetsbevarande kirurgi eftersträvas och amputationer av armar eller ben är med modern kirurgi relativt ovanligt Operation av sarkom bör till största delen ske på tumör ortopedisk enhet Strålbehandling Strålbehandling är viktigt för att undvika lokala recidiv Vissa lokaler är svåra att stråla pga närliggande strålkänsliga organ tex sarkom i buken Vissa kirurgiska ingrepp innebär ingen så liten risk för lokalrecidiv att strålbehandling inte är motiverat t ex amputation En enkel tumregel är att Postoperativ alt preoperativ strålbehandling rekommenderas för majoriteten av patienter med högmaligna sarkom Postoperativ strålbehandling rekommenderas till utvalda patienter med lågmaligna sarkom Strålbehandling kan ges postoperativt eller preoperativt Ingen vet ännu vad som är bäst Behandlingen ges 1 gång dag 5 dagar i veckan i 5 7 veckor till en dos på 50 70 Gy Risk finns för sena biverkningar i form av ödem och fibros Om strålbehandling ges före kirurgi är stråldoserna lägre än vid postoperativ behandling Cytostatika Cytostatika kan i vissa situationer användas både före och efter operation Några undergrupper av sarkom är som regel känsliga för cytostatika t ex osteosarkom rabdomyosarkom Ewings sarkom Tilläggsbehandling med cytostatika innebär för dessa grupper betydligt större chanser till bot De cytostatikaregimer som används är olika för varje undergrupp och komplicerade och redovisas inte här Sarkom hos barn är som regel cytostatikakänsliga oavsett histologisk undergrupp Cytostatikakurerna vid sarkom hos barn är komplicerade och redovisas inte i denna översikt Majoriteten av sarkom hos vuxna är relativt svårbehandlade med cytostatika t ex liposarkom leiomyosarkom och MFH För dessa grupper används cytostatika framför allt vid generaliserad sjukdom då varken kirurgi eller strålbehandling är aktuellt Cytostatika vid generaliserad sjukdom är palliativ behandling och det är viktigt att inte biverkningar överskuggar den antitumorala effekten Ibland ges cytostatikabehandling före efter kirurgi även vid dessa tumörer men värdet av sådan behandling är omdiskuterat Sverige används ofta cytostatika före efter kirurgi hos patienter

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3518 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Scarlatina (scharlakansfeber)
    Scarlatina orsakas av beta hemolyserande streptokocker grupp A Drabbar barn oftast i 3 8 års ålder Smittar på samma sätt som halsfluss Att vissa barn får tonsillit och andra dessutom utvecklar scarlatina beror sannolikt på egenskaperna hos bakteriens exotoxiner Genomgången sjukdom skyddar inte mot ny infektion med beta hemolyserande streptokocker grupp A men i regel mot exantem av exotoxinet Smittsamhet avtar snabbt efter insatt antibiotika och efter 2 dygn anses patienten vara smittfri Scarlatina ses numera sällan Orsaken till detta är okänd och kan inte enbart förklaras av tidig antibiotikaterapi Scarlatina är inte anmälningspliktig KLINIK OCH SYMTOM Plötslig hög feber Magont kräkningar halsont Utslag kommer 12 24 timmar efter insjuknandet Utslagen består upphöjda röda små punkter som ett fint sandpapper som bleknar vid tryck börjar oftast i armhålor och ljumskar Utslagen känns mer än de syns palpation kan ge diagnos Kring munnen finns inga utslag vilket ger bild av circumoral blekhet Tonsiller är rodnade ibland utan ibland med vita proppar Gomtaket ilsket rött se bild nedanför Smultrontunga kan förekomma Bekräftar diagnosen se bild nedanför I efterförloppet 2 4 e veckan fjällar ofta utslagen Ögonlockssvullnad förekommer i regel inte vid streptokockinfektion men är vanlig vid mononucleos Se även illustration under nedanstående externa länk A D A M Encyclopedia Scarlatina KOMPLIKATIONER Före penicillinets tid förekom reumatisk feber synovit myokardit och glomerulonefrit som följdsjukdomar till scarlatina Dessa komplikationer ses inte idag Rutinmässig kontroll efter behandling behövs inte DIAGNOS Klinik räcker i de flesta fall Snabbtest för att påvisa beta hemolyserande streptokocker grupp A t ex strepA test Svalgodling vid atypiska fall INKUBATIONSTID 1 7 dygn oftast 2 4 DIFFERENTIALDIAGNOSER Andra barnsjukdomar med utslag t ex rubella morbilli parvovirus Mononukleos Erythema multiforme Kawasakis syndrom PROFYLAX Symtomfria bakteriebärande barn är ganska vanligt Dessa har oftast mindre mängd bakterier i svalget än de som är sjuka

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1843 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Schistosomiasis
    22ºC De kan då simma fram till en människa och penetrera genom huden Vid intrånget i huden förloras svansarna och de nu avsevärt mindre parasiterna kan migrera till lungor och lever Efter tillväxt under 4 6 veckor återfinnes maskarna parvis hona hane i venerna i buken i de kärlområden som de olika arterna föredrar Efter befruktning utsöndrar honan ägg Produktionen av ägg kan vara från 300 per dag för S mansoni upp till 3000 per dag för S japonicum Observera att någon förökning av vuxna maskar ej sker hos människa Endast vissa schistosomaparasiter har människa som slutvärd andra arter har fåglar eller gnagare som värdar Dessa arters cercarier kan penetrera människohud men dör sedan och ger endast övergående irritation och klåda simmarsjuka Bild 1 Cercarier med sina svansar Bild 2 Maskpar hane och hona av S haematobium KLINISK BILD Akut sjukdom Akut sjukdom uppstår främst hos personer utan tidigare kontakt med schistosomaparasiter När cercarier penetrerar huden kan lokal hudirritation uppstå Efter några veckor kan symtom börja som påminner om serumsjuka med feber muskelvärk och allergiska besvär av olika slag Katayamafeber Exposition symptom och eosinofili ger misstanke om sjukdomen men antikroppar i serum uppträder ej förrän tidigast 6 8 veckor efter exposition Kronisk sjukdom Kronisk sjukdom beror på inflammation orsakad av ägg som sprids till olika vävnader S haematobium Ägg sprids främst i området njurar urinblåsa Hematuri är vanlig och kan användas som indikator på denna parasit i endemiska områden Försvårat urinflöde sekundär bakteriell infektion njurinsufficiens och blåscancer är vanliga komplikationer efter åratal av sjukdom S mansoni och S japonicum Ägg sprids till väggen i grovtarmen och till gallgångar och levern Kronisk tarmsjukdom gallvägshinder levercirrhos och portahypertension är vanliga effekter av inflammationen S japonicum är vanlig som orsak till levercirrhos i vissa områden i Kina Filippinerna Thailand och Malaysia S intercalatum och S mekongi Dessa mindre vanliga arter ger sjukdomsbilder som liknar dem av S mansoni och japonicum Vid alla former av schistosomasis kan ägg även spridas till organ såsom hjärna hjärta och lungor Störningar i ryggmärgens funktion är ej ovanliga och ryggsmärtor myeliter och paraplegier kan uppstå Bild 3 Ägg av S haematobium a storlek ca 150x50 µm S intercalatum b storlek c a 180x50 µm S japonicum c storlek c a 80x60 µm S mekongi d storlek c a 70x50 µm och S mansoni c storlek c a 150x50 µm Notera att ägg av S intercalatum är större än S haematobium DIAGNOSTIK Möjlig exposition för infekterat vatten eller förtäring av sådan måste analyseras Även sekundsnabb kontakt vatten hud kan överföra smitta Ägg kan påvisas först 10 12 veckor efter exposition eventuella serumantikroppar något tidigare Besvär från tarmen i form av lätt diarré eller blodtill blandning hematuri och vattenkastningsbesvär kan vara tecken på begynnande kronisk sjukdom Blodstatus kan visa eosinofili Ägg kan påvisas i urin som vanligen samlas under 4 5 timmar och i faecesprov Utsöndring av ägg är ibland intermittent och negativt prov utesluter ej sjukdom Biopsier från slemhinna i rektum och blåsa kan då tas vid fortsatt klinisk

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1799 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Schizofreni
    kan förekomma Dessa typer av hallucinationer är dock inte lika vanliga som rösthallucinationer Symtomen vid schizofreni har sedan långt tillbaka indelats i två grupper positiva och negativa symtom Positiva symtom är något som tillkommit medan negativa symtom är något som saknas t ex förlust av förmågor Till gruppen positiva symtom räknas Hallucinationer Tankestörningar Vanföreställningar Till gruppen negativa symtom räknas Självförsjunkenhet Känslomässiga störningar Vissa individer med schizofreni är självförsjunkna De lever i sin egen värld isolerar sig från andra och ter sig inaktiva Andra förekommande symtom är ambivalens en sjuklig oförmåga att fatta beslut och tankestörningar Svåra tankestörningar kan göra att en person med schizofreni blir svår att förstå då man samtalar med honom eller henne Han eller hon kan t ex uppfinna nya ord som man aldrig hört förut eller ha svårt att hålla tråden vid ett samtal En person som lider av schizofreni kan ha ångest nedstämdhetsperioder samt vara passiv Detta kan leda till svårigheter i att upprätthålla normala sociala relationer till andra människor Personen kan också ha svårigheter att ta hand om det egna boendet klara av att sköta sitt arbete eller att fortsätta i skolan Vid diagnostisering enligt både ICD 10 och DSM IV är det således uppvisade tecken och symtom samt förekomst av funktionsförlust som ligger till grund för diagnosen schizofreni Bägge systemen innehåller listor på en mängd tecken och symtom av vilka ett visst antal måste finnas närvarande under minst en månads tid för att diagnosen schizofreni skall kunna misstänkas Den största skillnaden mellan ICD 10 och DSM IV är den observationstid som måste förlöpa innan diagnosen schizofreni får ställas ICD 10 kräver endast en månads sjukdomstid medan DSM IV kräver utöver en aktiv sjukdomstid på en månad en observationstid på sex månader där även funktionsförlust ingår Undergrupper av schizofrena syndrom Redan 1911 skrev Bleuler med dementia praecox eller schizofreni avgränsar vi en grupp av psykoser Undergruppering av schizofrena syndrom har sedan Bleulers dagar vilat på skillnader i uppvisad symtomatologi då bakomliggande etiologi till subtyperna ännu inte är känd I DSM IV undergrupperas de olika schizofrena syndromen i Paranoid schizofreni F20 0 295 30 Desorganiserad schizofreni F20 1 295 10 Kataton schizofreni F20 2 295 20 Odifferentierad schizofreni F20 3 295 90 Residual schizofreni F20 5 295 60 I ICD 10 finns utöver dessa undergrupper schizofrenia simplex F20 6 postschizofren depression F20 4 samt schizotypala tillstånd F21 9 Då man avgränsar diagnostiska undergrupper tar man utöver syndromgruppen även hänsyn till faktorer som möjlig etiologi debutålder förlopp och svar på behandling Undergruppering av schizofrena syndrom har inte inneburit så mycket för den enskilde individen då behandlingen varit förhållandevis lika oavsett vilken subgrupp det rört sig om DIFFERENTIALDIAGNOSER Differentialdiagnoser till schizofrena syndrom inkluderar Icke psykotiska personlighetsstörningar såsom schizotypal schizoid och paranoid personlighetsstörning F60 301 Psykotiska syndrom inducerat av psykoaktiva substanser F10 F19 303 304 Psykotiska syndrom inducerat av somatisk sjukdom 293 Schizofreniformt syndrom uppvisar samma sjukdomsbild som schizofreni Den avgörande skillnaden är att varaktigheten av syndromet är kortare tid än 6 månader Enligt aktuellt diagnostiskt system DSM

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1253 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Seborroiskt eksem (mjälleksem)
    följd Svampen producerar och frisätter även inflammationsframkallande lipas Uttalade besvär hos HIV patienter stöder uppfattningen att immunsystemet kan spela en etiologisk roll Förekomst Upp till fem procent av populationen drabbas Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor Den debuterar i puberteten eller i vuxen ålder men kan starta redan under de första levnadsmånaderna Seborroiskt eksem recidiverar ofta under många år men klingar så småningom av Predisponerande faktorer Ärftlighet Försämring på vintern sämre av trötthet och stress Parkinson patienter har ökad sebumsekretion och ofta seborroiskt eksem Histopatologi Visar eksem med intercellulärt ödem i epidermis spongios och breddökat epidermis akantos Kärnförande celler i stratum corneum parakeratos kan likna psoriasishistologi Spongios är därför ett viktigt fynd för att histopatologiskt särskilja seborroiskt eksem från psoriasis KLINIK Hårbotten Mjäll är den tidigaste manifestationen av seborroiskt eksem i hårbotten och är resultatet av ökad epidermal keratinocytproliferation Mjällbildningen följs av eksem fläckvis eller ibland över hela hårbotten och sträckande sig ner i pannan Bakom ytteröronen är huden rodnad försedd med feta fjäll och krustatäckta fissurer Extern otit är vanligt förekommande Ansikte Erytem och fjällning ses i ögonbryn nasolabialveck Bål Rodnade fjällande konfluerande myntstora fläckar över sternum är vanligt Hudveck I axiller ljumskar och i crena ani ses välavgränsad rodnad med måttlig fjällning Seborroiskt eksem kan generaliseras över hela kroppen erytrodermi DIAGNOS och DIFFERENTIALDIAGNOS Diagnosen ställs på den kliniska bilden och är i de flesta fall lätt Differentialdiagnostiska överväganden Psoriasis Tjockare plaque skarp begränsning strax nedom hårfästet Undersök resten av kroppen efter ytterligare tecken på psoriasis nagelpsoriasis psoriasishereditet Pityriasis rosea Primärmedaljong på bålen liknar seborroiskt eksem Rikligt makulae med inåtställd fjällkrage i flankerna vid rosea får avgöra Ringorm Dermatofytinfektion ringorm på bålen liknar seborroiskt eksem Direktprov svamp och odling ger diagnos Atopiskt eksem Hos små barn kan seborroiskt eksem och atopiskt eksem vara svåra att skilja Hårbotteneksem

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=888 (2012-07-07)
    Open archived version from archive