archive-se.com » SE » I » INTERNETMEDICIN.SE

Total: 1116

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • PK(INR)
    6 Ett nytt fönster öppnas Klicka på knappen Gå vidare 7 Utskriftsdialogen visas klicka på Skriv ut PK INR Uppdaterad 2012 03 14 Överläkare Fariba Baghaei Koagulationscentrum SU Sahlgrenska Överläkare Lennart Stigendal Koagulationscentrum SU Sahlgrenska Docent Henry Eriksson Medicinkliniken SU Östra Sjukhuset Docent Leif Lapidus Medicinkliniken SU Sahlgrenska Överläkare Per Åke Moström Medicinkliniken SU Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal Granskad av Docent Bengt Göran Hansson Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Bakgrund Effekten av AVK behandling mätt som koagulationstid i sekunder har i Sverige tidigare angivits som procent av normal koagulationsaktivitet I andra länder har man haft andra enheter för mätresultaten För att undvika missförstånd har man etablerat en ny internationell enhet kallad INR International Normalized Ratio som är kvoten mellan koagulationstiden för patientprovet och normal koagulationstid INR värdet blir högre med ökande warfarin effekt och därför är INR lätt att förstå för patienterna Mycket warfarin högt INR Det sker en fortlöpande nationell kalibrering av PK INR analysen vid alla svenska laboratorier i EQUALIS regi för att garantera analyskvaliteten PK INR värdet fås fram på laboratoriet genom att dela patientens koagulationstid med normal koagulationstid PK INR värdet anger hur många gånger koagulationstiden är förlängd En korrektionsfaktor ISI International Sensitivity Index eliminerar större skillnader mellan olika reagens och instrument Observera att PK INR inte är ett test utan endast ett sätt att besvara analysen på PK INR skalan kan därför användas kliniskt på samma sätt som PTK tidigare gjordes t ex för att bedöma leverfunktionen Sambandet PK INR och den tidigare PK skalan PK INR PK 1 0 100 1 8 30 2 1 25 2 4 20 3 0 15 4 1 10 6 5 6 5 Senare års studier visar att målvärdet bör vara PK INR 2 4 0 4 för majoriteten av patienterna Patienter med flera riskfaktorer som bedöms behöva intensivare behandling ges

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=209 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Plantarfasciepati, hälsporre
    Hälsporre ses dock ibland hos friska individer vid röntgenundersökning och saknar därför patologisk valör Denna förändring förekommer på röntgenbilder som ett tecken på en utläkt skada Hälsporre är ingen diagnos i sig Ofta ställs diagnosen plantar fasciit även om det inte är bevisat att det handlar om en inflammationssjukdom Orsaker Hård belastning kombinerat med dåliga skor hårt underlag eller frekvent löpning hopp på just hårt underlag kan leda till överbelastning med smärta som följd Partiell bristning i plantarfascian vid fästet i calcaneus leder till smärta under hälen att det verkligen förekommer partiell ruptur av plantarfascian är dock inte bevisat med någon vetenskaplig säkerhet Individer med låga pes planus eller höga fotvalv pes excavatus är sannolikt predisponerade för plantarfasciepati åtminstone förekommer problemet oftare hos individer med dessa fotfelställningar SYMTOM Belastningssmärta och värk efter belastning Morgonstelhet kombinerad med relativt uttalad smärta vid första stegen på morgonen Detta symtom är ofta uttalat och kan vara mycket besvärligt Mycket varierande symtomatologi från lättare obehag vid löpning till invalidiserande smärta som omöjliggör arbete och idrott KLINISKA FYND Klassisk anamnes samt distinkt tryckömhet vid plantarfascians infästning oftast något mer medialt än rakt under hälen på calcaneus alternativt diffus ömhet över plantarfascian Utbredd ömhet är dock relativt sällsynt förekommande Röntgenundersökning görs för att utesluta stressfraktur i calcaneus som dock inte är särskilt vanligt förekommande Denna undersökning visar ibland en klassisk hälsporre som är sekundär till inflammationen Att en hälsporre påvisas bidrar dock inte till diagnosen i övrigt eller ändrar behandlingen DIFFERENTIALDIAGNOSER Stressfraktur Entrapment av nerver medialt på hälen N tibialis posterior och grenar från denna nerv Dessa nervgrenar är ofta små varför denna diagnos är svår att ställa Apofysit som dock ger symtom längre bak i foten som regel Skada på hälkudden Denna diagnos är svår att ställa kliniskt Patienterna har då mer diffus smärta rakt under hälen RÖNTGEN Röntgenundersökning är inte nödvändig för att ställa diagnosen utan den är framför allt klinisk Ej heller behövs fördjupade undersökningar såsom magnetkamera MR eller ultraljudsundersökning BEHANDLING Stötdämpande skor kompletterade med avlastande inlägg Inläggen ska dels avlasta plantarfascians fäste och dels korrigera höga respektive låga fotvalv i fall då dessa förändringar föreligger Inlägg kombinerad med alternativ träning botar de allra flesta eller åtminstone minskar symtomen så att det är möjligt att återuppta idrottsaktivitet Sannolikt läker tiden ut besvären i de allra flesta fall Alternativ träning innebär att det skadeframkallande momentet minimeras och ersätts av annan träningsform t ex ersätts asfaltlöpning med wet westlöpning aqua jogging Därefter successiv återgång till önskad aktivitet med inlägg och vid behov också ändrad löpteknik undvik löpning på tå Stretching efter aktivitet korta tåböjarna är viktigt Initialt ofta mycket smärtsamt tillstånd som lindras med NSAID t ex Tabl Voltaren T 50 mg x 3 Kaps Orudis 100 mg x 2 alt gel x 2 Tabl Brufen 600 mg x 2 Även coxiber t ex Celebra och Arcoxia kan användas speciellt vid gastrointestinal känslighet Försiktighet med dessa preparat vid njur hjärt kärlsjukdom Besvären är ofta långdragna men läker vanligen ut Prognosen är god på lång sikt Lokal

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=444 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Pleurit
    bra vid malignitet tumörpartier missas ofta Grovnål mellannålsbiopsi i genomlysning eller CT Vid lokalt eller diffust förtjockad pleura hos patienter som ej har pleuravätska Även vid revbensdestruktioner etc Viss försiktighet så man ej sticker i lungan bör endast göras av vana undersökare specialistfall Om pleuravätska finnes är torakoskopi bättre Torakoskopi Indikation pleuraexsudat utan känd genes Kan göras på lungklinik medicinsk torakoskopi eller av toraxkirurger VATS video teknik med minst två ingångar Medicinsk diagnostisk torakoskopi görs i lokal anestesi DIFFERENTIALDIAGNOSER Infektioner Tuberkulos Fortfarande viktig differentialdiagnos i Sverige 10 fall år Ofta unga behöver ej tillhöra någon riskgrupp men oftast yngre invandrare från fattiga länder Lungsäcksinflammationen kommer några månader efter primärinfektionen Det behöver inte finnas synliga lungförändringar Ofta ganska stort exudat vanligen inga tuberkelbaciller i vätskan Tuberkulinprov som regel kraftigt positivt Pleuratappning med odling från vätska samt pleurabiopsi med odling krävs Pleuravätskan har typiskt klassiskt hög proteinhalt lymfocytos lågt pH lågt glukos Viktigaste fyndet är att tuberkelbaciller påvisas Sällan i exsudatet oftast i pleurabiopsin Behandla före diagnos i misstänkta fall om tuberkulinprovet är positivt ju kraftigare positivitet ju större indikation Empyem En s k para pneumonisk utgjutning kan fås vid pneumoni Denna är aseptisk men får betraktas som ett förstadium till empyem Tecken på empyem är akut sjukdom hög feber andfåddhet hosta smärta i bröstkorgsväggen och påverkat AT Predisponerande faktorer är missbruk och dåligt AT Aspiration är en vanlig orsak Diagnos genom odling av pleuravätskan Behandling dränage helst med upprepade spolningar antibotika med brett spektrum som inkluderar stafylokocker och anaerober kombination kan krävas Behandla till säker utläkning erhållits d v s långvarigt Om man kommer in sent med behandlingen kan det föreligga svålar sammanväxningar m m och då kan thoraxkirurgi vara nödvändigt OBS Om god respons med antibiotika CRP går ner pat mår bättre ska patienten EJ opereras även fula röntgenförändringar har tendens att försvinna även om det går långsamt Virus Typiskt är en torr pleurit vilket innebär andningskorrelerade smärtor i bröstet Sällan gnidningsljud Ibland finns lite exsudat vilket dock ej ändrar handläggningen Differentialdiagnoser revbensfraktur lokal palpationsömhet pneumotorax pericardit och myosit Större utredning är ej erforderlig symtomatisk behandling tillräcklig Mycoplasmainfektion kan ibland ge liknande symtom varför det någon gång påverkad patient kan vara indicerat att ge tetracyklin eller erytromycin Tumörsjukdomar i lungsäcken Mesoteliom se länk nedan Mesoteliom är en tumör utgående från lungsäcken I Sverige c a 100 fall år Vanligaste orsak är asbestexponering med 20 40 års latens Inget samband med rökning Diagnosen är svår och kräver ofta torakoskopi sällan torakotomi Tumören har stor benägenhet att växa ut i stickkanaler eller torakotomiärr och ibland kan man få diagnosen genom biopsier av sådana förändringar Vid misstänkt mesoteliom återhållsamhet med ingrepp Remittera till specialist för behandling eller kontakta svenska mesoteliomgruppen författaren är ordförande Länk till översikt Mesoteliom Metastaser Vanligt förekommande Bronkialcancer som antingen växer över direkt eller metastaserar är vanligast följt av mammarcancer Ej sällan är malign pleurit debutsymtom från en tyst gastrointestinal urinvägs eller gynekologisk tumör Vid adenocarcinom i pleuran bör man utesluta potentiellt behandlingsbara primärtumörer gynekologisk hos kvinnan vanligt prostata hos

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=862 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome)
    att barnet kan rulla över på mage Sidoläget i sig innebär sannolikt ingen ökad risk men bör avstås ifrån med tanke på ovanstående Moderns ålder Låg ålder hos modern är i alla epidemiologiska studier en riskfaktor Paritet Hög paritet är en känd riskfaktor Moderns rökning Redan 1966 noterades att rökning under graviditeten var vanligare bland fall än kontroller Rökning under graviditeten ökar risken tre till fyra gånger och ökar med antalet cigarretter Eftersom de flesta mödrar som röker under graviditeten även röker efter är det svårt att med epidemiologiska metoder bestämma om effekten är störst vid rökning under eller efter graviditet Effekten av rökning under graviditeten tycks vara något större vilket stöds av djurförsök där tackor givits nikotin under dräktigheten Eftersom nikotin anses vara involverat i den patogenetiska mekanismen bör man i möjligaste mån undvika nikotininnehållande ersättningar tuggummi plåster eller snus vid rökslut under graviditet För tidig födsel och låg födelsevikt Både underburenhet och intrauterin tillväxthämning ökar risken för SIDS Amning Amningens betydelse för att skydda mot plötslig spädbarnsdöd är och har varit omstridd men det mesta pekar mot en liten skyddseffekt och då framförallt av exklusiv amning under de första fyra levnadsmånaderna Napp De flesta studier visar på en skyddande effekt av att använda napp särskilt när barnet skall sova Mekanismen är oklar men bättre förmåga till uppvaknande underlättad munandning och minskad benägenhet för barnet att lägga sig på mage har föreslagits De invändningar som tidigare rests mot nappanvändande dvs att den kan ge upphov till dentala komplikationer samt störa amningen anses numera ha svagare evidens särskilt om napp introduceras när amningen etablerats och huvudsakligen används när barnet skall sova Sova i föräldrarnas säng Att barnet sover tillsammans med föräldrarna är en omstridd praxis Det finns evidens för att samsovning är värdefullt för en framgångsrik amning och amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd Emellertid har flera undersökningar visat på en ökad risk för SIDS vid samsovning särskilt om barnet är under 2 3 månader och om modern är rökare Det säkraste tycks vara att ha barnet i sängen när det ammas och är vaket och att sova i egen säng helst nära föräldrarna i samma rum ORSAKER Vad som är det slutliga händelseförloppet vid SIDS är ännu ej klarlagt Under de sista tre decennierna har den viktigaste hypotesen varit störningar i andningen men sedan flera undersökningar visat att bradycardi föregått andningsstörningen har denna ifrågasatts och med den även bruket av apnémonitorer Det antas allmänt att SIDS är multifaktoriellt betingat Grundförutsättningen skulle kunna vara ett på något sätt fysiskt komprometterat barn som genomgår en kritisk fas i utvecklingen och där utsätts för en utlösande faktor som till exempel överhettning eller någon infektion DEFINITION Den nu gällande definitionen av SIDS är Plötslig död under spädbarnsåret som inte kan förklaras efter genomgång av klinik omständigheterna vid dödsfallet och obduktion Stavanger 1995 Denna skiljer sig från den ursprungliga definitionen från 1969 enbart genom att omständigheterna kring dödsfallet death scene investigation nu finns med DIFFERENTIALDIAGNOSER Många fall av plötslig död blir efter utredning förklarade

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1466 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Pneumoni
    universellt men orsakar inte infektioner annat än vid grav nedsättning av immunförsvaret SYMTOM Symtomen vid insjuknande i pneumoni kan vara mycket varierande till karaktär och svårighetsgrad Vissa karakteristiska symtom framgår av tabell 1 Hosta och feber är kardinalsymtom men hos äldre människor kan t ex låggradig feber eller t o m bara förvirring vara tecken på allvarlig pneumoni Toxiska symtom med kräkningar och diarré är inte ovanliga Pleuritsmärtor kan förekomma och kan vara svåra Såväl huvudvärk som buksmärtor kan dominera bilden Lungröntgen måste därför utföras på vida indikationer vid oklar akut sjukdom Kliniska fynd Graden av allmänpåverkan kan vara mycket varierande Tabell 1 från helt opåverkade patienter oftast unga patienter med Mykoplasma eller C pneumoniae infektion till svår septisk chock ffa pneumokockpneumoni De flesta patienter med pneumoni har en förhöjd andningsfrekvens även om de synes opåverkade Andningsfrekvensen är korrelerad till prognos och bör alltid registreras Dyspné och cyanos kan förekomma vid allvarlig pneumoni ffa hos patienter med underliggande hjärt eller lungsjukdom Oftast föreligger nedsatt bronkiellt andningsljud och rassel vid lobär pneumoni ffa nedsatt andningsljud och dämpning Hos allvarligt sjuka eller gamla patienter kan de auskultatoriska fynden bli mycket osäkra Vid Mykoplasmapneumoni är de auskultatoriska fynden ofta sparsamma trots betydande lunginfiltrat DIFFERENTIALDIAGNOSER Ur terapeutisk synpunkt är lungemboli den viktigaste differentialdiagnosen både vid insjuknande på och utanför sjukhus Tämligen hög feber och måttlig till påtaglig laboratoriemässig inflammation utesluter inte lungemboli Spiral CT kan behöva utföras Hjärtinfarkt meningit och akut buk kan behöva övervägas beroende på symtomatologin Hos sjukhusvårdade patienter inte minst vid respiratorvård kan nytillkomna lunginfiltrat bero på lungemboli svikt atelektaser lungblödning ARDS uremi eller immunologiska reaktioner Den vanligaste frågeställningen är dock om det föreligger pneumoni eller enbart bronkit oftast med avgörande betydelse för om antibiotika ska ges eller ej UTREDNING PROVTAGNING Det går inte att med säkerhet fastställa om det föreligger en lunginflammation utan att utföra lungröntgen Hos patienter som behandlas i öppen vård och där anamnes och status talar för pneumoni finns dock ingen anledning till ytterligare diagnostik eftersom behandlingen oftast är enkel och framgångsrik Vid alla mer komplicerade tillstånd alltid vid insjuknande på sjukhus och hos svårare sjuka patienter bör man utföra lungröntgen för att säkerställa diagnosen och för att kunna följa tillståndet Observera att lungröntgen kan vara falskt negativ under första dygnet efter insjuknandet TABELL 2 Diagnostik vid pneumoni AGENS Odling Direkt mikro Antigen DNA IgM IgG Pneumokocker Blod Sputum BAL PSB 1 Ev NPH Gram färgning Urin H influenzae M catarrhalis Sputum BAL PSB Gram färgning S aureus Gramneg Blod Sputum BAL PSB Gram färgning Mykoplasma långsam svår PCR NP C pneumoniae svår PCR NP primär sekundär C psittaci PCR Legionella Sputum BAL PSB Immuno fluorescens Urin PCR Pneumocystis jiroveci PCP Sputum BAL Immuno fluorescens PCR M tuberculosis Sputum BAL Fluorescens mikroskopi 1 BAL bronchoalveolärt lavage och PSB Protected specimen brush båda via fiberbronkoskopi diagnostiken finns används sällan etablerad metod Rekommendationer för etiolgisk provtagning framgår av tabell 2 Blododling bör göras på alla patienter som blir föremål för sjukhusvård Sputumodling rekommenderas om patienten kan hosta upp Nasopharynxodling

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=181 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Pneumoni hos barn
    man inte fått besked om agens med odling eller påvisande av antigen i nasofarynx bör man ta serumprov för serologisk diagnostik Ett högt IgM värde pekar ut agens Om IgM inte visar någon hög titer får man ta parade serumprover akutprov följt av konvalescentprov efter några veckor Höjning av IgG titer i andra provet jämfört med första pekar ut agens Resultatet hinner emellertid inte påverka behandlingen Nasofarynxprov Bakterieodling från nasofarynx är utan värde när det gäller att visa vilka bakterier som växer i lungorna Påvisande av virus i nasofarynx visar däremot hög samstämmighet med virus i lungorna Akut påvisande av virusantigen kan vara av värde för kohortvård och är av särskilt värde för barn yngre än 18 månader Pleuraexsudat Om det finns tillräckligt med pleuravätska bör man aspirera prov för mikroskopi odling och påvisande av bakterieantigen även om man bara fick 18 positiva bakterieodlingar i en stor studie Mängden exsudat studeras bäst med ultraljud Är mängden signifikant och febern inte ger med sig bör man överväga att dränera som led i behandlingen BEHANDLING Lindrig eller svår pneumoni För att bedöma pneumonins svårighetsgrad behöver man framför allt bedöma graden av hypoxemi med pulsoximeter Barn är sjukhusfall om de ser toxiska allmänpåverkade ut har förhöjd andningsfrekvens eller cyanos eller om SaO2 är 92 eller lägre se tabell 3 Tabell 3 Bedömning av svårighetsgraden på pneumonin Kliniska tecken och fynd Indikationer för vård på barnklinik spädbarn Indikationer för vård på barnklinik äldre barn Indikationer för intensivvård SaO2 92 cyanos 92 cyanos 92 trots FiO2 0 6 Andningsfrekvens 70 min 50 min stigande Andningens karaktär andningssvårigheter intermittent apné gnyende grunting andningssvårigheter grunting andningen sviktar återkommande apnéer eller långsam oregelbunden andning e v förhöjd PaCO2 Allmäntillstånd äter inte dehydrering chock utmattning FiO2 0 6 mer än 60 oxygen i inandningsluften Data från brittiska riktlinjer 1 Lindriga pneumonier kan men behöver oftast inte antibiotikabehandlas även om de är bakteriella Vid lindrig pneumoni föreligger inte cyanos eller SaO2 Svårare pneumoniner ska antibiotikabehandlas då varken röntgen CRP eller LPK kan skilja mellan bakteriella och virala pneumonier Grunddragen i behandlingen med antibiotika framgår av tabell 4 Doseringen kan i allmänhet anpassas enligt FASS Förstahandsval är 12 5 mg kg x 3 av fenoximetylpenicillin pcV dosering x 2 är otillräcklig Behandlingslängd 7 10 dagar är en tradition som rekommenderas i brist på goda studier av optimal behandlingstid Amoxicillin ges som 20 25 mg kg x 3 i 5 dagar Mixturen har bättre resorption m m och bättre smak än pcV men är tyvärr klart mer benägen att selektera fram resistenta bakterier Erytromycin ges vid misstanke på mykoplasma eller klamydia och vid penicillinallergi Behandlingstid 10 dagar Dosering Se FASS Cefuroxim och cefotaxim Se FASS Tabell 4 Antibiotikabehandling av pneumoni ref 1 5 Ålder Mild Måttlig Svår 0 5 år inga antibiotika e v pcV p o pcV PcV eller amoxicillin p o Om barnet kräks eller är septiskt cefuroxim eller cefotaxim i v gå över till p o antibiotikum efter förbättring 5 15 år inga antibiotika e v pcV PcV om

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1200 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Pneumoni, ventilator-associerad
    och pleura dock är dessa odlingar positiva i Klinisk strategi Kliniska kriterier enligt ovan uppfyllda Odling från blod NPH trakealaspirat sputum Om negativ odling från nedre luftvägar sekret hos en patient som inte nyligen påbörjat modifierat antibiotikaterapi är diagnosen VAP mindre sannolik Antibiotikabehandling och reevaluering av behandlingsindikation baserat på odlingsfynd och kliniskt svar Bakteriologisk invasiv strategi Kliniska kriterier enligt ovan uppfyllda Kvantitativ odling av sekret från nedre luftvägarna via bronkoskopi med BAL eller PSB Växt av 10 4 cfu ml vid BAL eller 10 3 cfu ml vid PSB bedöms som signifikant Lägre nivåer är oftast orsakat av kontamination Antibiotikabehandling med reevaluering enligt ovan BEHANDLING Viktigast är att ge korrekt antibiotikabehandling så snabbt som möjligt efter diagnos Inadekvat antibiotikaterapi av VAP innebär avsevärt ökad mortalitet Hos svårt sjuka patienter med VAP innebär inte modifiering av inadekvat terapi efter odlingssvar säker förbättring av prognosen sannolikt pga att det tar alltför lång tid innan odlingssvar erhålls Således är den bästa strategin för att minska mortaliteten att initialt ge en bred antibiotikabehandling för att sedan modifiera denna efter odlingssvar Till mindre allvarligt sjuka patienter bör en alltför bred antibiotikabehandling undvikas för att minska resistensproblematik INITIAL ANTIBIOTIKABEHANDLING Early onset VAP oftast kan singelbehandling med cefotaxim ges Vid allvarlig pc allergi är klindamycin ciprofloxacin ett alternativ Late onset VAP 5 dagar en av följande ceftazidim karbapenem piperacillin tazobaktam i kombination med antingen kinolon eller aminoglykosid rekommenderas Vid misstänkt MRSA lägg till linezolid eller vankomycin Om Legionella misstänks ska kinolon makrolid inkluderas i behandlingsregimen Tabell 2 Antibiotikaval Tidpunkt efter inkomst Primärt antibiotikaval Allvarlig penicillinallergi cefotaxim klindamycin ciprofloxacin 5 dagar ceftazidim karbapenem piperacillin tazobactam kinolon eller aminoglykosid klindamycin ciprofloxacin Tabell 3 Dosering Antibiotika Dosering i v Cefotaxim Claforan 1gx3 Ceftazidim Fortum 1gx3 Imipenem Tienam 0 5gx4 alt 1gx3 Meropenem Meronem 0 5gx4 alt 1gx3 Piperacillin tazobactam Tazocin 4gx3 4gx4 vid pseudomonas Gentamicin Garamycin Gensumycin 5mg kgx1 Klindamycin Dalacin 600mgx3 Ciprofloxacin Ciproxin 400mgx2 3 Erytromycin Abboticin 1gx3 Vankomycin Vancocin 1gx2 Linezolid Zyvoxid 600 mgx2 Fynd av enterokocker eller koagulasnegativa stafylokocker i luftvägssekret ska som regel inte behandlas med antibiotika Fynd av Candida spp i luftvägssekret hos immunkompetenta personer representerar som regel kolonisation och dessa patienter behöver inte behandlas med antimykotika Vid aspiration är antibiotikabehandling inte indicerat primärt Aspiration innebär dock en ökad risk för att en pneumoni ska utvecklas och i så fall behandlas enligt ovanstående riktlinjer Behandlingstid För de flesta patienter med VAP är sannolikt 8 dagars antibiotikabehandling tillräcklig För mindre allvarligt sjuka patienter där sannolikheten för VAP initialt varit låg men behandling ändå insatts kan utsättning oftast ske efter tre dagar om odlingsresultat är negativa För VAP orsakade av nonfermenting Gram negative bacilli P aeruginosa A baumanni och S maltophilia bör behandlingstiden vara 15 dagar Längre behandlingstid minst 10 dagar rekommenderas också för VAP orsakad av Legionella och MRSA ICD 10 Viruspneumoni som ej klassificeras annorstädes J12 Pneumoni orsakad av Streptococcus pneumoniae J13 Pneumoni orsakad av Haemophilus influenzae J14 Bakteriell pneumoni som ej klassificeras annorstädes J15 Pneumoni orsakad av andra infektiösa organismer som ej klassificeras annorstädes

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1878 (2012-07-07)
    Open archived version from archive

  • Polio (barnförlamning)
    3000 drabbades av förlamningar Sverige hade vid den tiden världens högsta incidens av polio Virus utsöndras med avföringen och smittan sprids framför allt via avloppsförorenat vatten Polio kan också spridas vid nära kontakt mellan människor I Sverige infördes vaccination mot sjukdomen år 1957 Antalet fall av polio minskade därefter snabbt Inga fall finns rapporterade på senare år Genom vaccination har man kunnat utrota polio som kliniskt begrepp från Europa och hela den amerikanska kontinenten smittämnet kan dock påvisas av och till samt från många länder i Asien och Afrika Områden som de senaste åren fortfarande rapporterat fall av polio är norra Indien norra Nigeria Pakistan och Afghanistan Förhoppningsvis kommer polio vara helt utrotad från världen inom de närmaste 10 20 åren Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen Smittskyddsmyndigheterna vill att faecesprov skickas för poliodiagnostik hos patienter med klinisk bild av viral meningoencefalit med okänt virus Detta för att WHO skall vara övertygade om att Sverige är poliofritt KLINIK OCH SYMTOM Många smittade får inga symtom alls 95 En del får endast mycket lätta influensaliknande besvär med feber muskelvärk och huvudvärk En del får illamående och kräkningar nackstelhet En liten del av de smittade ca 1 200 drabbas av förlamningar ofta asymmetriska Ibland snabbt progredierande paralys som börjar i benen och engagerar motorneuron Fasciculationer och hyporeflexi KOMPLIKATIONER Förlamningar ofta asymmetriska Om andningsmuskulaturen slås ut krävs respiratorstöd Post poliosyndrom kan drabba patienter långt senare i livet 25 35 år senare Svaghet i tidigare drabbad muskulatur ökar då långsamt DIAGNOS Klinisk bild och epidemiologi Isolering av virus från avföringen Serologi med signifikant titerstegring INKUBATIONSTID Inkubationstid till initiala symtom är 9 12 dagar Inkubationstiden till förlamning är vanligen 11 17 dagar PROFYLAX Poliovaccin är mycket effektivt I Sverige används avdödat poliovirus Ingår i den allmänna barnvaccinationen vid 3 5 och 12 månaders ålder Tetravac Infanrix

    Original URL path: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1875 (2012-07-07)
    Open archived version from archive



  •